Thesis (doctoral)--Universitetet i Lind, 1992. / Extra t.p. with thesis statement and English abstract inserted. Summary in English. Includes bibliographical references (p. 362-380).

<p>Samverkan i Kronobergs län bedrivs mellan försäkringskassa och arbetsförmedling. Verksamheten innebär arbetslivsinriktad rehabilitering för individer. Under 2007 presenterade länet ett mycket gott resultat för verksamheten och låg i topp jämfört med övriga län. Därav finns intresse att studera verksamheten. Studiens syfte är att beskriva det samverkansarbete som sker mellan myndigheterna i verksamheten Samverkan och att generera hypoteser som kan förklara de goda resultatsiffror Kronobergs län har presterat. Studien är utformad som en beskrivande fallstudie med sammansatt design. Det vill säga en studie av ett nutida fenomen som vi i vår forskarroll har haft liten kontroll över, kombinerat med att vi har frågor med ”hur” och ”varför” formulering.  Vi har använt oss utav såväl kvalitativ- som kvantitativ data. För att återge en bred bild har metodtriangulering använts.  Empirisk data har inhämtats genom enkätundersökning samt djupintervjuer. Analys av data har skett genom SPSS (kvantitativ) och Open Code (kvalitativ).</p><p> </p><p>Genom studien framträdde en rad olika faktorer som kan anses mer eller mindre bidragande till länets resultatsiffror. Dessa resulterade i olika konklusioner som kunde kopplas till det presenterade positiva resultatet gällande tydlig och konkret målsättning, ett utvecklat teamarbete och nuvarande ledarstil.</p>

Samverkan i Kronobergs län bedrivs mellan försäkringskassa och arbetsförmedling. Verksamheten innebär arbetslivsinriktad rehabilitering för individer. Under 2007 presenterade länet ett mycket gott resultat för verksamheten och låg i topp jämfört med övriga län. Därav finns intresse att studera verksamheten. Studiens syfte är att beskriva det samverkansarbete som sker mellan myndigheterna i verksamheten Samverkan och att generera hypoteser som kan förklara de goda resultatsiffror Kronobergs län har presterat. Studien är utformad som en beskrivande fallstudie med sammansatt design. Det vill säga en studie av ett nutida fenomen som vi i vår forskarroll har haft liten kontroll över, kombinerat med att vi har frågor med ”hur” och ”varför” formulering.  Vi har använt oss utav såväl kvalitativ- som kvantitativ data. För att återge en bred bild har metodtriangulering använts.  Empirisk data har inhämtats genom enkätundersökning samt djupintervjuer. Analys av data har skett genom SPSS (kvantitativ) och Open Code (kvalitativ).   Genom studien framträdde en rad olika faktorer som kan anses mer eller mindre bidragande till länets resultatsiffror. Dessa resulterade i olika konklusioner som kunde kopplas till det presenterade positiva resultatet gällande tydlig och konkret målsättning, ett utvecklat teamarbete och nuvarande ledarstil.

Friluftslivet är viktigt i många aspekter. Det svenska folket anser det viktigt för bland annat välmående och friluftsliv har visat positiva effekter på hälsan. Regeringen har gett mer utrymme för friluftslivet i politiken och kommunerna kan påverka hur mycket de arbetar med friluftsliv. När en totalundersökning gjordes av hur den kommunala planeringen beaktas i Sveriges kommuner när det kommer till friluftsliv och naturturism, var Kronobergs län ett av de länen som stod för de största bortfallet. Länet har idag ingen regional friluftsplan och behöver bättre underlag för att kunna arbeta med kommunerna. Syftet med denna undersökning är att kartlägga om, hur och i vilken grad friluftslivets och naturturismens intressen beaktas i planeringen hos kommunerna i Kronobergs län. Syftet är även att komplettera med resultat för den tidigare gjorda studien. Undersökningen var en kvantitativ enkätstudie som berör ”Översiktlig planering” och ”Naturvård och förvaltning av naturområden”, besvarad av en del av Kronobergs läns kommuner. &lt;samtliga kommuner har en översiktsplan som vunnit laga kraft, få är dock aktualitetsförklarade. Den politiska debatten om allemansrätten är sval i flertalet kommuner och inga behandlar ”tysta områden” i den översiktliga planeringen. Denna undersökning visar på att det i dagsläget kan arbetas mer aktivt med friluftsliv i kommunerna och att de behöver stöd ifrån länsstyrelsen för detta.

