<p>Detta fördjupningsarbete handlar om anskaffning av tjänstehundar till polisen och de aktuella problem som finns att hitta bra och lämpliga valpar. Fördjupningsarbetet beskriver de olika krav som ställs på hundarna, hur de lämplighetstestas och vad de bör ha för egenskaper för att vara lämpliga. Arbetet handlar även om fodervärdar och hur viktigt det är att få tag på bra fodervärdar till de blivande polishundarna. Att det inte finns någon statistik över kassering av hundar är ett stort problem och något som är under bearbetning.</p>

<p>Att arbeta som polis innebär att ställas inför en mängd olika situationer med en rad olika sinnesintryck som följd. Samhällsklimatet blir allt tuffare och med det även polisyrket. En polis skall vara beredd att bli utsatt för nästan vad som helst, trots det är även poliser människor som måste ta vara på alla de intryck som inhämtas. Syftet med detta fördjupningsarbete är att kartlägga polisens arbete med arbetsmiljöfrågor, gällande vad som påverkar den enskilde polisens möjligheter till egen kreativitet och utveckling. I våran teoridel som utgår ifrån Antonovskys modell KASAM har vi kunnat dra tydliga paralleller med de synpunkter som framkommer i SCB:s enkätundersökning. Möjligheterna för polismannen att påverka sitt arbete är begränsade. Det framkommer även att många har svårt att prata om känsliga saker, och att förtroendet för de överordnade cheferna är bristfälligt. I polisens samverkansavtal tas många av de områden upp som poliserna är missnöjda med, och det finns även förslag till lösningar. En av våra slutsatser blir således att i teorin om samverkansavtal ser det väldigt bra ut, men när det skall implementeras i verkligheten så är det inte lika lätt att få det att fungera. Vi tror att den enskilde polismannens möjligheter att påverka sina arbetsuppgifter och sin arbetssituation är en viktig faktor för att motverka utbrändhet, tristess och passivitet. De olika polismyndigheterna har en skyldighet att i största möjliga mån tillmötesgå varje enskild polismans krav och önskemål, och skapa ett arbetsklimat där ”det höga taket” verkligen kan existera.</p>

<p>Förändring är i dagsläget aktuellt för alla företag. Kampen på marknaden har blivit hårdare och det är lätt att halka efter. Forskning om förändringsarbete och innovation sker dagligen och ny information tillkommer för var dag som går. Mindre forskning har gjorts gällande vårdföretag, därför ska denna studie genomföras i just ett vårdföretag. Vårdföretagets process ska undersökas för att se vilka faktorer som gör att deras förändringsarbete lyckas. Skiljer vårdföretaget sig åt från andra verksamheter samt vad de etablerade teorierna påstår är riktigt. Finns det faktorer som är avgörande för vårdföretaget som inte tidigare har funnits inom förändringsforskningen och skulle den kunna bidra med ytterligare information till den pågående forskningen.</p>

<p>Detta arbete är en fallstudie om entreprenörskapets inträde i skolans värld med de motgångar och fördelar det för med sig. Entreprenörskap i skolan är en möjlighet att ta tillvara de resurser som finns både i och utanför skolan, det är också viktigt då samhället har förändrats att skolan måste följa denna utveckling. Studien har som syfte att hitta en röd tråd i entreprenörskap i skolan som i sin tur kan leda till metoder och modeller för det fortsatta arbetet i skolorna. Författarna utgår från lärarnas egna åsikter om entreprenörskap och förändringsmetodik och har genom att använda både intervju och enkätundersökning fått möjlighet att nå fler respondenter. Dessutom har observationer av arbetsgruppsmöten samt aktionsforskning i form av Openspace använts för att få inblick i projektet. Genom ett noga igenomtänkt val har författarna till denna studie valt just dessa verktyg för att få fram så mycket material som möjligt på den relativt korta tid som har funnits till förfogande samt för att på olika sätt nå fler respondenter och deras åsikter.Lärarnas egna åsikter har sedan blandats med teori om förändring, entreprenörskap och organisationsteorier. Teorin används också som en presentation och smörgåsbord med olika sätt att arbeta på för lärare, rektorer och annan berörd personal i skolan. Tre beprövade sätt att utföra en handling, förändring eller förbättring presenteras: Kaizenmetoden, Verksamhetsbaserad organisation, lärande organisation. Resultatet visar att Projektet har upplevts som otydligt eftersom det finns många olika definitioner samt att lärarna inte har kunnat relatera projektet till den egna verksamheten. Otydligheterna har gjort att det var svårigheter att sprida det entreprenöriella förhållningssättet vidare i verksamheterna. Många lärare var ense om att det behövdes en ny kick-off. Studien visade även att en organisationsförändring på sikt är nödvändig, eftersom skolans nuvarande arbetssystem upplevs som styrt. De slutsatser som framkom tydligast var att det saknas tid för diskussion, samarbete samt förändring av skolans organisation. Studien resulterade i två modeller som togs fram med hjälp av den information som framkom under studiens gång. De modeller som presenteras underlättar för lärarnas arbete. Den första är den röda tråd som ska tas fram genom projektet och som är gjord för att utvecklas med tid och i och med att kunskapen och intresset för entreprenörskap ökar. Den andra modellen är en hjälp till lärarna i deras närverkande och kontakt med näringslivet som efterlystes i arbetets undersökning.</p>

