Syftet med denna litteraturstudie är att ta reda på vad forskningen säger allmänt om litteratursamtal och mer specifikt ta reda på de teoretiska utgångspunkter som ligger till grund för litteratursamtalet, varför det används i skönlitteraturundervisningen samt hur det kan te sig i skolans praktik. Två olika modeller, Chambers och Molloys, har fokuserats. Genom ett övergripande studium av både tyckta och elektroniska källor har frågeställningarna kunnat besvaras. I studien lyfts bland annat det läsarorienterade perspektivet, det sociokulturella perspektivet, flerstämmighet och dialog som centrala, teoretiska utgångspunkter och begrepp. Det gemensamma lärandet och perspektivskiftet, som kan ske i dialog med andra, ses som grundläggande. De fördelar som litteratursamtalet anses generera rör framför allt en fördjupad förståelse av texten samt kunskap om sig själv och andra. Utöver det anses samtalet främja utvecklandet av elevernas sociala färdigheter och ledarskapsförmågor. Dåligt klassrumsklimat, lärarstyrning, elevmotstånd samt undvikandet av svåra samtalsämnen är några av de svårigheter och dilemman som kan stötas på och försvåra genomförandet av litteratursamtal. En slutsats som kan dras är att flera av dessa svårigheter måste övervinnas innan ett litteratursamtal överhuvudtaget kan komma till stånd och dess positiva aspekter realiseras.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:liu-104306 |
| Date | January 2014 |
| Creators | Kvarnmyr, Hanna |
| Publisher | Linköpings universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0024 seconds