Syftet med denna studie är att undersöka varför många i Sverige betraktar missbruk avsubstanser såsom alkohol och narkotika men även sexmissbruk, spelmissbruk m.m.som en sjukdom, samt vad detta synsätt grundar sig i. Studien är inriktad på en kritiskgranskning av den litteratur, texter och forskning som finns i ämnet. Studiensempiriska material bygger främst på den litteratur som tillhandahålls av anonymaalkoholister och anonyma narkomaner, och ställer deras syn mot forskningsresultatinom medicin och socialvetenskap. Analysen av materialet har gjorts utifrånsocialkonstruktivism och diskursens makt, i enlighet med Foucault. Resultatet avlitteraturstudien är att majoriteten av tillgängliga behandlingar för missbrukare,speciellt inom tolvstegprogrammen tillskriver beteendet fel kausalitet, dvs isubstanserna. Därför missar de att se bortom symtomen, och den underliggandeförklaringen till beroendet går förlorad tillsammans med dess lösning. / The main objective of this study is to investigate why many view addiction to alcoholand narcotics as well as sex addiction, gambling etc. as a disease, and the origins ofthis explanation. This study aims to critically look at the texts and science produced bythose who claim that addiction is a disease. The empirical material for this study ismainly that which is provided by Alcoholics Anonymous and Narcotics Anonymous.This material is compared to updated science and our knowledge regarding addictiontoday. The analysis of this material has been made using theories based in socialconstructivism and discourse analysis, as presented by Foucault. The results from mystudy is that a majority of the available treatments for addicts, especially within thetwelve-step programs seem to treat the wrong thing, i.e. the substance, and thereforefailing to see beyond the symptoms and missing the bigger picture, that is theunderlying explanations of addiction and its solution.

This quantitative study examines whether the English screening tool ”Adult Reading History Questionnaire” works in a Swedish context or not. The essay is based on a formation of a new screening tool called ARHQ-vux. The intention was to find out whether a person might be dyslectic or not. ARHQ-vux is based on components such as heredity factors and how the informants experienced school as a child. The screening tool was tested in a sample of 71 adult students at five different adult educational institutions in the north of Sweden. To measure the validity a correlation was made between ARHQ-vux and the already standardized Swedish screening tool DUVAN. This study shows that the tool ARHQ-vux successfully can be used as a reliable screening tool to identify adults who might be at risk of dyslexia.

Bakgrund: Cancerfallen ökar och ärftligheten till bröst- och äggstockscancer samt prostatacancer via mutation i BRCA1/2 generna är dokumenterad. Genom att sätta ljuset på positivt BRCA bärares upplevelser av att leva med risken för ärftlig cancer kan sjuksköterskors möjlighet att stärka deras hälsa öka. Syfte: Att belysa hur det är att leva med vetskapen om att bära på positivt BRCA för att med grund i detta kunna skapa en vårdverklighet som främjar de drabbades hälsa. Metod: Litteraturöversikt, baserad på 14 kvalitativa artiklar från CINAHL. Resultat: Resultatet presenteras under tre teman med sammanlagt åtta underteman. Temat I väntan på cancern belyser hur de drabbade upplever livet med cancern som följeslagare, sin förändrade hälsobild och framtidsutsikt. Kampen för att hålla cancer på avstånd belyser upplevelser av livet kring valen av egna strategier, förebyggande kirurgi och övervakning samt förlusten av något viktigt i livet. Vägen till stöd och förståelse belyser upplevelser av att finna stöd och förståelse samt livet med att bli lämnad åt sig själv. Konklusion: Drabbade av positivt BRCA kan genom sjuksköterskors lyssnande öra få den vägledning och förståelse de så väl behöver. / Background: Cancer rates are increasing and the predisposition for breast and ovarian cancer (HBOC) and prostate cancer due to BRCA mutations is documented. By highlighting the impact emotional awareness of living with the heritable cancer risk nurses may have the possibility to support those affected. Aim: To create knowledge about how to live with positive BRCA and the result produces an augmented reality in health care. Method: A literature review based on 14 qualitative articles read through CINAHL. Results: The result is presented in three themes and eight subthemes. The theme On hold for cancer highlights how women and men suffer medical and psychological implications from being diagnosed with positive BRCA. It also highlights the impact of change in health and the impact for the future prospect. The theme Struggle against cancer describes strategies for improving the diagnosis, the choice between surveillance and preventive surgery and the loss of something important. The theme On the road towards support and understanding tells the story about finding support or being left on your own finding strategies for better health. Conclusion: BRCA-positive patient are able through the listening ear of nurses find the much-needed counseling for management of the high risk of developing cancer.

