Diss. Wirtsch.-wiss. St. Gallen, 2000 ; Nr. 2395. / Literaturverz.

Zugl.: Wuppertal, Universiẗat, Diss., 1995.

Zugl.: Erlangen, Nürnberg, Universiẗat, Diss., 2004.

Learning organizations is a concept which is little understood and researched in Southern Africa, particularly in Zimbabwe. The researcher chose the subject matter of learning organizations because she feels it is critical to the success of organizations. To date in most organizations the understanding of learning organizations and what they represent has been understood to a very small extent, if any at all. The concept of learning organizations has been researched and practiced mainly in the European and American parts of the world but not to the same extent in Africa. This paper seeks to examine, The extent to which organizations in Zimbabwe are learning organizations, a case study of BancABC.

Objects are involved in complex overlapping relations of significance and the programme of research examines how the choices and arrangement of significant objects articulates self-identity across discontinuity in life experience. In-depth interviews with migrants and the ancestors of migrants in the living rooms of their homes focus on objects and furniture to examine the role of the object in supporting identity in differing degrees of migratory dislocation. The research investigates the role of the object as both internal and external supports through migration and re-integration through different generations. The investigation draws on key literatures in anthropology, philosophy and creative writing to support issues concerning the transition caused through migration and the structuring of the home in a new cultural environment. The first chapter explores how generic social meaning attached to objects becomes less relevant as the relationship between the individual and the object deepens through the passage of time. The second chapter examines patterns concerning the arrangement and selection of objects in the living room and how the physical interaction with objects structure memory and supports a personal narrative. The third chapter examines how objects and furniture are used to define the life-stages through the process of migration and become indicators of a personal history. A subculture is identified that both assimilates the cultural experience of their country of birth and their migrant ancestry. In conclusion, the relationship between these discussions demonstrates how significant objects are used by the individual to develop and define memories and thoughts. This study contributes to the literature of material culture by identifying the layering of memories attached to significant objects and how objects are used as personal supports through discontinuity caused by cultural dislocation and act as a catalyst for the inter-gene rational transfer of memories and cultural inheritance.

Syftet med denna studie var att undersöka hur lärare organiserar sin undervisning med matematiska problem. Undersökningen har gjorts med hjälp av fem observationer av undervisningstillfällen samt intervjuer med fem undervisande lärare i matematik. Resultatet från undersökningen visar att kommunikation utgör en stor del av undervisningen med matematiska problem. Lärarna skapar tillfällen till samtal och interaktion i sin undervisning genom hela problemlösningsprocessen trots att deras definition av matematiska problem skiljer sig. Gemensamt för lärarnas undervisning är att den, likt forskning, organiseras i olika faser vilket är ett begrepp som beskrivs ytterligare i bakgrunden av den här studien. Trots denna gemensamma fasindelning visar resultatet att undervisningen organiseras olika inom dessa faser, även i de fall där flera lärare har deltagit i samma typ av fortbildning inom problemlösning. Resultatet visar även att sociomatiska normer är något som påverkar lärarnas organisering av arbetet med matematiska problem samt att undervisning med matematiska problem förekommer i olika stor utsträckning. / <p>Matematik</p>

Syftet med studien är att undersöka och förklara vilka faktorer som rektorer i grundskolan identifierar som hinder respektive möjligheter i utvecklandet av studie- och yrkesvägledningen till att bli hela skolans ansvar. Tidigare rapporter har visat att implementeringen av studie- och yrkesvägledningen som hela skolans ansvar inte varit framgångsrikt. Genom kvalitativa intervjuer har ett antal rektorer beskrivit organisationen på den egna skolan och vilka hinder respektive möjligheter de ser i utvecklandet av studie- och yrkesvägledningen. Resultatet har analyserats utifrån styrdokumenten, tidigare forskning och teorier om organsiation, styrning och strategier. Studien har visat att för att studie- och yrkesvägledningen ska bli hela skolans ansvar krävs mer kunskap om varför en förändring är nödvändig och en tydligare styrning i styrkedjan för att undvika otydligheter i uppdraget. Studie- och yrkesvägledningen bör kvalitetssäkras i skolans kvalitetsredovisningar för att ett kontinuerligt utvecklingsarbete ska komma till stånd. Redan nu görs många bra saker ute på skolorna, som har klar koppling till studie- och yrkesvägledning, men det sker ofta omedvetet och saknar samordning. Mer kunskap om studie- och yrkesvägledningens profession och ett ämnesövergipande arbetssätt skulle främja en utveckling till att studie- och yrkesvägledningen blir hela skolans ansvar. För att detta ska vara möjligt behöver rektorernas arbetssituation ses över så att de får de rätta förutsättningarna att klara uppdraget.

