Syftet med studien är att undersöka vad elever i år 9 lägger i begreppet lärande och hur de uttrycker sina förväntningar på skolan, utifrån hur de beskriver hur de lär sig, hur de uppfattar lärarrollen och elevrollen samt hur de beskriver skolan. Detta studeras mot bakgrund av kategorierna etnicitet, genus, studieresultat och bostadsområde. Studien är en kvalitativ studie. En form av triangulering har använts och metoderna är semistrukturerade fokusintervjuer samt strukturerad enkät. 22 elever från tre olika skolor har intervjuats i fem fokusintervjuer. Dessutom har en strukturerad enkät genomförts i 6 klasser/grupper på de tre olika skolorna. Resultatet visar att många elever uppfattar skolan som ett nödvändigt tvång. Skolk, sena ankomster kan ses som ett motstånd mot skolplikten och skolans institutionella diskurs. Eleverna är tämligen överens i sina uppfattningar om lärarrollen, däremot skiljer det sig mer i fråga om elevens roll, där några uppfattar att det handlar mer om personlighet och uppförande och andra mer uppfattar elevrollen som ett arbete, där vissa uppgifter ska utföras. Elevernas olika sätt att förhålla sig till skolan har delats i fem kategorier; det sociokulturella, det traditionella, det pragmatiska, det omgivningsberoende samt det kaotiska förhållningssättet. Skillnader mellan innerstad och förort tas upp. Undervisningen i So, så som eleverna i studien beskrev den skilde sig åt. Innerstadselevernas So-undervisning framstod som baserad på en mer traditionell förmedlande pedagogik, medan förortsskolans elever beskrev en undervisning ur ett sociokulturellt perspektiv, mer i linje med läroplanen. Graden av förhandling och meningsskiljaktigheter var högre i förortsskolan. Förortseleverna gav också uttryck för en bild av sin förort och sin skola som segregerad och isolerad, där eleverna beskrevs som dåliga förebilder för varandra. Elever förhåller sig till olika diskurser, som påverkar deras syn på skolan. Likheterna mellan de olika kategorierna förefaller större än skillnaderna. De svenska eleverna tycks i högre grad påverkade av en traditionell diskurs, medan elever med invandrarbakgrund i högre grad tycks pragmatiska. I förortsskolan tycks graden av förhandling av olika begrepp och identiteter högre än i innerstadsskolan.