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor och ärftlighet är den mest kända riskfaktorn. Ett blod- eller vävnadsprov kan påvisa mutation av bröstcancergenerna, vilket är ärftligt och resulterar i ökad risk för cancerutveckling. Syftet med litteraturstudien var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med känd ärftlig risk att utveckla bröstcancer. Kunskap söktes från tidigare forskning för att få fördjupad förståelse och helhetsbild över kvinnornas upplevelser av att leva med den ärftliga cancerrisken. Studiens resultat baseras på 10 artiklar från Canada, England, Norge och USA. Genom artikelgranskningen identifierades fyra teman: Beskedet om ärftlig cancerrisk, Förebyggande operation eller övervakning, Stöd vid ärftlig cancerrisk och Familjesituation. Ur dessa teman framkom även subteman: Känslor efter beskedet, Oron för att drabbas av cancer, Hantering av cancerrisken, Omständigheter som påverkar beslutet, Beslut om förebyggande operation, Förändrad kropp vid förebyggande operation, Närståendes stöd, Offentligt stöd, Erfarenhet av cancersjukdom inom familjen och Tankar om framtiden. Resultatet visar att kvinnor hanterar den ärftliga cancerrisken på olika sätt då varje kvinna är unik med egna behov, önskningar och planer för livet. I diskussionen kopplas kvinnornas upplevelser ihop med sjuksköterskans betydande roll och motiverar vårdpersonalen till att kunna stödja anhöriga inom vården.

Bakgrund: Mutation i BRCA-generna innebär kraftigt ökad risk att utveckla bröst- och ovarialcancer. Vetskap om att bära på denna genmutation innebär påfrestningar och psykosociala förändringar hos individen. Sjuksköterskor behöver insikt i hur detta tillstånd påverkar individen för att kunna tillfredsställa vårdbehovet på ett personcentrerat sätt. Syfte: Skildra kvinnors upplevelse av att bära på mutation i gen BRCA 1 eller BRCA 2. Metod: Allmän litteraturstudie med deskriptiv design. Resultatet baserades på tio originalartiklar med kvalitativ ansats från databaserna PubMed och Cinahl. Resultat: Upplevelsen varierade mellan kvinnor, och känslomönster identifierades mellan individer i liknande livssituationer. Många uppgav en initial känsla av chock, samt känslor av osäkerhet kring den upplevda hälsan. De beskrev ett informationsbehov och en upplevd brist på kunskap hos vårdgivaren. Detta resulterade i rädsla att bli vilseledd samt känslor av ensamhet, tomhet och isolering. Undersökningsgruppen beskrev en oro och rädsla inför en eventuell framtida cancerdiagnos och hur detta skulle komma att påverka dem och deras familj. De beskrev även att denna vetskap tvingade dem in i en beslutsprocess gällande framtida livshändelser, såsom profylaktisk kirurgi och familjeplanering. Slutsats: Kvinnorna upplevde mycket oro, ångest, rädsla och osäkerhet inför framtiden. De upplevde ett informationsbehov som inte tillfredsställdes samt ett stort behov av stöd.  Vårdpersonalen behöver mer kunskap om hur vetskapen om genmutation i BRCA 1 eller BRCA 2 kan påverka patienten. Strategier behöver utformas för att tillfredsställa kvinnornas behov av stöd och information. Detta i syfte att främja hälsa lindra lidande. / Background: Mutation in the BRCA genes involves a significantly increased risk of developing breast- and ovarian cancer. Knowledge about carrying this gene mutation lead to stress and resulted in psychosocial changes. Nurses needs insight into how this situation affects the individual in order to satisfy the care needs with a person-centered approach. Purpose: The aim of the study was to investigate and depict women’s experience of carrying a mutation in the BRCA 1 or BRCA 2 gene. Method: General literature review with descriptive design. Results was based on ten qualitative original research articles from the databases PubMed and Cinahl.  Results: The experience varied woman to women, and emotional patterns were identified between individuals in similar life situations. Many expressed an initial feeling of shock, and uncertainty about the perceived health. They described a need for information, and experienced a lack of knowledge among the caregivers, which resulted in fear of being misled. The study group described feelings of fear and worry for a future cancer diagnosis and how that would affect their families and themselves. They also described that it forced them into a decision making process regarding risk reducing surgery and family planning. Conclusion: These women experienced great levels of worry, anxiety, fear and uncertainty regarding the future. They experienced a need for information that was not satisfied, and also a great need for support. Caregivers need more knowledge about how awareness of gene mutation in BRCA 1 or BRCA 2 can affect the patient. Strategies need to be designed to meet women´s need of information and support. This in order to promote health and ease suffering.

