Syftet med studien var att undersöka varför könsutredningsprocesserna i Sverige respektive Argentina ser så olika ut, det vill säga vikten av att diagnostisera transsexualism eller ej. Detta gjorde jag genom en komaprativ studie där jag samlade information om könsutredningsprocesserna i de båda länderna. Mina frågeställningar var:* Hur ser utredningsprocessen ut gällande juridiskt könsbyte och könskorrigering i Sverige respektive Argentina?* Vad innebär Argentinas lag kring byte av juridiskt och fysiskt kön i praktiken?* Vilken betydelse tillskriver mina informanter diagnostisering gällande transsexualism?* Hur kan utredningsprocesserna tolkas utifrån mina valda teorier?Jag intervjuade aktivister inom HBTQ-rörelsen i Argentina som stått bakom den nya identitetslagen samt en könsutredare i Buenos Aires. Mina svenska informanter var alla könsutredare.I både Sverige och Argentina tillhandahåller staten sina medborgare identiteshandlingar, behandlingar samt könskorrigerande ingrepp enligt önskemål. Däremot följer Sverige kritererna i ICD-10 som klassifierar transsexualism som en sjukdom. Medan man i Argentina ser detta som en extrem form av patologisering och diskriminering ser mina svenska informanter det som en möjlighet. Precis som Butler (2006) menar de att den erbjuder bekräftelse på ett tillstånd och underlättar tillgången till en mängd olika medicinska medel för att göra en övergång till det andra könet (a.a.). Argentina vill så långt möjligt underlätta för transsexualla att genomgå juridiska och/eller fysiska förändringar utan att behöva vänta eller motivera sitt val. Mina svenska informanter betonar dock vikten av själva utredningstiden. Det är viktigt att förbereda personen för det som komma skall och alla är inte helt säkra och ångrar sig i framtiden.Enligt Foucault (2002) uttrycker sig makten över våra kroppar genom klassificeringar, vetenskap och lagar (a.a.). En lag som reglerar hurvida man är transsexuell eller inte skulle enligt Foucault beskrivas som en sådan maktapparat (a.a.). Maktaspekten är något som tydligt framkom i mina argentinska intervjer. Dessa informanter har en väldigt negativ inställning till att auktoriteter innehar makten att avgöra vem man är. De svenska informanterna är medvetna om att det är ett sätt att se på saken men själv väljer de att inte se det som att de har en maktposition. I stället ser de sig som guider som ger råd och stöd.Skillnader ser vi även i de olika kontexterna. Ett exempel är att Europa har ett väldigt stort intresse av att bedriva forskning, att allting ska vara forskningsbaserat. Forskning visar på att en utredningsprocess är positiv och att det ännu inte funnits utrymme för en uppföljning av lagen i Argentina. Dessutom finns det en ekonomisk aspekt involverad. I Sverige tycker man att det måste finnas indikationer för nödvändiga åtgärder för att sjukvården ska hjälpa till.Vidare kan en diagnos innebära avlastning från ångest och oro, en möjlighet att känna igen sig och sociala gemenskaper genom att vara kollektiviserande samt reducera ansvar från skam och skuld. Man blir begriplig för sig själv och för sin omvärld. / In May 2012, the first Argentine identity law was introduced, a law that allowed the change of both legal and physical sex. As in Sweden, the government covers these costs. However, there are some differences between the processes. In Sweden we require a diagnosis while in Argentina you do not have to justify your decision. The purpose of this study was to examine why the processes of gender investigation in Sweden and Argentina are so different, that is, the importance of diagnosing transsexualism or not. I have made a comparative study where I collected information about gender investigations in both countries. I collected my empiricism through interviews with activists and professionals within the LGBTQ area in both countries.Differences were found to be that Argentina considers the process of gender investigation and diagnosing transsexualism as discrimination and stigmatization while one in Sweden sees the medical and economic advantages. The power aspect was shown to be central when the Argentinian informants meant that Sweden has authorities that determine who you are. My Swedish informants perceive this as a confirmation of a state. Studies have shown that transsexuals suffer from weaker mental health than non-transsexuals. This is, for my Argentinian informants, a justification for reducing the process of diagnosis. Sweden, on the other hand, believes that the condition is due to the poor support during the gender investigation process.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-25461 |
| Date | January 2015 |
| Creators | Deltinger, Anna |
| Publisher | Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Malmö högskola/Hälsa och samhälle |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0043 seconds