No description available.

No description available.

Bakgrund: I Lpo 94 står att "Skolan skall sträva efter att varje elev utvecklar nyfikenhet och lust att lära". Vi var intresserade av att reda ut begreppet lust att lära och lustfyllt lärande och om det inte fanns nackdelar med de annars enbart positivt framställda begreppen i utbildningen och i skola. Syfte: Studien syftar till att identifiera betydelsen av begreppet lustfyllt lärande och beskriva pedagogernas syn på lustfyllt lärande som begränsning. I vår studie har vi koncentrerat oss på lärare i de yngre skolåren. Vi har därmed valt bort fritidspedagoger och förskollärare ur studien då de kommer från en annan yrkeskultur. Metod: Vi har valt att i vår studie använda oss av en kvalitativ metod för att få svar på våra frågeställningar. Vi har intervjuat nio pedagoger för att få reda på deras uppfattningar och upplevelser av begreppet lustfyllt lärande. Som grund för vår studie har vi intagit ett kritiskt förhållningssätt där vi har använt oss av Kieran Egans teorier om utbildning och pedagogik. Resultat: I vår studie har vi kommit fram till att det finns många bakomliggande faktorer till varför det råder en osäkerhet kring begreppet lustfyllt lärande. När det gäller betydelsen lustfyllt lärande skiljer sig åsikterna åt både mellan pedagoger och mellan pedagoger och elever. En faktor som påverkar pedagogens syn på lustfyllt lärande är den syn som etablerades kring begreppet under sin utbildning.

Denna studie har som syfte att undersöka lärandet på fritidshemmet. Bakgrunden till att jag vill undersöka detta är att jag upplever att fritidshemmet kommer lite i skymundan. Min uppfattning är att många personer anser att det är i skolan som eleverna lär sig och att de bara leker på fritidshemmet. För att undersöka lärandet på fritidshemmet så har jag använt mig av en kvalitativ undersökningsmetod med semistrukturerade intervjuer. Jag har intervjuat sex stycken pedagoger som alla är verksamma i fritidshem. Intervjuerna har sedan granskats och sammanställts till ett resultat. Resultatet visar att det sker ett lärande på fritidshemmet i många olika situationer och aktiviteter. Exempel som tas upp är lärande genom fria och styrda aktiviteter, lärande genom lek, samt lärande ur ett sociokulturellt perspektiv.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie var att se hur lek kan användas som ett pedagogiskt verktyg i ämnet idrott och hälsa för grundskolans tidigare år. Jag frågade mig vilken betydelse lek har för lärandet? Vilken syn lärarna i idrott och hälsa har på lek? På vilket sätt lek används som undervisningsmetod i idrott och hälsa och vilka svårigheter som finns med den? Metod För att få svar på frågeställningarna användes en kvalitativ undersökning. Tre verksamma lärare i idrott och hälsa för grundskolans yngre åldrar intervjuades om deras erfarenheter av lek som ett pedagogiskt verktyg. Resultat Lek ska vara roligt för eleverna, kännas lustfyllt och innehålla skratt. Lärarna har kopplat ihop lek med lärande. De var överens om de kunskaper som eleverna kan tillämpa genom ett aktivt deltagande i leken. De kunskaperna som lärarna har lagt störst vikt på är ömsesidighet, turtagande och samarbete, som alla ges stor vikt i undervisningen i idrott och hälsa enligt lärarna. Utöver dessa kunskaper belyser lärarna en rad faktorer som tränas i leken. Informanterna uppgav att lek är ett tacksamt pedagogiskt verktyg då det motiverar många elever och leder till att de deltar aktivt i undervisningen. Det har inte uppmärksammats några större svårigheter med lek i den ordinarie undervisningen. Svårigheterna uppstår främst när det ställs högre krav på pedagogen och beror oftast på en kunskapsbrist hos läraren. Slutsats Alla lärare anser att leken är en viktig del av undervisningen och att den ska vara såväl rolig som lustfylld. De använder sig aktivt av lek som ett pedagogiskt verktyg. Lek är en undervisningsmetod som leder till fysiskt, psykiskt, socialt och kognitivt lärande. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår F-6. Vt 2012</p>

Studiens syfte var att öka förståelsen kring hur nyckelpersoner som arbetar med lärande i organisationer uppfattar lärande, samt vilka förutsättningar och hinder för lärande som kan förekomma. Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade intervjuer. Data analyserades utifrån en hermenuetisk forskningsansats genom en tematisk analys. Resultatet visade att lärande i organisationer uppfattas utifrån tre huvudteman; där chefen skapar förutsättningar, medarbetarna är drivkraften och organisationen sätter ramarna för lärandet. Nyckelförutsättningar som studiens resultat visade var motiverade medarbetare vilka upplever en delaktighet i lärandet. Men även organisationen som genom sitt klimat underlättar lärande och chefer som med god kommunikativ förmåga och trygghet i sin roll är engagerad i sina medarbetares lärande. Bristen av ekonomiska resurser, ansträngningen som lärande kräver och avsaknaden av utrymme att implementera ny kunskap på arbetsplatsen identifierades som hinder.

Denna studie har som syfte att undersöka elevers och lärares definitioner av begreppet entreprenöriellt lärande och samtidigt kartlägga deras föreställningar om begreppets användbarhet i arbetet med att utveckla gymnasieskolan. För att söka information gjordes en bakgrundsstudie i skolans styrdokument, i relevant litteratur och i aktuell forskning. Samtal utfördes med elever på handelsprogrammet i gymnasiet och med en samordnare. Samtalen analyserades i förhållande till vad som sades om lärandesituationen, elevers kompetenser, elevers motivation, lärarens roll samt kritik mot entreprenöriellt lärande. Studien är en kvalitativ studie. Resultatet ger uttryck för att det entreprenöriella lärandet är en benämning på lärande i ett sociokulturellt perspektiv. I det entreprenöriella lärandet arbetar man med gränsöverskridande tema, i projektform och i kontakt med näringslivet och den offentliga sektorn.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare bedömer elever inom etik med särskild fokus på värdegrundskonflikter. För att uppnå studiens syfte har det gjorts kvalitativa semistrukturerade intervjuer där fyra verksamma lärare har deltagit. Det centrala i studien är lärarnas resonemang kring frågorna samt likheter och skillnader i deras svar. Vid genomförandet av intervjuerna samt analysen av det empiriska materialet har hermeneutiken som teori varit utgångspunkten. Resultatet är uppdelat i sex kategorier utifrån forskningsfrågorna. Vid resultatet har det framkommit att det finns många utmaningar med bedömningen i etik samt att lärarna bedömer eleverna på olika sätt.

No description available.