Sweden's environmental objective system describes the state of our environment, as it should be. Within the system are 16 environmental quality objectives, 24 milestone targets, a few specifications per objective and 107 indicators, and as a frame is the generation goal. There are annual follow-ups of the work with the objectives. In March 2017, the Swedish Environmental Protection Agency published a report containing revised indicators, reduced to 87, to be used in the 2018 follow-up. Environmental monitoring, which involves continuous and systematic documentation and monitoring of the environmental state and its development, plays an essential role. The connection and correlation between the follow-up of the objectives and the environmental monitoring, needs to be clear and effective, for the work with the environmental quality objectives to be efficient and with good results. Is this the case? This has been the focus of this report. Focusing on the environmental quality objectives A magnificent mountain landscape and Clean air, a gap analysis has been conducted, to investigate what needs and challenges, as well as opportunities, there are for a solid followup of the environmental quality objectives. A gap analysis identifies the gap between current state and optimal state, and the data collection for this was mainly interviews. Four regions, Norrbotten, Västerbotten, Dalarna and Jämtland, was included in the study, as they are covered by both environmental quality objectives. Key personnel for both objectives on each county administrative board have been interviewed. The most prominent findings in the gap analysis were that national indicators are important, however with a regional overview as well; different conditions pose challenges for the regions; both indicators and monitoring methods are missing and many indicators are bad. The connection between the indicators and the specifications has shortcomings, as the correspondence between them is sometimes non-existent. The new indicator proposals from the Swedish Environmental Protection Agency have potential to improve the situation, regarding the connection between the indicators and the specifications, as well as between the indicators and identified needs, but this require the new indicators to be clearly elaborated. / Sverigesmiljömålssystem finns för att beskriva tillståndet som vår miljö ska ha. Isystemet finns 16 miljökvalitetsmål, 24 etappmål, ett antal preciseringar permiljökvalitetsmål samt 107 indikatorer, och som en inramning har vigenerationsmålet. Arbetet med miljökvalitetsmålen följs upp årligen. I mars2017 publicerade Naturvårdsverket en rapport med förslag på revideradeindikatorer som reducerats till 87 stycken, vilka ska användas vid 2018 årsuppföljning. I uppföljningen av miljökvalitetsmålen spelar miljöövervakningen,som innebär kontinuerlig och systematisk dokumentation och uppföljning avmiljötillståndet och dess utveckling, en väsentlig roll. För att uppföljningenav miljökvalitetsmålen ska ske effektivt och med goda resultat, krävs attkopplingen med miljöövervakningen är tydlig och effektiv. Frågan är om så ärfallet, och det är vad som undersökts i denna rapport. Med fokus påmiljökvalitetsmålen Storslagen fjällmiljö och Frisk luft, har en gapanalysgenomförts, för att undersöka vilka behov och utmaningar, liksom möjligheter,som finns för att ha en solid uppföljning av miljökvalitetsmålen. En gapanalysidentifierar gapet mellan aktuellt läge och optimalt läge, och datainsamlingenför denna var i huvudsak intervjuer. Fyra län, Norrbotten, Västerbotten,Dalarna och Jämtland, har inkluderats i undersökningen, då de omfattas av debägge miljökvalitetsmålen. Nyckelpersoner för respektive miljökvalitetsmål pårespektive länsstyrelse har intervjuats. De mest framträdande fynden igapanalysen var att nationella indikatorer är viktiga, dock önskas de med enregional upplösning; olika förutsättningar utgör utmaningar för länen; detsaknas både indikatorer och övervakningsmetoder för att få en effektivuppföljning och många indikatorer är dåliga. Koppling mellan indikatorerna ochpreciseringarna har brister, då korrespondensen mellan dem ibland ärobefintlig. De nya indikatorförslagen från Naturvårdsverket har potential attförbättra situationen, vad gäller kopplingen mellan såväl indikatorerna ochpreciseringarna, som mellan indikatorerna och identifierade behov, men då måsteindikatorerna formuleras tydligt. / <p>2017-11-06</p>
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:miun-32902 |
| Date | January 2017 |
| Creators | Olsson, Marie |
| Publisher | Mittuniversitetet, Avdelningen för ekoteknik och hållbart byggande |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.002 seconds