Denna uppsats ämnar studera dataspelsbranschens premisser till att skapa kreativa och innovativa produkter med ett genusperspektiv. Genom intervjuer med kvinnor på ett antal dataspelsföretag inom samma koncern studeras organisationsstruktur och -kultur samt respondenternas upplevelser utifrån genus, bakgrund och förhållande till spel. På det insamlade materialet appliceras teorier och tidigare forskning kring innovation och genus för att analysera vad företaget har för förutsättningar till att producera nyskapande och framgångsrika spel. Resultatet visar att strukturen kan se olika ut i olika delar av företaget. Beroende på olika produktionsfaser skiftar strukturen mellan ett mer fritt läge med utrymme för nya idéer och ett striktare med fokus på effektivitet och produktivitet. Kulturen framstår som öppen och vänlig men att den enskilde individen bör ha ett stort spelintresse för att på så sätt öka sin kredibilitet och acklimatisera sig socialt. Det visar sig också att olika yrkesroller kan ha olika sociala förutsättningar i fråga om att influera och engagera sig i spelens utveckling. Trots omfattande skandaler i spelvärlden verkar företaget befriat från sexism och könsdiskriminering. Det förekommer däremot exempel då den ojämna könsfördelningen blir påtaglig vilket medför att det kan vara svårare för kvinnor att ta plats. De största besluten kring vilka spel som ska produceras tas i en hierarkisk och centraliserad struktur. Tidigare forskning visar att kvinnor kan ha svårt att avancera i sådana organisationer och begränsas således i sina möjligheter till att delta i beslutsfattandet om morgondagens speltitlar.

<p>Arbetsmarknaden idag är kännetecknad av förändringar, komplexitet samt att allt högre krav ställs på de företag som verkar på den. I och med denna utveckling som sker, påverkas även företaget.</p><p>En av de faktorer som berörs, är företagens organisationsstrukturer. Valet av struktur eller en förvandling av strukturen, kan vara ett tillvägagångssätt att öka anpassningen till omgivningen och dess förändring.</p><p>Mot denna bakgrund valde vi följande problemformulering: ” Hur påverkas medarbetare av olika organisationsstrukturer?”</p><p>Syftet med uppsatsen är att beskriva och förklara hur Sveriges Television AB:s (SVT) linjeorganisation respektive Hachette Filipacchi Sverige AB:s (Hachette) matrisorganisation påverkar medarbetarna. Vi valde att behandla detta syfte genom att se på medarbetarnas motivation och trygghet och därigenom se hur detta påverkar produktiviteten.</p><p>Den teoretiska utgångspunkt som uppsatsen har som grund, bygger på</p><p>teorier rörande organisationsstruktur, motivation, trygghet samt produktivitet.</p><p>Uppsatsen har innefattat personliga intervjuer med tre medarbetare på SVT och fyra på Hachette. Dessa intervjuer har även kompletterats med, enkätundersökningar genomförda på utvalda medarbetare inom det båda företagen.</p><p>Resultat-/ respektive analysavsnitten baseras på den empiri vi erhållit samt en jämförande analys av dessa och våra valda teorier.</p><p>Slutsatsen som vi har dragit utifrån undersökningen är, att en organisationsstruktur påverkar medarbetaren i den riktningen – att ju flexiblare, plattare och personligare organisationsstrukturen är, desto större är chansen att företaget får motiverade, trygga och i och med det produktiva medarbetare.</p>

<p>Att kunna motivera sina arbetare för att dem ska kunna prestera bättre på arbetsplatsen har varit grogrunden till utvecklandet av belöningssystem. Dessa system är ofta prestationsgrundande och ger en extra inkomst till de högpresterande. Denna studie har som syfte att undersöka hur arbetare uppfattar dessa belöningssystem och vad som motiverar dem i deras arbete. Djupintervjuer har gjorts med 9 arbetare och en teamleader på avdelningen Gods Ut på Ellos AB.</p><p>I studien ligger motivationsteorier och belöningsteorier som grund. Utifrån respondenternas svar kan man sedan dela in dessa i olika kategorier som speglar de olika teorierna, behov, motivation samt belöningssystem. Respondenterna uttrycker ett gemenskapbehov och trivsel är mycket viktigt att ha på arbetsplatsen. Trygghet i form av lön och fast anställning är något som respondenterna prioriterar och många är nöjda med att ha ett arbete som man helt kan skilja från sitt privatliv. Trots monotona arbetsuppgifter är man nöjd med dessa då man roterar mellan olika uppgifter under dagen. Hur detta schema ser ut bestämmer man inom gruppen och respondenterna tycker att det är skönt att själva få organisera sig.</p><p>Belöningssystemet på Ellos tycker man är krångligt och systemet misslyckas med att koppla ihop arbetsprestation med belöning. Det som istället motiverar de anställda på Gods Ut är ett varierande arbete, hög trivsel på arbetsplatsen samt känslan av att själv kunna påverka och organisera sin dag.</p>