Even if the courtyard as a specific area lacks a clear description within PBL, there is a relatively unified view of what the courtyard is within research and academic work. The view of the courtyard as an extension of the living room has been repeated by several and suggests that the courtyard is a place that should accommodate and enable uses connected to the home. This common meaning is not only valid for our time but also historically. The Swedish courtyards have throughout history been marked as a compiling surface for what the home was unable to provide as well as being an insight into the spirit of the times. In a period where we live more isolated from our neighbors, the social context has changed, and the purpose of courtyards has become increasingly blurred.Based on three selected study areas, this paper aims to examine, from a planning perspective, the role of the Swedish courtyards in society and how they are used and can be used to fulfill more sustainable cities. Results show a generally passive attitude to the design of today's courtyards, where its outcome relies heavily on the developers' implementation. The result also shows the importance of creating spatiality, perceived emotions, and assets within the courtyard already during the planning stage in order to not only be able to offer attractive courtyards, but also sustainable environments within cities in a metropolitan environment. / Även om bostadsgården som specifik yta saknar tydlig skildring inom plan- och bygglagen (PBL) finns det inom forskning och verk en relativt enad syn på vad bostadsgården faktiskt är. Synen på bostadsgården som en förlängning av hemmet är en skildring som återkommer, vilken står för uppfattningen att gården är en plats som ska tillgodose och möjliggöra användning som är kopplat till hemmet. Denna gemensamma bild är inte bara giltig för vår tid utan även historiskt. Utöver att bostadsgårdar under historien utgjort en kompletterande yta till hemmet har de vidare speglat, och därmed även gett en insyn i, tidens anda. I en period där vi lever mer isolerat från våra grannar har gården som en självklar social yta ändrats och bostadsgårdars syfte har blivit alltmer suddigt. Baserat på tre utvalda studieområden har denna studie utifrån ett planeringsperspektiv undersökt bostadsgårdars roll i dagens samhälle, och hur de används och kan användas för att bidra till mer hållbara städer. Resultatet visar på en generellt passiv hållning till utformning av dagens bostadsgårdar, där utfallet till stor del överlämnas åt byggherrarna i själva genomförandefasen. Resultatet visar även på vikten att redan under planeringsskedet lägga fokus på att skapa rumslighet, planera för vilka känslor man tänker sig att bostadgården ska ge upphov till samt vilka funktioner gårdarna ska fylla. Detta för att inte bara kunna erbjuda attraktiva bostadsgårdar, utan även hållbara miljöer som en viktig beståndsdel i storstadsmiljöer.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kth-330266 |
| Date | January 2023 |
| Creators | Hellberg, Alice |
| Publisher | KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | English |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | TRITA-ABE-MBT ; 23368 |
Page generated in 0.0021 seconds