Potentialen för nyttiggörandet av spillvärme hos två metallindustrier utvärderas. Det ena företaget härdar stål med vatten och det andra gjuter aluminiumtackor i vattenbad och sprayar även vatten som bildar fuktig luft. Vattnet, ej det sprayade, kyls sedan i kyltorn för att kunna återanvändas i processerna. Sankey-diagram för båda företagen presenteras för att tydligt presentera energiflödena i processerna. Värmeåtervinningsförslag presenteras med gasolkostnadsbesparings exempel. Investeringskostnader och återbetalningstider har ej utvärderats. Teoridelen och metoden är användbar för den som vill utvärdera potentialen för värmeåtervinning hos industrier som använder vatten i olika typer av kylprocesser. I teorin presenteras elproduktions metoder för låga temperaturer, dock ansågs inget av företagen vara lämpliga för elproduktion. Värmeåtervinningsförslagen som presenteras innefattar golvvärme, luftvärmare, fjärrvärmeintegrering och värmelager.

Titel: Anpassning av balanserat styrkort - en fallstudie av serviceavdelningen på Region Kronoberg Nivå: C-uppsats i ämnet Företagsekonomi Författare: Andres Gonzalez Castro, Fredrik Johansson &amp; Safet Kopic Handledare: Yuliya Ponomareva Datum: 2018-04-29 Nyckelord: Balanserat styrkort, Ekonomistyrning, New public management, Offentlig sektor, Anpassning Bakgrund: Begreppet “new public management” uppkom under 1980-talet som en konsekvens av att den offentliga sektorn tyngdes av höga kostnader och bristande kostnadskontroll. New public management syftar till att effektivisera den offentliga sektorn genom att hämta inspiration från den privata sektorn. Parallellt med begreppet “new public management” växte det balanserade styrkortet fram som en ny innovativ styrmodell. Det balanserade styrkortet tog inte enbart hänsyn till finansiella mått, utan även till icke-finansiella sådana för att skapa värde på lång sikt. Problemdiskussion: För att anpassningen av styrmodellen ska fungera måste en organisation ta hänsyn till flera aspekter; dels att styrmodellen är utformad efter verksamhetens specifika behov, dels att de olika perspektiven och styrtal har ett så kallat “orsaks-verkan”– samband. Det finns flera utmaningar med det balanserade styrkortet som kan påverka hur en organisation anpassar och utvecklar sitt styrkort. Det balanserade styrkortet inom offentlig sektor har ifrågasatts, där kritiker menar att styrkortet inte tillför någon nytta och att styrdokumenten som införs inte implementeras fullt ut. Frågeställning: I vilken utsträckning kan ett regionalt övergripande styrkort anpassas till avdelningsnivå? Syfte: Studien ämnar undersöka anpassning och tillämpning av det balanserade styrkortet på Region Kronoberg med särskilt fokus på serviceavdelningen.  Metod: En fallstudie har genomförts på Växjö lasaretts serviceavdelning, som ingår i Region Kronoberg. Intervjuerna som genomfördes gjordes både enskilt och i grupp. Vårt tillvägagångssätt tar ansats i den kvalitativa forskningsmetoden. Både primär och sekundär data har använts för insamling av information. Analys: Både det övergripande och serviceavdelningens balanserade styrkort har modifierats i förhållande till Kaplan och Nortons grundmodell. Flera indikatorer antyder att anpassningen av styrkorten på de olika nivåerna saknar samband – något som Kaplans och Nortons teori anser vara viktigt. Det övergripande styrkortet får på grund av detta en annan funktion än den som är tänkt, vilket medfört att det balanserade styrkortet inte når sin fulla potential genom de fyra perspektiven. Slutsats: Det vi har kommit fram till med denna studie är att anpassningen av det balanserade styrkortet i en stor och komplex organisation som Region Kronoberg kan innebära flera utmaningar. Grunden till dessa är att sambandet mellan det övergripande styrkortet för Region Kronoberg och den enskilda serviceavdelningen inte är optimalt. Det övergripande styrkortet fungerar mer som en modell för att beskriva övergripande mål till serviceavdelningen än ett styrningsverktyg. / Title: The adaptation of the balanced scorecard - a case study of the service department at Region Kronoberg Level: Final assignment for Bachelor of Science in Business and Economics Authors: Andres Gonzales Castro, Fredrik Johansson &amp; Safet Kopic Supervisor: Yuliya Ponomareva Date: 2018-04-29 Key words: Balanced scorecard, financial control management accounting, New public management, public sector, adaptation Background: The concept of New Public Management emerged during the 1980’s as a result of the public sector being burdened by high costs and lack of cost control. New public management aims to streamline the public sector by gaining inspiration from the private sector. In parallel with the concept of New Public Management, the balanced scorecard grew as a new innovative control model. The balanced scorecard not only took into account the financial measurements but also non-financial measures to create value in the future. Problemdiscussion: In order for the adaptation of the control model to succeed, an organization must take several aspects into account, and that the control model is designed according to the specific needs of the business, but also that the different perspectives and control numbers have a causal relationship. There are several challenges with the balanced scorecard that can affect how an organization adapt and develops the scorecard. The balanced public sector scorecard has been questioned, where critics argue that the scorecard does not provide any benefit and that the steering documents that were introduced were not fully implemented. Research question: To what extent can a regional overall scorecard be adapted to departmental level? Purpose: The study aims to investigate the adaptation and application of the balanced scorecard at Region Kronoberg with special focus on the service department. Method: A case study has been carried out at the service department at Växjö lasarett, which is part of the Kronoberg Region. This case study contains the use of individual as well as group interviews. Our starting point has been a qualitative research method. Both primary and secondary data have been used to collect the data. Analyse: Both the overall and service department's balanced scorecards have been modified in relation to Kaplan and Norton's basic model. Several reasons suggest that the use of the control cards at the different levels lacks a connection, which, according to the theory, is considered important. Because of those reasons, the overall scorecard has a different function than the one intended, which means that the balanced scorecard does not reach its full potential through the four perspectives.  Conclusion: What we have achieved with this study is that the adaption of the balanced scorecard in a large and complex organization as Region Kronoberg can pose several challenges. The reason for these challenges is that the connections are not optimal between the overall balanced scorecard for Region Kronoberg and the individual service department. The overall scorecard works more like a model to describe overall goals to the service department than a control tool.

