<p>Mouridiyya är en senegalesisk sufiorden, som sprider sig i världen genom att medlemmarna flyttar till nya städer och nya länder. De finns också representerade i Sverige och har bl. a bildat en bönecirkel, en dahira, i Stockholm. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur mouridiska immigranter bygger upp sin organisation i Sverige, särskilt när det gäller religiös mötesverksamhet, ansvarsfördelning, ekonomi, könsperspektiv och koppling till Senegal eller Gambia, samt att undersöka om detta kan länkas till teorier om religion och migration. Vi har fått möjlighet att besöka den mouridiska gruppen och fått en att undersöka den utifrån vår frågeställning. Vi har varit med om en vanlig lördagsdahira samt besökt en konferens som Dahira Mouridoullahi Touba Sweden anordnade på temat ”islam och ickevåld”. Vi har genom fältstudier samt intervjuer skaffat oss en bild av dahiran och i nedanstående arbete presenterat det vi kommit fram till.</p>

Mouridiyya är en senegalesisk sufiorden, som sprider sig i världen genom att medlemmarna flyttar till nya städer och nya länder. De finns också representerade i Sverige och har bl. a bildat en bönecirkel, en dahira, i Stockholm. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur mouridiska immigranter bygger upp sin organisation i Sverige, särskilt när det gäller religiös mötesverksamhet, ansvarsfördelning, ekonomi, könsperspektiv och koppling till Senegal eller Gambia, samt att undersöka om detta kan länkas till teorier om religion och migration. Vi har fått möjlighet att besöka den mouridiska gruppen och fått en att undersöka den utifrån vår frågeställning. Vi har varit med om en vanlig lördagsdahira samt besökt en konferens som Dahira Mouridoullahi Touba Sweden anordnade på temat ”islam och ickevåld”. Vi har genom fältstudier samt intervjuer skaffat oss en bild av dahiran och i nedanstående arbete presenterat det vi kommit fram till.

Syftet med denna studie är att undersöka på vilket sätt migrationsrättens uppdrag att reglera invandring genom dombeslut förhåller sig till barnets bästa/barns mänskliga rättigheter. Därtill har barnets psykologiska påverkan av migrationsprocessen även undersökts. Detta genom en dokumentanalys i form av en kvalitativ innehållsanalys av domar och två reportageböcker. En rättssociologisk utgångspunkt har använts i studien och har innefattat både en innehållsanalys av materialet samt tolkning av lagtext. De teoretiska utgångspunkterna i arbetet har varit Cullbergs kristeori och medborgarskapsteorier. I resultatet presenteras de koder och teman som identifierats i innehållsanalysen av materialet. Koderna tid och kultur tematiseras som anpassning, rädsla tematiseras som skyddsskäl och vårdbehov tematiseras som exkludering. I analysen kopplas sedan resultatet samman från både domarna samt reportagen och det analyseras vidare. Det förs även en diskussion om metoden och teorierna i koppling till resultatet. Avslutningsvis poängteras studiens värde och implikationer för vidare forskning samt praktik. Studien visar på att barnets bästa i många fall blir sekundärt och att barn far illa i migrationsprocessen. Dessutom visar resultatet på vilka konsekvenser detta kan ha för barnet. Diskrepansen i Migrationsdomstolens uppdrag, barnets sårbarhet samt de negativa konsekvenserna av migrationsprocessen har synliggjorts i denna studie.

Made available in DSpace on 2016-04-29T14:16:19Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Fabiana Aparecida da Silva.pdf: 736180 bytes, checksum: a62bae08de59525df4a2fcf6e5ca715a (MD5) Previous issue date: 2012-12-12 / Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior / This study sought to ascertain the determinations of the migratory movement of Bolivian immigrants in São Paulo to Guarulhos. The theoretical development is based on the Social Theory of Marx, especially in its consideration of Work and Culture who helped in the analysis of the phenomena of (i)migration in the context of Bolivia and Brazil. We investigated the process of labor exploitation and class domination that characterize the daily lives of Bolivian immigrants in sewing workshop in São Paulo, in Guarulhos and neighboring municipalities. The aim is also to present the human rights violations in this context and contribute to Social Services intervention in uncompromising defense of these rights and principles of professional ethics / O presente trabalho procurou conhecer as determinações do movimento migratório dos imigrantes bolivianos do município de São Paulo para Guarulhos. O desenvolvimento teórico está fundamentado na Teoria Social de Marx, especialmente nas suas considerações sobre Trabalho e Cultura que forneceram subsídios para análise dos fenômenos da (i)migração, no contexto da Bolívia e do Brasil. Investigou-se o processo de exploração do trabalho e de dominação de classe que marcam a vida cotidiana dos imigrantes bolivianos nas oficinas de costura em São Paulo, em Guarulhos e em municípios vizinhos. O objetivo é, também, apresentar as violações de Direitos Humanos nesse contexto de trabalho e contribuir para a intervenção do Serviço Social na defesa intransigente desses direitos e dos princípios da ética profissional