Syftet med studien är att undersöka och förklara vilka faktorer som rektorer i grundskolan identifierar som hinder respektive möjligheter i utvecklandet av studie- och yrkesvägledningen till att bli hela skolans ansvar. Tidigare rapporter har visat att implementeringen av studie- och yrkesvägledningen som hela skolans ansvar inte varit framgångsrikt. Genom kvalitativa intervjuer har ett antal rektorer beskrivit organisationen på den egna skolan och vilka hinder respektive möjligheter de ser i utvecklandet av studie- och yrkesvägledningen. Resultatet har analyserats utifrån styrdokumenten, tidigare forskning och teorier om organsiation, styrning och strategier. Studien har visat att för att studie- och yrkesvägledningen ska bli hela skolans ansvar krävs mer kunskap om varför en förändring är nödvändig och en tydligare styrning i styrkedjan för att undvika otydligheter i uppdraget. Studie- och yrkesvägledningen bör kvalitetssäkras i skolans kvalitetsredovisningar för att ett kontinuerligt utvecklingsarbete ska komma till stånd. Redan nu görs många bra saker ute på skolorna, som har klar koppling till studie- och yrkesvägledning, men det sker ofta omedvetet och saknar samordning. Mer kunskap om studie- och yrkesvägledningens profession och ett ämnesövergipande arbetssätt skulle främja en utveckling till att studie- och yrkesvägledningen blir hela skolans ansvar. För att detta ska vara möjligt behöver rektorernas arbetssituation ses över så att de får de rätta förutsättningarna att klara uppdraget.

Sammanfattning Den 1 juli 2019 infördes, i Sverige, en Läsa- skriva- räkna garanti för årskurs f-3. Kopplat till garantin finns kartläggningsmaterial och bedömningsstöd (SFS 2010:800). Läsa- skriva- räkna garantin och tillhörande kartläggningsmaterial och bedömningsstöd har för avsikt att öka likvärdighet och tidiga, förebyggande insatser i relation till elevers läs-, skriv- och matematik - utveckling (Skolverket, 2021a). Garantin förtydligar elevers lagliga rätt till adekvat stöd i tid (SFS 2010:800, kap.3 §4). Syftet med den här studien är att belysa hur pedagogiska ledningsfunktioner såsom, lärare, rektorer och skolchefer, i skolans styrkedja tar tillvara resultaten och analysen av de nationella kartläggningsmaterialen och bedömningsstöden i syfte att utveckla en likvärdig undervisning som stärker elevers måluppfyllelse. Studien är inspirerad av ett systemteoretiskt tänkande och tar utgångspunkt i ett ramfaktorteoretiskt perspektiv. Ramfaktorteorin (Dahllöf, 1999) klargör hur resultat är kopplat till ett undervisningsförlopp. Ett undervisningsförlopp som formas av processer och ramar. En reanalys av de processer och ramar som format ett undervisningsförlopp, för att identifiera utvecklingsområden, blir av vikt i samband med kvalitetsutveckling och förbättringsarbete (Gustafsson, 1999; Svedberg, 2019). Studien baseras på 10 kvalitativa intervjuer. Tre skolchefer, tre rektorer och fyra lärare från tre olika kommuner har intervjuats. Resultatet av studien visar att de intervjuade lärarna uppfattar att kartläggnings- och bedömningsstöden är bra verktyg för att identifiera elevers kunskapsutveckling i syfte att forma och anpassa undervisningen med utgångspunkt i nationella mål. Resultatet synliggör även att pedagogiska ramar i form av skollag och styrdokument i varierande utsträckning understödjs av administrativa, organisatoriska och resursrelaterade ramar i de deltagande kommunerna. Detta leder till olika förutsättningar för de deltagande kommunerna att säkerställa en likvärdig och kompensatorisk tidig läs-, skriv- och matematikundervisning. Nyckelord Skolutveckling, förbättringsarbete, styrkedja, tidig läs-, och skrivundervisning, tidig matematikundervisning.

Den 1 juli 2019 infördes en ny timplan för Idrott och hälsa i grundskolans åk 6-9, vilket innebar en ökning av undervisningstiden. I tidigare forskning har skolämnet idrott och hälsa och dess roll i relation till hälsa belysts ur olika perspektiv. Syftet med denna studie är att undersöka hur skolans styrkedja satt begreppet hälsa i relation till utökningen i timplanen genom att söka teman inom hälsodiskurser som går att sammanföra under två perspektiv på hälsa- det salutogena och det patogena perspektivet. För att besvara studiens frågeställning gjordes en tematisk analys av beslutsunderlag från våra skolmyndigheter samt semistrukturerade intervjuer med skolchef, rektor och lärare i idrott och hälsa. Resultaten visar att det perspektiv på hälsa som dominerar i beslutsunderlagen inte har tagit sig uttryck i hur den utökade tiden används i skolans undervisning i idrott och hälsa. I beslutsunderlagen dominerar det patogena/biomedicinska perspektivet, emedan det hos lärarna i idrott och hälsa finns en dominans av det salutogena perspektivet. Hos rektor och skolchef finns båda perspektiven.