No description available.

The study aims to compare public procurement practices in four municipalities in Kronobergs County and analyze procurement requirements and monitoring from an environmental sustainability perspective, which is of high importance in today's society. The study reveals a significant shortage of resources for both requirement setting and monitoring, directly linked to the available municipal resources. The municipalities need to undertake various activities, such as market analysis and monitoring, but there are concerns about whether they have sufficient resources in terms of knowledge, expertise, time, and personnel to carry out these tasks effectively. The allocation of responsibilities within the procurement process is unclear, and the municipalities tend to delegate responsibilities to different entities. This is likely due toinadequate management responsibility and insufficient political decisions. Procurement officers also play a crucial role, but if the responsibility allocation is unclear and the involved individuals perceive it as challenging, it leads to a lack of accountability throughout the process. Overall, regardless of their size, municipalities do not adhere to the Plan-Do-Check-Act (PDCA) cycle for continuous improvement. It was also observed that many municipalities discussed similar issues in requirementsetting and monitoring, indicating an overlap between these areas. / Studien syftar till att jämföra offentligt upphandlingsarbete i fyra kommuner i Kronobergs län och analysera upphandlingskrav och uppföljning utifrån ett miljömässigt hållbarhetsperspektiv. Bristen på resurser för kravställning och uppföljning är betydande och kopplad till tillgängliga kommunala resurser. Kommunerna behöver genomföra flera moment, som marknadsanalys och uppföljning, men det finns frågetecken kring om de har tillräckliga resurser i form av kunskap, kompetens, tid och personal för att göra det effektivt. Ansvarsfördelningen inom upphandlingsprocessen är otydlig, och kommunerna tenderar att delegera ansvaret till olika avdelningar eller verksamheter. Detta beror troligtvis på bristande ledningsansvar och otillräckliga politiska beslut. Upphandlarna har också en viktig roll, men om ansvarsfördelningen är oklar och de involverade personerna upplever det som besvärligt, leder det till bristande ansvarstagande genom hela processen. Generellt sett följer inte kommunerna, oavsett storlek, PDCA-cykeln för kontinuerliga förbättringar. Det noterades att många kommuner diskuterade liknande ämnen inom kravställning och uppföljning, vilket tyder på att dessa områden överlappar varandra.

