Studier visar på att företag väljer att underprissätta sina aktier vid en börsnotering, det vill säga att aktiens pris fastställs till lägre än vad det verkliga värdet är för att locka icke informerade investerare och för att säkerställa full täckningsgrad. Graden av underprissättning varierar beroende på om det är en het eller kall period av börsnoteringar. Tidigare forskning har främst studerat börsnoteringars prestation ur ett långsiktigt perspektiv där börsnoteringar generellt presterar sämre än marknaden. Ett fåtal studier har även undersökt börsnoteringars utveckling på kort sikt, där noteringarna i stället visar på positiv prestation. Med ett ökat allmänt intresse för börsen de senaste åren och även en markant ökning i antalet genomförda börsintroduktioner så fann författarna till studien ett forsknings gap på den svenska marknaden. Syftet med denna studie är att undersöka huruvida antalet börsintroduktioner på marknaden påverkar finansiell prestation på kort sikt, mätt i aktiekursutveckling. Studien undersöker genomförda börsnoteringar på marknadsplatsen Nasdaq Stockholm och handelsplattformen First North under perioden2012–2021. För att undersöka om antalet börsnoteringar har någon påverkan på finansiell prestation så klassificerades perioder av börsnoteringar som antingen heta, normala eller kalla. Studiens syfte utmynnade i två forskningsfrågor och den huvudsakliga forskningsfrågan lyder: Har antalet börsintroduktioner på marknaden någon påverkan på deras kortsiktiga finansiella prestation? Den sekundära forskningsfrågan lyder: Vilken av noteringsperioderna het och kall ger högst avkastning på kort sikt? Studien är kvantitativ och har en deduktiv ansats, således är syftet inte att generera nya teorier utan i stället använda befintliga teorier som är relevanta för ämnesområdet. Studien utgår från tre teorier, vilka är den effektiva marknadshypotesen, Winner’s Curse och signalteorin, där den effektiva marknadshypotesen är den primära teorin för studien som legat till grund för hypotesprövningar. Winner’s Curse och signalteorin har fungerat som komplement och har använts som stöd för de diskussioner som förts i studiens analyskapitel. Resultatet påvisar att det finns skillnader i den genomsnittliga abnormala avkastningen mellan heta och kalla perioder vilket kan tyda på att antalet har en påverkan, men dessa skillnader kunde inte statistiskt säkerställas. Resultatet visade att den genomsnittliga abnormala avkastningen för heta perioder var 4,034 % och för kalla perioder 0,349 %. Detta resultat besvarar forskningsfråga två, där heta perioder genererar högst abnormal avkastning på kort sikt. Eftersom resultaten inte gått att statistiskt säkerställa finner studien inga bevis mot den effektiva marknadshypotesen i sin svaga och semistarka form. I studiens robusthetstest undersöktes också om det fanns skillnader mellan de två inkluderade listorna Nasdaq Stockholms och First Norths genomsnittliga abnormala avkastning. Det uppmättes statistiskt signifikanta skillnader, där signifikansnivån var satt till 5 %, vid det tillfället då robusthetstesterna genomfördes. Det resultatet finner stöd för att avfärda den effektiva marknadshypotesen, även i sina svagare former, där skillnaderna till viss del kan förklaras utifrån signalteorin och Winner’s Curse.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:umu-197398 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Ångman, Albin, Högström, Jonatan |
| Publisher | Umeå universitet, Företagsekonomi |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0132 seconds