Syftet med det här arbetet är att undersöka barn och stress i förskolan. Vi har inriktat oss på att se hur strukturen i förskolan påverkar barns stress. Det intresserar oss att se om man kan undersöka om barn i förskolan är stressade och ifall det har någon koppling till hur förskolan struktureras upp. En undersökning om hur förskolan är organiserad när det kommer till miljö, aktiviteter, hur uppdelningen av barn och personal ser ut samt hur dagarna planeras upp i förskolan kommer även att presenteras. Vi har med hjälp av observationer på fyra förskolor samt intervjuer med fyra förskollärare försökt undersöka hur förskolans struktur ser ut och hur den påverkar barnen. Tolkningen av vårt resultat har genomförts med hjälp av den litteratur som redan finns i ämnet. Vår tolkning av resultatet är att strukturen har en påverkan. Resultatet visar att det som möjligtvis påverkar barnens stressnivå på förskolan är om miljön på avdelningen erbjuder utrymmen där barnen kan gå undan ifrån den stora gruppen, så som många rum eller mindre vrår. Vi anser att man på förskolan måste anpassa antalet aktiviteter samt tiden aktiviteterna utförs på de barn man har i sin barngrupp samt vilket humör barnen är på. Uppdelningen av barngruppen i mindre grupper har visat sig ha en positiv effekt på barnens stress. Pedagogernas schema har en betydelse för barnens stress, då det inte går att dela in barnen i mindre grupper om några av pedagogerna är på rast eller gått hem. Samtidigt kan pedagogerna bli stressad av att vara ensam med många barn, deras stress kan överföras på barnen. Vi har sett att det är viktigt att ha en tydlig planering över vissa rutiner i förskolan, exempelvis vid tambursituationer samt vid matsituationerna för att skapa ett lugn i barngruppen.

This is a qualitative study about unaccompanied refugee’s support that they can get from Social Services and Migration Board. It’s a survey that is made in Skellefteå Kommun by interviewing four professional workers, two at the Social Services and two at the Migration Board. The questions in this study deals with the social support and how age may affect this support. The study highlights the difference to arrive as an unaccompanied youth under the age of 18 years or to be of the legal age as defined in Sweden. The data in this study is collected by semi-structured interviews and was processed by content-analysis. The theories this study are based on is social support and models for integration. The discussion and analysis is about how age is an important part in a youth’s life and how important it is to get the right age right away. The conclusion is that the Migration board has to find ways to determine age as fast and safe as possible for the kids wellbeing. This study also shows that it is easier to come to Sweden as a kid than as a adult. Another conclusion, based on problems indicated by the Social Services about young individuals having to move around, is that such a phenomenon may create feelings of unsafely among the young ones.

Vårt syfte är att ta reda på hur tre- till sexåriga förskolebarn beskriver rörelse. Frågorna som vi vill ha svar på är vad rörelse är, hur de rör på sig, hur de vill röra sig och var de vill röra sig samt var-för de rör på sig. I vår studie har vi använt oss av semistrukturerade kvalitativa intervjuer och intervjuat 19 stycken barn i åldern tre till sex från två olika förskolor. I intervjuerna framkom det att förskolebarn beskriver rörelse som någonting de utför med hjälp av sin kropp. De har nämnt allt från ben och armar till rumpan och tungan. Deras favoritrörelser var att hoppa, springa och klättra. De rörelselekar som de helst ville leka tillhörde kategorin jaktlekar, lekar som går snabbt och går ut på att barnen jagar varandra. Enligt barnen finns det inga tråkiga rörelser, men de uttryckte att vissa rörelselekar var tråkiga dessa var lekar som barnen inte var bra på, som de fick ont av eller blev tvingade att delta i. Barnen föredrog att röra sig i stora rum med mycket utrymme eller att vara utomhus eftersom det fanns färre begränsningar där. Vi har endast fått svar från tre av barnen på frågan om varför de ska röra på sig.

Mitt intresse för utomhuspedagogik har funnits så länge jag minns men själva begreppet kom inte till mig förrän jag började på lärarutbildningen där jag verkligen förstod innebörden. Att undersöka hur man arbetar med utomhuspedagogik på två olika avdelningar där den ena arbetar enbart utomhus verkade intressant och så föddes frågeställningarna och syftet till detta arbete. Jag ville veta hur föräldrar och pedagoger ser på utomhuspedagogik i förskolan och hur de två olika avdelningarna arbetar med det. Jag valde att intervjua två pedagoger och två föräldrar på vardera avdelning. Det som förvånade mig var att pedagogerna på den traditionella avdelningen var mycket positivt inställda till utomhuspedagogik men som de ändå inte arbetar med i större utsträckning. Båda avdelningarna tillbringar däremot stor del av verksamhetstiden utomhus men på olika sätt och alla föräldrar verkar nöjda över att barnen vistas så pass mycket ute.

Syftet med den här studien är att ta reda på hur pedagoger i förskolan följer och dokumenterar barnets utveckling inom målområdet matematik. Detta har gjorts genom kvalitativa intervjuer med verksamma förskollärare. I undersökningens resultat framgår det både hur frekvent dokumentation av barns matematikutveckling sker och att val av metod och verktyg för att genomföra dokumentationen skiljer sig åt mellan de olika pedagogerna. Studien visar även att förskollärarna anser att dokumentation av barns matematikutveckling är en viktig del av verksamheten, men att tiden inte alltid upplevs räcka till för att kunna resultera i en omfattad dokumentation. Ytterligare något intressant som går att finna i resultatet är att tolkning av de olika dokumentationsmetoderna går isär och att dess innebörd därmed inte är enhällig. Slutligen visar studiens resultat att det tidvis upplevs svårt att genomföra läroplanens uppdrag att följa och dokumentera barnets utveckling utan att det blir en form av bedömning av barnets lärande.

