Examensarbete (10 p.)

The purpose of the study is to analyze what conditions the specific company provides employees to enable organizational learning. To clarify the framing of the study a few quastions has been specified to narrow the issu. The questions that has been used are: what opportunities does the company creat to enable organizational learning and how does the emplyees contribute to organizational learning. In the search of knowledge to the previously questions this study becames a qualitative study with an ethnographic approach based on observations and interviews. This method gives the knowledge that makes us understand the actions that takes place in the oraganization and the shared image the oraganization provides. An understanding for the employees and the organization has been achived after compiling the empirical material from observation notes and transcripts from the interviews In the work whit the analysis the empirical material based on transcripts and observation notes has been the main material. The analys is made and constructed acording to an three dregres division of interpretation. By using the three degrees of interpretations in the work whit the material the results has been presented together whit an analysis. The result shows how organizational learning within the company is made possible by the opportunities for learning the individuals are given. The company provides oppertunerties for the individual to learn and for the new learning to transfer to the group then. By creatning oppertunites for the group to learn it enabels the learning to then be used by the organization. These possibilities to learn show how the company creates opportunities for organizational learning. With support from the empirical results we can see that the individuals and the organization allows development and learning for eachother. There is a mutual dependency where one would not work without the other. This provides opportunities for organizational learning and continued development of the company despite the small professional skills the individuals carries whit them entering the comany.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur man ser på lärande och arbetar med lärande inom två organisationer från ett ledningsperspektiv, för att sedan ställa detta i relation till teorier om den lärande organisationen. De organisationer som undersöks är ett byggföretag och ett arbetsförmedlingskontor. Studien tar avstamp i en genomgång av begreppet lärande organisation. Begreppets historiska bakgrund och viktiga förgrundsfigurer tas upp för att sedan visa hur begreppet har utvecklats och ser ut idag.Studien har genomförts med en kvalitativ ansats och metoden som använts är informantintervjuer. Tre personer inom respektive organisation har intervjuats, alla med insikt och inflytande över hur man arbetar med frågor som rör lärande och kompetensutveckling. Av resultatet framkom det att man inom båda organisationerna aktivt arbetar med lärande. Dels på strategisk nivå men också rent praktiskt. Man har väl utvecklade program när det gäller formella kurser inom båda organisationerna. Man anser även att det informella lärandet är av stor vikt och det har gjorts vissa ansatser till att styra detta lärande. Resultatet ställs främst i relation till Örtenblads synsätt på den lärande organisationen samt hans dimensioner av lärande. Utifrån de olika synsätten kan man tydligt se att vissa aspekter av respektive synsätt passar in på hur man arbetar med lärande inom organisationerna. Trots detta vill vi inte kalla någon av organisationerna för lärande organisationer. Framförallt eftersom de teorier som finns om den lärande organisationen är så pass allmängiltiga att vilken organisation man än undersökte så skulle förmodligen aspekter av den lärande organisationen finnas representerade. Idén om den lärande organisation kan fyllas med nästan vilket innehåll som helst beroende på vilka avsikter och perspektiv en organisation har. Oavsett om en organisation kallar sig för en lärande organisation eller ej är detta aldrig någonting man slutgiltigt blir. Den lärande organisationen är en utopi, något att sträva efter, ett vision snarare än ett mål.Nyckelord: Lärande organisation, Organisatoriskt

