Syftet med studien är att undersöka hur samerna respektive den nordamerikanska ursprungsbefolkningen framställs i samtida historieläroböcker för gymnasiets senare historiekurser. Det som undersökts är hur de två ursprungsfolkens historia och kulturmöten framställs i relation till vad som står i Gy11:s läroplan. Den använda metoden är Norman Faircloughs kritiska diskursanalys integrerat med Homi Bhabhas postkoloniala teori. Faircloughs metod belyser maktförhållanden i texten och Bhabhas teori klarlägger hur dessa maktförhållanden ter sig. Resultatet visar att det förekommer maktdiskurser i samtliga undersökta läroböcker. I vissa av böckerna finns ett tydligt ”vi och dem” perspektiv, där de två ursprungsfolken framställs som ”dem”. När urfolken väl nämns i läroböckerna nämns de kort och utan vidare problematisering, vilket gör att eleverna inte ges den kunskap om ursprungsfolk som läroplanen uttrycker. Dessutom nämns de alltid i relation eller åtskillnad från nationalstaten, aldrig enskilt. Resultatet överensstämmer med tidigare forskning inom området, vilket tyder på att varken samernas eller den nordamerikanska ursprungsbefolkningen ges något vidare utrymme i den svenska historieskrivningen på gymnasiet.

No description available.

Under de senaste åren har omvärlden varit fylld av våldsamma konflikter, till följd av detta har miljontals människor flytt sina hem. Kriget i Syrien och den ryska invasionen av Ukraina har lett till att tusentals flyktingar sökt skydd i Sverige. Tidigare forskning kring invandring i tryckpress har påvisat att den generella inställningen gentemot flyktingar varit negativ. Syftet med uppsatsen utgår från denna kontext och söker svar på följande frågeställning: Hur konstrueras diskursen kring syriska och ukrainska flyktingar i Dagens Nyheter? Vilka subjektspositioner möjliggörs? samt Hur framställs och representeras dessa i diskursen utifrån ett ”vi och dem” perspektiv? Utifrån en diskursinspirerad innehållsanalys har jag totaltanalyserat 24 artiklar publicerade i Sveriges främsta morgontidning Dagens Nyheter, baserat på de två tidsperioderna som respektive flyktinggrupp flydde till Sverige. Genom diskurs- ochrepresentationsteorier fann jag att framställningarna av syriska- och ukrainska flyktingarskilde sig åt avsevärt utifrån ett ”vi och dem” perspektiv. Den förra skildrades som ett ”problem” som krävde restriktiva, politiska handlingar och den senare som ”jämlik” och priviligierad. Således visar min undersökning hur dessa två flyktinggrupper tilldelas skilda positioner inom samma diskurs, vilket praktiskt taget, avgör deras handlingsmöjligheter i Sverige. / In recent years, the world has been filled with violent conflicts, hence millions of people have fled their homes. The war in Syria and the Russian invasion of Ukraine have led to thousands of refugees seeking refuge in Sweden. Previous research on immigration in the print press hasshown that the general attitude towards refugees has been negative. The purpose of the essay is based on this context and seeks answers to the following questions: How is the discourse around Syrian and Ukrainian refugees constructed? Which subject-positions are enabled? and How are these portrayed and represented within the discourse based on an “us and them” perspective? Based on a discourse-inspired content analysis, I have analyzed a total of 24 articles published in Sweden's most prominent morning newspaper, Dagens Nyheter, during the two time periods of which each refugee group fled to Sweden. Through discourse and representation theories, I found that the representations of Syrian and Ukrainian refugees differed significantly from an "us and them" perspective. The former was portrayed as a "problem" that required restrictive, political actions and the latter as "equal" and privileged. Thus, my research shows how these two refugee groups are assigned different positions within the same discourse, which determines their possibilities for practical action in Sweden.

This study aims to explain the demarcations regarding which crimes that are seen as “acceptable” to commit as an police officer, and those who categorizes as “not acceptable”. The study is based on a qualitative, narrative method of semi-structured interviews. Antecedent research shows the strong subculture in the police force and the approach of seeing the police profession as a lifestyle. This study uses Erving Goffmans dramaturgic perspective on society by applying “Team”, “Front Stage and “Back Stage” to explain why the demarcations is the way it is. By studying “Front Stage” as police officers in front of the public and “Back Stage” as a closed space for the police officers, the essay intends to see how police officers, seen as a team, deal with wrongful acts made by an police officer. By using an constructed sorting model the study separated the data from ten interviewed police officers by categorizing into ways of legitimizing crimes commited by an police officer. The study aims to show understanding in why unethic and unlegal deeds by police officers are not reported, and therefore legitimized by the subculture. The conclusion of this essay is that there are two ways to legitimize wrongful acts of police officers. These two ways are by the norms “Us versus them” and the silence code. We created two concepts in combination with the use of the theories of Goffman. This paper will show how the two concepts, ”team offset” and ”team censoring”, can legitimize crimes as a part of the subculture. To be able to legitimize a wrongful act, the police officer needs to use his team. If the team can not legitimize the crime, it categorizes as “not acceptable”.