Syftet med den här explorativa kvalitativa fallstudien är att undersöka hur fem rektorer verk-samma i den svenska grundskolan beskriver hur de organiserar och genomför lärares kompe-tensutveckling samt även vilket stöd och kompetensutveckling rektorerna upplever att de själva får i detta arbete. Data har samlats in genom intervjuer och sedan sammanställts, bearbetats och tolkas utifrån en hermeneutisk ansats. Resultatet visar att några av de nationella skolutvecklingsprogrammen samt förstelärarreformen har genomslagskraft på den lokala nivån. Samtidigt beskrivs att det bedrivs flera parallella lo-kalt initierade kompetensutvecklingsinsatser. Resultatet av studien synliggör en konflikt mellan det lokala utvecklingsarbetet och den styrning som statliga utvecklingsprogram med tillhörande ekonomiska resurser skapar. Rektorernas beskrivningar av hur lärarnas kompetensutveckling sker visar att denna i huvudsak saknar en tydlig systematik i fråga om hur behov kartläggs och insatserna organiseras, genomförs samt följs upp. Resultatet skapar frågor om vad det kan fin-nas för orsaker till att systematiskt genomförda kompetensutvecklingsinsatser inte verkar komma till stånd på skolsystemets lokala nivå och det pekar mot att det behövs fortsatta studier för att få svar på dessa frågor. Med ett undantag anger rektorerna att de själva inte får sina egna behov av kompetensutveckl-ing tillräckligt uppmärksammad i den lokala kontexten. Några slutsatser som kan dras av stu-dien är att det är centralt att få ta del av en systematiskt organiserad kompetensutveckling, oav-sett profession. Det framstår som viktigt att både lärares och rektorers kompetensutveckling prioriteras i större utsträckning än vad som sker idag samt att aktörerna i styrkedjan kommuni-cerar runt kompetensutvecklingens former.