Att individer i organisationer lär är en förutsättning för att organisationen ska kunna möta samhällets ständiga förändringar och nya krav.  Att medarbetare lär av varandra och att deras förmågor samordnas och tas tillvara är en viktig uppgift för en pedagogisk ledare. Vid få tillfällen står lärandet i fokus lika tydligt som i kompetensutvecklingsarbete. Jag har därför valt att på en gymnasieskola följa en inledande termin i ett långsiktigt kompetensutvecklingsarbete om bedömning för lärande. Under arbetet sker regelbundna erfarenhetsutbyten med mellanliggande uppgifter att testa i undervisningen. Jag har intervjuat sex lärare om deras erfarenheter av och syn på kompetensutvecklingsarbetet för att undersöka mina frågeställningar vilken typ av lärande som sker och vad som främjar respektive hindrar att lärande sker.   Jag har utgått från teorier som ser lärande som något som skapas av individen i samspel med hennes omgivning. Kolbs lärcirkel, Piagets begrepp assimilation och ackommodation (eller med Ellströms termer anpassingsinriktat lärande och utvecklingsinriktat lärande) samt lärandets två processer och tre dimensioner formulerade av Illeris utgör det teoretiska ramverket.   I det kompetensutvecklingsarbete som jag har följt början av har jag sett olika typer av lärande. Lärarna uppskattar erfarenhetsutbyte där de kan inspireras av varandra och reflektera tillsammans. Några av lärarna pekar på att deras egna handlingar når ett steg vidare när de kopplas till teori och lyfts upp för gemensam reflektion och diskussion, i linje med Kolbs lärcirkelteori. Jag har också sett hur kompetensutvecklingens innehåll, individernas drivkrafter och samspel med andra samverkar, vilket blir tydligt då några lärares motivation till att genomföra arbetet ändrats – till det mer positiva eller det mer negativa – under arbetets gång. Ytterligare ett exempel på lärande är assimilation – att lärare genom komptensutvecklingsarbetet bekräftar eller vidgar tidigare kunskapsstrukturer. Flera efterlyser förutsättningar för att kunna ompröva tidigare kunskapsstrukturer och ändra på sitt sätt att agera – ackommodation.   Lärarande sker under kompetensutvecklingsarbetet. Den främsta faktorn som främjar lärande är erfarenhetsutbyte som innebär gemensam reflektion utifrån det som sker i lärarnas klassrum. Att det finns tid avsatt för detta utbyte är en förutsättning för att det ska leda till ökad gemensam kunskap. Gemensam reflektion utifrån lärarnas handling och gemensam tid är alltså främjande faktorer.   Det finns också hinder för lärandet. Framför allt diskuterar jag vilken typ av lärande organisationen vill ska ske. I det kompetensutvecklingsarbete jag har studerat sker Assimilationslärande eller anpassningsinriktat lärande. Vill man också att ackommodationslärarande eller utvecklingsinriktat lärande ska ske i större utsträckning är det av vikt att kritisk reflektion ges utrymme, att målen med arbetet diskuteras, ifrågasätts och görs gemensamma. Det är i den kritiska reflektionen då olika perspektiv och åsikter möts som ny kunskap och lärande som leder in på nya vägar uppstår. Denna reflektion kräver tid; såväl tid för individuell reflektion som gemensam reflektion.   Ledningen har ansvar för att det i organisationen finns tidsmässigt utrymme och utrymme att tänka kritiskt kring såväl målen för arbetet som vägen mot målen. Det är värt att fundera på vilken typ av lärande man vill ska ske när man som ledning drar igång ett kompetensutvecklingsarbete. Att alla ska ta till sig en och samma metod – innebär det att man är ute efter anpassningslärande utan kritisk granskning? Eller innebär skapandet av utrymme för reflektion att man strävar efter utvecklingslärande? I förlängningen leder dessa frågor till en diskussion om läraryrkets väsen – behöver lärare anamma samma metoder eller kan läraryrket vara ett yrke där lärares konstnärliga frihet ges stort utrymme? / To meet the constant changes in society of today it is essential for an organization that its members learn from each other. It is an important task for educational leaders to coordinate this. Since I am interested in becoming a headmaster and since I am interested in learning among teachers I decided to study a process where adult learning were in focus; an initial part of a teacher learning process on assessment for learning at a secondary school.   My study is based on interviews with six teachers about their experiences of the learning process to find out what kind of learning that occurs and what promotes or prevents learning.   The study relies on theories by Kolb, Piaget (or Ellström) and Illeris. Kolb´s learning cycle, Piaget´s concepts of assimilation and accommodation (what Ellström calls adaption oriented and development oriented learning) and the two processes and three dimensions of learning formulated by Illeris are theories that view learning as something that is created by individuals in interaction with their environment.   Different kinds of learning occurs in the learning process that I have been studying. The teachers appreciate experience exchange and common reflection, and some of them indicate that their own actions are developed when the experiences are objects for common reflection and discussion and when actions are connected to theory, as Kolb says in his theory of  learning cycle. Another kind of learning is occurring in the interaction of the content of the learning process, the teacher´s motivation and the cooperation with others. Some of the teachers´ motivation is getting stronger during the process, and some teachers are getting less motivated.   A third kind of learning is assimilation – some teachers are broadening or confirming former knowledge structures. Examples of accommodation, when prior knowledge structures are reconsidered, are hard to find because it is early in the process, but some of the teachers calls for better conditions for that kind of learning; they call for more time to reflect and more space for critical discussion.   The promoting factors for learning to occur is experience exchange involving common reflection on classroom situations. Scheduled time for this kind of exchange is also a promoting factor, in fact it is a precondition for learning to occur.   There are also barriers for learning to occur. I am discussing what kind of learning an organization are looking for when a learning process is initiated. In the process that I have studied there is examples of accommodation or adaption oriented learning. For accommodation or development oriented learning to occur to a greater extent, it is important that there is space for critical reflection and that objectives are discussed, questioned and made common. Where different perspectives and opinions are met it is possible for new knowledge and learning to occur. This reflection requires time for as well individual as common reflection.   Leaders in organizations are responsible for creating time and space for critical reflection on objectives and work. When an organization is about to start a learning process it is good to think about what kind of learning one wants to occur –  adaption oriented learning where everybody learn to use the same methods without any critical discussion or development oriented learning where there is space for critical reflection? This question –  what kind of learning an organization is looking for –  leads to a discussion about the nature of the profession of teaching –  are teachers obliged to embrace the same methods or is it possible to let teachers teach in different, individually colored ways?

