Syftet med uppsatsen är att studera vilka bilder av kvinnlighet och manlighet som förekommer i Douglas Foleys ungdomsroman Ingen återvändo. Detta görs mot bakgrund av att litteraturen i någon utsträckning bidrar med identifikationsobjekt för unga läsare och att undervisningen har som mål att motverka att stereotypa genusformationer fortplantas. För att urskilja de olika genuskonstruktionerna i texten har en diskursanalytisk metod, benämnd diskursteori tillämpats. Resultatet av analysen har sedan ställts mot Yvonne Hirdmans respektive R.W. Connells teorier för hur genus och genusstrukturer skapas och upprätthålls. Uppsatsen visar att det förekommer både traditionella och mer moderna genuskonstruktioner i romanen. När det gäller kvinnlighetsdiskurserna är det huvudsakligen den schablonmässiga bilden av kvinnlighet som exempelvis betonar utseende som formuleras. Bland manlighetsdiskurserna artikuleras vid sidan av den stereotypa manligheten, som fokuserar på heterosexualitet och självbehärskning, en alternativ manlighet som innefattar känslosamhet och ett närmande till kvinnliga egenskaper. Hirdmans och Connells genusmodeller har visat sig vara fruktbara då det handlar om att skapa förståelse för hur genus etableras i romanens sociala värld. En viktig slutsats är betydelsen av att diskutera skönlitteratur och genus tillsammans med eleverna i skolan.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-27987 |
| Date | January 2011 |
| Creators | Järpvall, Jakob |
| Publisher | Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Malmö högskola/Lärarutbildningen |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0027 seconds