De riskfaktorer som kan mätas eller avgöras i förskolan kan bara delvis förutsäga omfattningen av kommande lässvårigheter. Dessutom finns en påtaglig ärftlig komponent som sannolikt påverkar omfattningen av behovet av undervisningsinsats. De faktorer som kan ge en antydan om kommande lässvårigheter och som en förskolepedagog enkelt kan skapa lekar kring och bedöma är: RAN, förmågan att kunna skriva det egna namnet, hittepåord och bokstäver, koncentrationssvårigheter, finmotorisk koordination och kanske förmågan att uttala nonsensord. Pojkar har en högre risk. För att öka möjligheten att tidigt identifiera förskolebarn i riskzonen för kommande lässvårigheter skulle lästräning kunna påbörjas i förskoleklass (6-års-klass). Detta gäller oavsett om barnet har läs-svårigheter eller ej. De valda metoderna för läsinlärning bör vara olika i början av lästräningen jämfört med längre upp i åldrarna. Befintlig forskning tyder på att barn som börjar lära sig läsa i första hand behöver träna fonologisk medvetenhet och att phonics är en viktig metod i denna träning, men att ’hjärnans fonologiska mognad’ gör nyttan tveksam för barn yngre än 6 år – särskilt om dessa barn är pojkar. Spännvidden av orsaker, och att läsförmågan både kan förbättras och försämras över tid, tyder dock på att riskidentifiering i förskolan inte räcker till och att det sannolikt enda sättet att säkerställa adekvat utbildning till barn med lässvårigheter är kontinuerliga och tätt återkommande mätningar av hur väl barn tar till sig grundskoleundervisningen i läsning. Genom mätningarna kan utbildningen löpande justeras och anpassas till barnets behov här och nu. Över huvud taget uppvisar resultaten från tvillingstudier och från longitudinella studier att lästillägnandet har stora likheter med träning i sporter och musikinstrument: först måste grunden nötas in, varefter förmågan senare förfinas genom tålmodig och allt svårare upprepning. Detta är än viktigare för barn med lässvårigheter. Den fortlöpande försämringen av PISA-resultaten kommer inte att kunna brytas av åtgärder i förskolan eller genom systematisk satsning på phonics, utan det handlar om den politiska viljan finns inom det svenska skolväsendet för att ge alla barn samma chans i livet.

Rainbow trout (Oncorhynchus mykiss) are introduced in large parts of the world and are commonly farmed for consumption as well as a valued sport fish. Many species of salmonids show large intraspecific variation in pigmentation, which has been shown to correlate with stress response and several other behavioral traits. In this study, the behavior and stress response of rainbow trout linked to pigmentation is investigated, depending on previous sport fishing experience. Through data from a previous study on rainbow trout in semi-natural ponds, locomotor activity was measured as a proxy of stress, under three different sport fishing treatments. From previous photos, the pigment spots of each rainbow trout are counted to test the correlation with locomotor activity. In addition, it is tested whether different previous experience of sport fishing means a higher stress response when re-exposed to fishing. No significant relationship between pigment spots and locomotor activity could be obtained for the three treatment groups. However, significant differences in locomotor activity due to angling experience between treatment groups upon re-exposure to fishing were found, with fish that were inexperienced in angling having higher locomotor activity compared to previously caught fish. Sport fishing and catch-and-release had the effect of reducing locomotor activity in rainbow trout, which can be interpreted as fishing could both stress them and trigger the fish's feeding response, depending on previous experience. Fishing is believed to create a passivation due to the negative association of being caught, while fish not previously caught were activated by sport fishing. The study's missing correlation between pigment spots and stress has been both confirmed and denied in other studies and may depend on the origin and the degree of domestication, which means that the correlation within other species of salmonids or fish with different origins would be relevant to investigate. / Regnbåge (Oncorhynchus mykiss) förekommer introducerade i stora delar av världen och är vanliga att odlas för konsumtion samt en uppskattad sportfisk. Många arter av salmonider visar stor intraspecifik variation i pigmentering, vilket visats korrelera med stressrespons och flera andra beteendemässiga karaktärsdrag. I denna studie undersöks regnbågarnas beteende och stressrespons kopplat till pigmentering, beroende på tidigare erfarenhet av sportfiske. Genom data från en tidigare studie på regnbåge i semi-naturliga dammar mäts rörelseaktivitet som indirektmått på stress, under tre olika sportfiskebehandlingar. Från tidigare foton räknas varje regnbåges pigmentfläckar för att testa korrelationen med rörelseaktivitet. Därtill testas om olika tidigare erfarenhet av sportfiske, innebär högre stressrespons vid återexponering för fiske. Inget signifikant samband mellan pigmentfläckar och rörelseaktivitet kunde erhållas för de tre behandlingsgrupperna. Signifikanta skillnader i rörelseaktivitet på grund av erfarenheten av sportfiske mellan behandlingsgrupperna vid återexponering för fiske fanns dock, där fisk som var oerfaren sportfiske hade högre rörelseaktivitet jämfört med fisk som fångats tidigare. Sportfiske och catch-and-release hade effekten att minska rörelseaktiviteten hos regnbågar, vilket kan tolkas som att fisket både kunde stressa och trigga fiskens födorespons, beroende på tidigare erfarenhet. Fisket tros skapa en passivisering på grund av den negativa associationen att bli fångad, medan fisk som inte fångats tidigare aktiverades av sportfisket. Studiens uteblivna samband mellan pigmentfläckar och stress har både bekräftats och dementerats i andra studier och kan bero på ursprung och graden av domesticering, vilket gör att sambandet inom andra arter av salmonider eller fisk med olika ursprung vore aktuellt att undersöka.