De riskfaktorer som kan mätas eller avgöras i förskolan kan bara delvis förutsäga omfattningen av kommande lässvårigheter. Dessutom finns en påtaglig ärftlig komponent som sannolikt påverkar omfattningen av behovet av undervisningsinsats. De faktorer som kan ge en antydan om kommande lässvårigheter och som en förskolepedagog enkelt kan skapa lekar kring och bedöma är: RAN, förmågan att kunna skriva det egna namnet, hittepåord och bokstäver, koncentrationssvårigheter, finmotorisk koordination och kanske förmågan att uttala nonsensord. Pojkar har en högre risk. För att öka möjligheten att tidigt identifiera förskolebarn i riskzonen för kommande lässvårigheter skulle lästräning kunna påbörjas i förskoleklass (6-års-klass). Detta gäller oavsett om barnet har läs-svårigheter eller ej. De valda metoderna för läsinlärning bör vara olika i början av lästräningen jämfört med längre upp i åldrarna. Befintlig forskning tyder på att barn som börjar lära sig läsa i första hand behöver träna fonologisk medvetenhet och att phonics är en viktig metod i denna träning, men att ’hjärnans fonologiska mognad’ gör nyttan tveksam för barn yngre än 6 år – särskilt om dessa barn är pojkar. Spännvidden av orsaker, och att läsförmågan både kan förbättras och försämras över tid, tyder dock på att riskidentifiering i förskolan inte räcker till och att det sannolikt enda sättet att säkerställa adekvat utbildning till barn med lässvårigheter är kontinuerliga och tätt återkommande mätningar av hur väl barn tar till sig grundskoleundervisningen i läsning. Genom mätningarna kan utbildningen löpande justeras och anpassas till barnets behov här och nu. Över huvud taget uppvisar resultaten från tvillingstudier och från longitudinella studier att lästillägnandet har stora likheter med träning i sporter och musikinstrument: först måste grunden nötas in, varefter förmågan senare förfinas genom tålmodig och allt svårare upprepning. Detta är än viktigare för barn med lässvårigheter. Den fortlöpande försämringen av PISA-resultaten kommer inte att kunna brytas av åtgärder i förskolan eller genom systematisk satsning på phonics, utan det handlar om den politiska viljan finns inom det svenska skolväsendet för att ge alla barn samma chans i livet.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:su-228777 |
| Date | January 2024 |
| Creators | Cepeda Lidsell, Catherine |
| Publisher | Stockholms universitet, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0019 seconds