<p>Serpula lacrymans infestation has become an increasingly common problem, and is usually perceived as a tip of an iceberg.</p><p>During the 21st century there has been a perceived increase of damage caused by serpula lacrymans, at AB Mats Fransson Saneringstjänst – Anticimex in the county of Kronoberg. A similar increase has also been noted by employees at the offices in Kalmar, Karlstad, Piteå, Stockholm, Malmö, Söderhamn, Halmstad and Visby.</p><p>The methods used to collect data for the project has been interviews with a number, for the project, relevant key persons, such as analysis engineers at Trygghansa and Anticimex, as well as personnel at the botanical institution at Gothenburg University and the Botaniska Analysgruppen in Gothenburg, further statistics from SMHI and analyses of reported instances of infestations have been used.</p><p>The majority of the people interviewed believe that the increase is caused by renovations of old houses, higher precipitation during the summer months, as well as a moister climate and warmer winters. The latter can also be gleaned from statistics from SMHI concerning temperature, precipitation, and relative humidity.</p><p>Analysed damage reports show that the most common cause for the infestation is ground moisture, even when combined wooden materials.</p><p>Older houses that where built around 1900 are the ones most frequently infested with serpula lacrymans. The part of the building most frequently infested is the foundation, where cellars and suspended foundation<em> </em>are the most common types to be infested. An infestation is usually detected during the months of August and September.<strong></strong></p> / <p>Hussvampangrepp hos fastighetsägare har blivit ett allt mer vanligt problem och syns oftast bara som toppen av ett isberg.</p><p>På AB Mats Franssons Saneringstjänst Anticimex i Kronobergs län, har det under 2000-talet märkts av en ökning av hussvampsskador. Vilket även de anställda vid kontoren i Kalmar, Karlstad, Piteå, Stockholm, Malmö, Söderhamn, Halmstad och Visby har gjort.</p><p>Metoder för faktainsamling under arbetets gång har varit intervjuer med ett antal, för projektet relevanta nyckelpersoner så som skadeingenjörer vid Trygghansa och Anticimex, samt personal vid botaniska institutionen vid Göteborgs universitet och Botaniska Analysgruppen i Göteborg. Vidare har statistik från SMHI använts och undersökning av skaderegister har genomförts.</p><p>Majoriteten av intervjupersonerna tror att ökningen beror på renovering av äldre hus, högre nederbörd under sommarmånaderna, fuktigare klimat och mildare vintrar. Det sistnämnda kan även bekräftas utifrån statistik från SMHI gällande temperatur, nederbörd och relativ fuktighet.</p><p>Undersökta skaderapporter visar att den vanligaste uppkomsten till skadan är markfukt, även kombinerad med trämaterial.</p><p>Äldre hus som är byggda runt 1900 angrips oftast av hussvamp. Den konstruktion som angrips mest är grundkonstruktionen där källare och torpargrund dominerar. En skada påträffas i regel under augusti och september månad.</p><p> </p>

Serpula lacrymans infestation has become an increasingly common problem, and is usually perceived as a tip of an iceberg. During the 21st century there has been a perceived increase of damage caused by serpula lacrymans, at AB Mats Fransson Saneringstjänst – Anticimex in the county of Kronoberg. A similar increase has also been noted by employees at the offices in Kalmar, Karlstad, Piteå, Stockholm, Malmö, Söderhamn, Halmstad and Visby. The methods used to collect data for the project has been interviews with a number, for the project, relevant key persons, such as analysis engineers at Trygghansa and Anticimex, as well as personnel at the botanical institution at Gothenburg University and the Botaniska Analysgruppen in Gothenburg, further statistics from SMHI and analyses of reported instances of infestations have been used. The majority of the people interviewed believe that the increase is caused by renovations of old houses, higher precipitation during the summer months, as well as a moister climate and warmer winters. The latter can also be gleaned from statistics from SMHI concerning temperature, precipitation, and relative humidity. Analysed damage reports show that the most common cause for the infestation is ground moisture, even when combined wooden materials. Older houses that where built around 1900 are the ones most frequently infested with serpula lacrymans. The part of the building most frequently infested is the foundation, where cellars and suspended foundation are the most common types to be infested. An infestation is usually detected during the months of August and September. / Hussvampangrepp hos fastighetsägare har blivit ett allt mer vanligt problem och syns oftast bara som toppen av ett isberg. På AB Mats Franssons Saneringstjänst Anticimex i Kronobergs län, har det under 2000-talet märkts av en ökning av hussvampsskador. Vilket även de anställda vid kontoren i Kalmar, Karlstad, Piteå, Stockholm, Malmö, Söderhamn, Halmstad och Visby har gjort. Metoder för faktainsamling under arbetets gång har varit intervjuer med ett antal, för projektet relevanta nyckelpersoner så som skadeingenjörer vid Trygghansa och Anticimex, samt personal vid botaniska institutionen vid Göteborgs universitet och Botaniska Analysgruppen i Göteborg. Vidare har statistik från SMHI använts och undersökning av skaderegister har genomförts. Majoriteten av intervjupersonerna tror att ökningen beror på renovering av äldre hus, högre nederbörd under sommarmånaderna, fuktigare klimat och mildare vintrar. Det sistnämnda kan även bekräftas utifrån statistik från SMHI gällande temperatur, nederbörd och relativ fuktighet. Undersökta skaderapporter visar att den vanligaste uppkomsten till skadan är markfukt, även kombinerad med trämaterial. Äldre hus som är byggda runt 1900 angrips oftast av hussvamp. Den konstruktion som angrips mest är grundkonstruktionen där källare och torpargrund dominerar. En skada påträffas i regel under augusti och september månad.