Syftet med denna magisteruppsats är att undersöka rektorers uppfattningar om hur en tillitsbaserad styrning och ledning kan förbättra skolans verksamhet och arbetsmiljön för skolans professioner samt hur tilliten i skolans lokala styrkedja kan ökas.  Studien har en hermeneutisk kvalitativ ansats där en halvstrukturerad intervju har använts som metod. Intervjuerna utgick från en intervjuguide som grundades i Bringselius (2017) sju vägledande grundprinciper för styrning, arbetsorganisation och kultur som syftar till att öka tilliten i verksamheten. De sju vägledande grundprinciperna är tillit, medborgarfokus, helhetssyn, handlingsutrymme, stöd, kunskap och öppenhet.  Resultatet visar att rektorers uppfattningar om tillitsbaserad styrning och ledning är att det finns olika sätt att skapa tillit i skolans styrkedja, både uppåt och nedåt, som gynnar skolans verksamhet och arbetsmiljön för skolans professioner. Mina slutsatser utifrån denna studie om rektorers uppfattningar om tillitsbaserad styrning och ledning är att det kan ge många positiva effekter både vad gäller skolans verksamhet och arbetsmiljön för skolans professioner. Enligt rektorerna kan mer tillit i skolans styrkedja ge ett större handlingsutrymme för medarbetare, vilket innebär att de kan påverka sin arbetssituation. Kärnan i tillitbaserad styrning och ledning är samarbete och helhetssyn, vilket enligt rektorerna, kan ha en positiv inverkan på skolans verksamhet eftersom kunskapen och kompetensen hos medarbetare tas tillvara och används direkt i verksamheten. Beslut fattas tillsammans med medarbetare som arbetar i verksamheten, närmare eleven, vilket innebär att besluten oftast gynnar eleven. / The purpose of this master's thesis is to investigate the principals´ conceptions of how trust-based governance and management can improve the school's operations and work environment for the school's professionals and how confidence in the school's local chain of command can be increased.  The study has a hermeneutic qualitative approach where a semi-structured interviews has been used as a method. The interviews were based on an interview guide which was founded in Bringselius (2017) seven guiding principles for governance, work organization and culture aimed at increasing confidence in the organization. The seven guiding principles are trust, citizen focus, holistic view, scope, support, knowledge and openness.  The result shows that the principals´ conceptions of trust-based governance and management are that there are different ways of creating trust in the school's chain of command, both upwards and downwards, which favors the school's operations and the working environment for the school's professionals.  My conclusions on the basis of this study of the principals´ conceptions of ​​trust-based governance and management is that it can have many positive effects both in terms of the school's operations and the working environment for the school's professionals. According to the principals, more confidence in the school's chain of command can provide a greater scope for the staff, which means that they can influence their work situation. The core of trust-based governance and management is collaboration and a holistic view, which according to the principals, can have a positive impact on the activities of the school,  as the knowledge and competence of staff are utilized and used directly in the organization. Under such circumstances decisions are made together with employees who work in the organization, closer to the pupils, which means that the decisions usually favor the pupils.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka skolchefens roll i skolans styrkedja, där hen befinner sig i både det politiska verksamhetssystemet och i det professionella. Samtidigt som hen befinner sig i gränssnittet mellan de båda (Svedberg, 2014; Nihlfors, 2003). Hur påverkar det faktumet skolchefens roll? Hur navigeras det mellan dessa båda system, där det dessutom finns olika lagar som på olika sätt styr skolans arbete och som också kan vara motstridiga? De frågor som ställs är följande: · Hur förhåller sig skolchefen till sin roll mellan två olika verksamhetssystem: det politiska och det professionella? · Vilka motsättningar uppstår i, och mellan, det politiska och det professionella verksamhetssystemet? Studien utgår från ett verksamhetsteoretiskt perspektiv där politiken och professionen utgör varsitt verksamhetssystem. I det politiska verksamhetssystemet är objektet ekonomi, och budget i balans det resultat som ska uppnås. I det professionella systemet är objektet eleven och målet elevens måluppfyllelse. Den metod som används är enfallsstudien och insamling av empirisk data sker med observationer av nämndmöten och möten i förvaltningsledningen, intervjuer med skolchef och dokumentanalys. I analysen av resultatet används verksamhetsteori som analysverktyg. Resultatet visar på målkonflikter som uppstår både i respektive verksamhetssystem och mellan dem. Skolchefen i studien visar en medvetenhet om att hen i sitt uppdrag har att förhålla sig till de konflikter det innebär att befinna sig mellan politik och profession, ekonomi och elevernas resultat. Studiens resultat bidrar till tidigare forskning genom att identifiera målkonflikter som uppstår, men även genom att visa på ett förslag på hur skolchefen, som är subjektet i de två systemen, kan spela en nyckelroll. / The purpose of this study is to investigate the role of the superintendent within the school's steering chain, where he is in both the political and the professional activity systems, while at the same time he is in between the two (Svedberg, 2014; Nihlfors, 2003). How does that fact affect the superintendent’s role? How does he navigate between these two systems, where there are different laws that in different ways govern the school's work, which can also be contradictory? The questions asked are the following: · How does the superintendent relate to his role between two different activity systems: the political and the professional? · What contradictions arise in, and between, the political and the professional activity systems? The study is based on a activity theory perspective where politics and the profession each constitute an activity system. In the political activity system the object is economy, and the result to be achieved is a balanced budget. In the professional system the object is the student, and the student’s goal fulfillment is the goal. The method used is the single case study, and the collection of empirical data is done through observations of board meetings and meetings of the administrative management, interviews with the superintendent, and document analysis. In the analysis of the result, activity theory is used as an analysis tool. The results show that conflicts arise both within the respective activity systems and between them. The superintendent in the study shows awareness that he, in his assignment, has to relate to the conflicts it entails to be between politics and profession, economics and the students’ results. The results of the study add to previous research by identifying conflicts, but also by giving a suggestion on how the superintendent, who is the subject of the two systems, can play a key role.

Sedan 2010 finns det i Sverige en lag som stadgar att ”Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet” (SFS 2010:800 rev. 2020 5§). I detta arbete undersöks hur begreppen vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet begripliggörs av olika aktörer inom gymnasieskolans styrkedja. I intervjustudien uttrycks en polyfon förståelse av begreppen som utgår ifrån de olika aktörernas uppfattning av sitt uppdrag, och sina möjligheter att handla inom det.  Studien visar att begreppen inte tolkas entydigt inom styrkedjan. Den visar också att lagtextens begrepp ”utbildning” ofta tolkas som läroplanens ”undervisning” vilket innebär att ansvaret för att följa lagtexten läggs på lärarna. Dessutom framstår det som om Skolverkets definition av begreppet beprövad erfarenhet kräver såväl tid som en organisation som i nuläget inte tycks finnas på de skolor som beskrivs av de intervjuade lärarna i studien. Lärarna uttrycker dock ett stort behov av kontinuerliga träffar med kollegor i arbetsvardagen då de kan diskutera små och stora didaktiska frågor för att bygga den beprövade erfarenheten utifrån sin egen kontext.