I denna rapport redogörs för ett examensarbete av Susanna Lundholm-Jonsson i samarbete med företaget Naturlek. Arbetet har bestått i att ta fram en ny lekprodukt med ett nytt tänkande, men ändå inom ramen för Naturleks filosofi/profil. Naturlek framställer lekprodukter i massivt svenskt ekträ, produkter som är tänkta att passa i de flesta lekmiljöer och som inte ska fordra något underhåll. Arbetets tyngdpunkt har legat på att ta fram en lekprodukt som har ett mjukt och naturligt formspråk och som på något sätt symboliserar det enkla och naturliga. Syftet med själva ”Lektrappan” är att den ska inspirera och locka till lek, och att den ska erbjuda barnen ett alternativ till de lekprodukter som finns idag. Fokus har även legat på att den ska vara möjlig att tillverka till en rimlig kostnad. Brukargrupper har intervjuats bestående av förskollärare, lärare, skolbarn och förskolebarn. Studiebesök och även enkla workshops har gjorts där barnen har fått dela med sig av hur de tänker sig att en lekplats kan se ut. Synpunkterna har sedan använts som underlag för idéarbetet. I idégenereringsfasen togs ett antal koncept fram för presentation för företaget. Ett koncept valdes ut och vidareutvecklades genom skisser, modeller och 3D-modeller. Arbetet resulterade i ”Lektrappan” där stommen är en ekstam, med trapporna som symboliserar. / The essay describes the bachelor project by Susanna Lundholm-Jonsson, in collaboration with Naturlek. Naturlek is a company founded in 2005, part of AL Land Consulting AB of Bro. Naturlek specializes in nature-friendly, recyclable products originated in Sweden, mainly used in playgrounds, products that require very little maintenance. The assignment was to design playground equipment with a new approach, yet suitable to their range of products. Emphasis has been on developing a product that has a soft and natural expression, somehow symbolizing the simple and natural. The purpose of "Lektrappan" is to inspire and encourage children to play, and it offers an alternative to the playground equipment available today. Focus has also been on the possibility to produce it at a reasonable cost. User groups were interviewed, consisting of pre-school teachers, teachers, school children and preschoolers. Study vistits as well as workshops were made, in which the children were given opportunity to share their thoughts about what a playground might look like. These views have since been used as a basis for the idea generating process. In this process a number of concepts were developed for presentation to the company. One concept was selected and further developed through sketches, models and 3D models. The work resulted in "Lektrappan". The frame is a stem of oak, with stairs that symbolizes the leaves.

No description available.

Abstract My purpose of this essay was to discover three- and four-year-olds comprehension of their internal body and then compare the result between their ages. I have used the same methods in both essays, semi-qualitative interviews. It is structured interviews with space for following questions. My formulations of the questions were: Do the children have a comprehension of their internal structure of the body? Do the children have a comprehension of organs and organ systems? Is there any difference between the ages? Their comprehensions I have categorized in four categories and I have seen age related differences in their comprehensions. The biggest differences have been the verbal ability and the abstract thinking. The four-year-olds have shown for great comprehension of their internal structure while the three-year-olds have had a large comprehension of blood the two-year-olds had a comprehension of the brain. / Sammanfattning Mitt syfte med arbetet var att ta reda på vad tre- och fyra-åringar har för uppfattning om kroppens inre och sedan jämföra resultatetmed tre- och fyra-åringar och även ett tidigare resultat jag fått på tvååringar. Sju fyraåringar och tio treåringar har blivit jämförda med sju tvååringars resultat. Jag har använt samma metoder i de båda arbeten alltså semi-kvalitativa intervjuer. Det är strukturerade intervjuer med utrymme för följdfrågor och utsvävningar. Mina frågeställningar i den här rapporten är: Har barnen någon uppfattning om kroppens inre. Har barnen någon uppfattning om organ och organsystem? Finns det några skillnader åldersmässigt? Deras uppfattningar har jag kategoriserat i fyra kategorier och jag har kunnat se åldersrelaterade skillnader i deras uppfattningar. Det som skiljt mest har varit den språkliga förmågan och det abstrakta tänkandet. Fyraåringarna har kunnat visa på uppfattningar om de flesta organen medan treåringarna visat stor uppfattning på blod och tvååringarna hade störst uppfattning om hjärnan.

No description available.

The aim of the study is to describe social workers discretion when it comes to the relation between children placed away from home and their biological parents. The study describes how the social worker designs the contacts with the biological parents, for instance the extension for the actual meeting. The results are based on six interviews conducted with social workers who work with foster children. They have responded to questions related to the contact between children and their biological parent. The questions are based on eight vignettes. The contents of the vignettes show different conditions that affect the contact, for example age and foster care attitudes The results of the study have been compared to other previous research in discretion of the social worker and contacts between children and their biological parents. In summary the study shows that there is  high degree of independence for the social workers designing their work and that their level of discretion. The study shows that contacts between the foster children and their biological parents are designed differently and vary according to the social worker responsible for the actual case. The high degree of discretion creates opportunities for individual assessments in accordance to national legislation.