Denna studie handlar om vad pedagoger anser att utomhuspedagogik är och hur de använder sig av den i sin verksamhet, samt vilka möjligheter och hinder de ser med utomhuspedagogik. Studien är baserad på en kvalitativ undersökningsmetod och sammanlagt intervjuades fyra pedagoger på fyra olika förskolor. Resultatet i studien visar att samtliga pedagoger visste vad utomhuspedagogik är och hade en positiv inställning till det, där de beskriver att de arbetar med utomhuspedagogik både på förskolans egen gård men också i närliggande miljöer. Vidare visar resultatet att det som pedagogerna ansåg vara de största möjligheterna med utomhuspedagogik var att barnens fantasi främjas, motoriken utvecklas och att det även blir ett annat samspel melllan barnen. Samtidigt menade pedagogerna att det finns vissa hinder som försvårar arbetet med utomhuspedagogik, de hinder pedagogerna såg var tidsbrist och brist på pengar men även att vädret styr väldigt mycket. Slutsatsen i detta arbete är att detfinns många möjligheter med utomhuspedagogik. Många pedagoger ute på förskolorna bör ta vara på dessa möjligheter i en större utsträckning än vad de gör idag.

Bakgrund: Granskar man TIMSS 2011 rapport (Skolverket, 2012) ser man att elevernas resultat inom matematik jämfört med andra länder sjunker när det gäller elevernas matematiska förmåga. Av det fyra områdena inom matematik i årskurs fyra är det främst inom Taluppfattning och aritmetik samt Geometri. Sedan TIMSS 2011 publicerades har det förts en debatt kring om man ska undervisa i standardalgoritmer eller i skriftlig huvudräkning. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka på vilket sätt elevernas eget användande av beräkningsstrategier vid lösning av numeriska uppgifter i addition påverkas av lärarens undervisning i skriftlig huvudräkning. Metod: I studien har vi använt oss av både kvalitativa och kvantitativa datainsamlingsmetoder. Den kvalitativa datainsamlingsmetoden bestod av lärarintervjuer och den kvantitativa datainsamlingsmetoden bestod av ett kunskapsprov gällande matematikuppgifter som eleverna skulle besvara. Resultaten för de båda datainsamlingarna analyserades sedan både kvalitativt och kvalitativt. Resultat: Resultatet visar att i utvecklandet av elevernas matematiska förmåga är det viktigare att undervisningen byggs på en begreppslig förståelse än vilka beräkningsstrategier läraren undervisar i.

Den här studien undersöker hur folkhögskollärare organiserar sin undervisning genom problembaserat lärande. Pedagogiken, ofta förkortad PBL, går ut på att de studerande i grupp söker lösa ett problem som läraren har formulerat. Problemet bör vara komplext och lösas genom fördjupande frågor, reflektion och prövning av hypotesers hållbarhet. Intervjumaterial har analyserats med utgångspunkt i den amerikanske pedagogen John Deweys pragmatiska kunskapssyn. Frågorna har handlat om problemformuleringen, lärprocessen, grupparbetet och lärarrollen. Resultatet visar på en del skillnader i undervisningens organisering. Förklaringen går att finna i ämnenas skilda karaktärer, men även i deltagarnas studiemotivation och intresse för ämnet. Undersökningen visar att fallbeskrivningar därför bör formuleras så att de utmanar och väcker intresse hos deltagaren. Respondenterna underströk vikten av att lärandet ska kunna förklaras steg för steg fram till problemets lösning. Detta visar om förståelsen och kunskapen har gått på djupet. Intervjuerna gav slutligen vid handen att bristande motivation hos deltagare ibland kräver en mer aktiv och pådrivande lärare än vad pedagogiken förordar.

