Syftet med studien är att undersöka hur utredare vid könstillhörighetsutredningsenheter i Sverige resonerar kring bedömningskriterier för diagnos och behandling av transsexualism. Tidigare forskning på området antyder att transpersoner utesluts från behandling på grund av ett heteronormativt förhållningssätt i lagen och hur den tolkas. Denna forskning baserar sig inte på empiriska studier där utredarna fått beskriva sin praktiska tillämpning av lagen, utan på teorier som sedan applicerats på könstillhörighetsutredningen. Vår studie grundar sig på kvalitativa intervjuer och materialet har analyserats genom socialkonstruktivistiska begrepp, vilka jämförts med de riktlinjer utredarna har att förhålla sig till. Vårt tolkningsresultat stämmer till stor del överrens med tidigare genusforskning på området, men vi har också kommit fram till att det inte finns några entydiga svar på vilka krav och förväntningar som ställs på transpersonens kön och genus under utredningen. Det framgår att utredarna gör en helhetsbedömning där de väger olika kriterier mot varandra, där vissa kriterier ibland får väga tyngre än andra. Vi hävdar att utredarna framstår som öppna och toleranta för variationer av kön och könsuttryck, så länge transpersonen rör sig inom utredarens förståelse för vad ett begripligt könsuttryck och genus är. Detta varierar betydligt mellan de olika utredarna. Vi har kommit fram till att det finns en stor tolkningsflexibilitet inbyggd i utredningen som ger utrymme för dessa variationer. / The aim of this study is to examine how assessors in gender assessment units inSweden think about assessment criteria for the diagnosis and treatment oftranssexuals. Previous studies in the area imply that transgender individuals areexcluded and left without health care due to a heteronormative perspective, foundboth in the interpretation and the implementation of the law. Previous research hasnot been based on empirical studies where the assessors have been interviewed inorder to ascertain how they implement the law. Rather, previous research has beenfounded solely on theory, which has then been applied to the gender assessment.Our study is based on qualitative interviews. The empirical material has beenanalyzed using social constructive concepts, and has been compared to theguidelines under which the assessors operate. Our result confirms much of theprevious research in the area, but we have also found that there are no clearanswers with regards to expectations and requirements placed on the transgenderindividual’s sex and gender during the gender assessment. Our researchdemonstrates that the assessors make an overall assessment; weighing variouscriteria against each other, and that at times certain criteria are given moreemphasis. The reasoning guiding this process is at times apparently contradictory.We argue that the assessors are open and tolerant with regards to variations of sexand gender expressions, as long as the transgender individuals remain within theindividual assessors understanding of what sex and gender is. We conclude that asthis understanding varies from one assessor to another, there is much room forflexibility in the interpretations.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-26727 |
| Date | January 2011 |
| Creators | Larsson, Camilla, Linderberth, Lina |
| Publisher | Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Malmö högskola/Hälsa och samhälle |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0026 seconds