I vår studie har vi undersökt hur lärare på Gotland arbetar med läs- och skrivmetoder. Vi har studerat vilka lärmetoder som är vanligast och om lärare använder sig av digitala läromedel. Vi har också undersökt om valet av digitala läromedel är baserat på vald lärmetod. I bakgrunden presenteras ett urval av fyra läs- och skrivmetoder och vi redogör för hur de kan delas in i syntetiska och analytiska metoder. Här presenteras också vad styrdokumenten säger angående läs- och skrivinlärning och om digitaliseringens plats i skolan. Vi ger också en beskrivning av några digitala läromedel för läs- och skrivinlärning. Vi valde att göra en kvantitativ enkätundersökning för att ha som underlag till vår studie. Målgruppen är samtliga 150 fk-3 lärare i aktiv tjänst inom kommunen. Av dessa svarade 82, vilket därmed utgör vår respondentgrupp. De lärare som vid tillfället undervisade i årskursena 2 och 3 ombads att svara på enkätens frågor utifrån när de senast undervisade i en förskoleklass eller årskurs 1. I vårt resultat kan vi se att i vår respondentgrupp arbetar nästan hälften med Bornholmsmodellen som huvudsaklig lärmetod, vilket alltså betyder att det är den genomgående vanligaste lärmetoden. Detta gäller även när vi delar upp respondenterna i olika grupper, med ett undantag, vilket är den åldersgrupp med lärare över 55 år. I den gruppen visar sig ASL, Att skriva sig till läsning, vara den vanligaste lärmetoden. Vi kan också se att när det gäller läs- och skrivinlärning har fonologisk medvetenhet stor betydelse, även om det inte är betraktat som en läs- och skrivmetod i sig. Lärarna i vår studie är överlag positiva till att använda digitala läromedel. Vidare visar vår studie att användandet av digitala läromedel är stort och att det finns en riklig variation på marknaden. Vi finner att det är svårt att få reda på och veta vilken lärmetod läromedlet knyter an till. I resultaten har vi kunnat använda oss av fyra olika läromedel, där producenterna har varit tydliga med vilken lärmetod de utgår ifrån. När vi har undersökt eventuella kopplingar mellan den lärmetod som respondenterna utgår ifrån och de digitala läromedel som de använder kan vi se en tendens till att när läraren är väl förtrogen med sitt val av digitala läromedel i relation till sin valda lärmetod, upplever de en förbättring av resultaten inom läs- och skrivinlärning. Denna förbättring upplevs till exempel då man använder Bornholmsmodellen som lärmetod och Bornholmslek som digitalt läromedel.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-387393 |
| Date | January 2019 |
| Creators | Fristedt, Malin, Dahlström, Julia |
| Publisher | Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | Examensarbete vid Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier |
Page generated in 0.002 seconds