The thesis considers the interplay of institutions, lifelong learning and workplace relations. Learning has become a prominent notion in contemporary considerations of the workplace, particularly in the accounts of managerialists and policy makers (Keep & Rainbird, 2000). In its articulated forms of organizational learning and lifelong learning it is seen as a means whereby production can be more dynamic and flexible, while at the same time providing fulfilling experiences of work (Senge, 1990). This thesis - and the papers in it – contends that these notions of learning merit closer critical scrutiny from which an enhanced understanding of a particular (and arguably important) dimension of contemporary workplace relations can emerge. This thesis takes a critical position for its investigations, seeking to challenge orthodoxies constructed from the standpoint of managerialist ideology (Legge, 1995). It finds labour process theory (Thompson & McHugh, 2002) particularly useful in the manner that workplace relations are seen as antagonistic and that the politics of production are regarded as ‘contested terrain’. Managerialst techniques (such as the learning organization) – especially those with a humanistic, unitarist and emancipatory rhetoric – cannot be viewed outside of the wider political economy of the workplace and the social organization of economic activity (Granovetter, 1992). As such, much of the espoused intentions of such managerialist techniques can be viewed as questionable, doing little to reconcile asymmetrical power relations and exploitation.The five papers published over a period of four years vary in scope and method of enquiry. However, what links them is a concern for the concepts represented in the title of this thesis: institutions, learning and labour. More specifically, the papers cover state policy on lifelong learning, the changing management of public sector organizations, social capital, the learning organization (and by implication contemporary management discourses in general) and the industrial relations of lifelong learning. In doing so, critical perspectives on workplace organization are used. Ultimately, a challenge is presented to managerialist and policy discourses of learning which are considered to be instruments of control rather than a means of emancipation for workers. The thesis concludes with the idea that the apparatus and discourses of learning and lifelong learning have been dominated by the state and capital in order to manipulate the culture of the workplace and to establish control of labour processes. As such, the imperative is for organized labour and workers to resist this hegemony and to assert their own learning frameworks.

Syfte & frågeställningar Syftet med denna studie var att undersöka hur idrottslärare arbetar med att skapa ett bestående intresse för fysisk aktivitet hos elever samt i vilken utsträckning lärarna upplever att ämnet idrott och hälsa påverkar elevernas val att vilja vara fysisk aktiva. Studiens frågeställningar är följande: Hur ser idrottslärare på undervisningen i idrott och hälsa som ett sätt att skapa livslångt intresse hos eleverna för att bedriva fysisk aktivitet på fritiden? Hur skapar idrottslärare förutsättningar som främjar lärande och intresse kring fysisk aktivitet som kan bedrivas på fritiden? Metod Studien består av en kvalitativ metodansats, där intervjuer var den valda undersökningsmetoden. Studien utfördes på fem gymnasielärare i fyra olika gymnasieskolor i olika kommuner i stockholmsregionen. Samtliga lärare var utbildade idrottslärare. Två av de intervjuade är utbildade tvåämneslärare, medan resten endast är ämneslärare i ett ämne. Resultat  Att arbeta med en mångfald av aktiviteter var det som i stort sett alla bedrev, men med skillnader i innehållet. Allt från bollspel till aktiviteter som “förbereder eleven för verkligheten”. Därefter betonade vissa lärare vikten av att arbeta tillsammans med andra ämneslärare i syfte att förmedla ett livslångt lärande för ett fysiskt aktivt liv. Samtliga lärare framhåller att kommunikationen sinsemellan elever, den aktiva samverkan mellan lärare/elev samt den formativa feedbacken och individuella bemötandet var viktiga komponenter i lärandeprocessen. Slutsats Slutsatsen i studien är att många av lärarna inte arbetar medvetet eller aktivt för att skapa ett livslångt lärande för fysisk aktivitet hos elever. Med detta sagt, vill vi ändå framhålla att deras insatser och strategier som tillämpas i undervisning kan främja ett intresse för fysisk aktivitet på fritiden också i ett långsiktigt perspektiv. / Aim The aim of the study was to examine how physical education teachers work to create a permanent interest for physical activity among students and try to identify in which grade these teachers feel that physical education affect students will to be physically active. In our study we have two different questions. These questions are the following: How do physical education teachers see the teaching as a way to create interest in lifelong learning in physical activity among students? How do physical education teachers create preconditions that frame learning and interest in physical activity that can be implemented in leisure time? Method The study had a qualitative approach where interviews were chosen as the main instrument. The present study took place in Stockholm, where five qualified physical education teachers were interviewed in different communities of the city. Two of the teachers were also educated in other school subject. Results Almost everyone work with a broad of activities with differences in the content. They have everything between ballgame to activities that prepare them for the “reality”. There were also some teachers who emphasized the importance to cooperate with other teachers for the purpose to mediate a lifelong learning towards physical activity. Most of the teachers experienced that communication among students, the active collaboration between teacher/student and formative assessment played a big role in the learning process. Conclusion The conclusion of the study is that many of the teachers are not working consciously to promote a lifelong learning for physical activity for the students. With that said, we still want to emphasize that their efforts and strategies applied in teaching can promote an interest in physical activity in leisure time also in the long term.

No description available.