<p>Denna studie har som syfte att undersöka hur den spatiala organisationen av artefakter påverkar överrapportering mellan sjukvårdspersonal på en intensivvårdsavdelning. Syftet äratt kunna förstå överrapporteringsprocessen mellan sjuksköterskor och de artefakter de har tillsitt förfogande och att ge förslag på strukturförbättringar så att dessa överrapporteringar kan effektiviseras både tid- och energimässigt. Det leder till studiens andra syfte, nämligen att ge förslag på hur en gemensam arbetsyta vid överrapporteringar, ett så kallat worktable, skulle kunna arbetas fram. Resultatet av denna studie visar att det inte finns en given struktur för hur överrapporteringar ska genomföras och därför finns det inte heller en bestämd ordning över artefakters spatiala organisation. I slutet av denna rapport ges det förslag på vilka funktioner ett framtida gemensamt arbetsbord borde innefatta.</p>

<p>The purpose of my study was to examine a competence-development in care of older people in which some of the personnel have been “spjutspetsar”. More specifically my aim was to investigate how the personnel managed to supervise others in the organization. My main research questions were: How do the care-managers and the care-workers persecute their functions as “spjutspetsar”? What form has the internal meeting between the competence-development and the organization ideology taken? What possibilities and obstacles have the care-managers and care-workers been confronted? In my study my research method is based on eight qualitative interviews. My study is built on interviews with three care-managers and four care-workers. My result shows that the personnel had because of several reasons difficulties in supporting each other, due to that competence-development did not include all members of the working team. Yet the personnel found the competence-development useful and meaningful. The personnel had also noticed changes in the way of working and thinking.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Studien visar hur medarbetare och ledare på organisationen SEB i Örebro ser på ämnet motivation. Syftet med undersökningen är att öka förståelsen och kunskapen om fenomenet motivation. Dessutom undersöks det om studieföretaget ytterligare kan förbättra motivationen hos sina medarbetare, i så fall hur. Vi strävar i studien att bidra med ny kunskap som SEB kan ha nytta av. Kunskapen som studien bidrar med kan förhoppningsvis också andra organisationer och människor som är intresserade av motivation ha användning av. Undersökningen är intressant, eftersom vi inte funnit något liknade konkreta fall där man använder liknade problemfrågor och syfte.</p><p>Undersökningen är en fallstudie och den kvalitativa metoden används. Angreppssättet som används är det deduktiva. Totalt har sex respondenter intervjuats på SEB och de har alla godkänt sin medverkan i undersökningen. De frågor som använts är av semistrukturerad karaktär. Empirin som intervjuerna har genererat har sedan analyserats med hjälp av Porters och Lawlers modell över arbetsmotivation som är en förväntningsteori.</p><p>Studien visar att respondenterna totalt sett är nöjda och trivs bra på SEB. Däremot har de flera olika förslag på faktorer som kan höja deras motivation. I likhet med Porters och Lawlers modell över arbetsmotivation synliggör respondenterna att olika individer motiveras av olika faktorer. Dessa faktorer kan vara av skiftande karaktär till exempel precisa bonussystem, beröm, uppmuntran och gåvor som inte är så kostsamma. Det är därför mycket viktigt att chefen på SEB är lyhörd och försöker ta reda på vad som motiverar respektive medarbetare. Denna information kan chefen lämpligen få genom att fråga medarbetarna på utvecklingssamtal. I slutdiskussion redovisas frågor som kan vara användbara vid dessa samtal.</p>

No description available.

No description available.

No description available.