The current study investigated pupils’ use of the target language (TL) in their second language classroom. Two different groups of the same upper secondary course in English, taught by the same teacher, have been observed. After the observations some pupils from both groups as well as the teacher were interviewed on their thoughts of why the distribution between TL and mother tongue (L1) looks like it does in their respective group. The results showed that the two groups differed; where one group tended to use the TL in most of the communication taking place in the classroom while the other group rarely used the TL in favour of their L1. Most pupils only used TL when they were speaking with the teacher and in oral exercises. The interviewed pupils and the teacher believed that this is because pupils are uncomfortable with using the TL and are afraid of making mistakes that might affect their grade. This demonstrates the importance of a good classroom environment to benefit the use of the TL and the pupils’ progress.

The current study investigated pupils’ use of the target language (TL) in their second language classroom. Two different groups of the same upper secondary course in English, taught by the same teacher, have been observed. After the observations some pupils from both groups as well as the teacher were interviewed on their thoughts of why the distribution between TL and mother tongue (L1) looks like it does in their respective group. The results showed that the two groups differed; where one group tended to use the TL in most of the communication taking place in the classroom while the other group rarely used the TL in favour of their L1. Most pupils only used TL when they were speaking with the teacher and in oral exercises. The interviewed pupils and the teacher believed that this is because pupils are uncomfortable with using the TL and are afraid of making mistakes that might affect their grade. This demonstrates the importance of a good classroom environment to benefit the use of the TL and the pupils’ progress.

No description available.

Uppsatsen undersöker hur fem förskollärare på olika förskolor anger att de arbetar för flerspråkiga barns språkutveckling. Detta undersöks genom kvalitativa intervjuer. Tidigare forskning visar att en parallell språkutveckling av modersmålet och andraspråket gynnar barnens identitetsutveckling, kognitiva utveckling och skolresultat. Resultatet i denna undersökning visar att pedagoger har en positiv attityd till flerspråkighet, samt försöker belysa och utveckla barnens olika språk i verksamheten. Resurserna är dock för få för att pedagogerna ska kunna fullfölja detta uppdrag. / <p>Medskribent: Petra Jansson</p>

I läroplanen för förskolan, Lpfö 98, betonas vikten av att förskolan ska sträva efter att barn med annat modersmål än svenska ske ges möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunisera både på svenska och på sitt modersmål. Vilket gör detta till något man på förskolorna inte kan ignorera utan är skyldig att arbeta med. Därför finner jag ett stort intresse i att undersöka detta vidare. Den här rapporten har till syfte att undersöka förskolepersonalens uppfattning angående modersmålets roll vid andraspråksinlärning. Jag har ett sociokulturellt perspektiv på min uppsats med inslag av interkulturellt perspektiv. Hur stor roll spelar egentligen modersmålet vid inlärning av ett andra språk? Undersökningen är gjord i förskolan med förskolepersonal med kvalitativa intervjuer som redskap. Detta är ett viktigt ämne eftersom man i många kommuner inte ser modersmålsstödet som så viktigt och lägger inte så mycket resurser på det, Elmeroth (2008). Men det är också viktigt med tanke på att fler och fler barn i våra förskolor faktiskt har ett annat modersmål än svenska. Jag valde medvetet ut ett geografiskt område för att göra min undersökning på förskolor i detta område. Eftersom jag sedan tidigare har erfarenhet och visste att det går många barn med annat modersmål än svenska på dessa förskolor och för att jag vet att man på dessa förskolor arbetar aktivt med just tvåspråkighet. Mitt resultat visar att förskolepersonalen som jag har intervjuat anser att det är viktigt att erbjuda modersmålsstöd i förskolan och att ett väl utvecklat modersmål kan vara till hjälp vid inlärning av ett andra språk. Det visar också att förskolepersonalen ser att ett sociokulturellt perspektiv på lärande gynnar inlärningen av dels svenska men också modersmålet.

No description available.

I läroplanen för förskolan lyfts bemötandet med föräldrar fram, att oavsett hur omständigheterna ser ut när barnen blir lämnade och hämtade på förskolan så ska pedagogen bemöta föräldern på ett välkomnande sätt Lpfö 98 (skolverket 2010). Vårt syfte med studien är att ge en bild av kommunikationen mellan pedagoger och föräldrar på en mångkulturell förskola när den verbala kommunikationen är begränsad. Studien omfattar tre frågeställningar och dessa är; vad pedagoger och föräldrar samtalar om, hur informationsutbytet ser ut för att föräldrar ska förstå den, samt vilka kommunikationssätt som används i mötet under lämning och hämtning av barn på förskolan.

The purpose of this study is to investigate what five primary teachers in five different schools with many second language students have for an idea about inclusion, language development, practices and environment of the multilingual classrooms. In my study I discusses teachers 'views on the multilingual classroom, inclusion, development of language in a language developing classroom environment and the importance of language skills has for multilingual pupils' language development and learning of the Swedish language. The method used was unstructured interviews using a digital recording device. The results showed that for these five teachers, meeting second language learners was in there everyday teaching, while it is a challenge to motivate and support them on their level. The teachers work diligently to find a balance and a working classroom environment for the multilingual classroom where all students, regardless of conditions, background, experience, knowledge and language could be offered an equal opportunity to education.

Studien undersöker nyanlända invandrares motivation till lärande av det svenska språket, hur de ser på sitt lärande och om dessa uppfattningar skiljer sig mellan kvinnor och män. Denna studie är gjord ur en fenomenologisk metodologi och använder sig av intervjuer som datainsamlingsmetod och med en analysprocess som består av fem steg. De största motivationsfaktorerna till att lära sig det svenska språket är en vilja om att etablera sig i samhället socialt samt att finna arbete. Dock finns det omständigheter som gör inlärningen svår, som nuvarande livssituation, informanternas bakgrund och svårigheterna med ett språk som är väldigt annorlunda från modersmålet. Men en vilja att lära sig finns där, dels för sin egen skull, men även för att hjälpa människor omkring dem som familjemedlemmar eller andra människor i samma situation som de själva befunnit sig i. De skillnader som gick att utröna mellan män och kvinnor var att den senare talade något mer om att lära sig språket för någon annans skull.

Studien undersöker nyanlända invandrares motivation till lärande av det svenska språket, hur de ser på sitt lärande och om dessa uppfattningar skiljer sig mellan kvinnor och män. Denna studie är gjord ur en fenomenologisk metodologi och använder sig av intervjuer som datainsamlingsmetod och med en analysprocess som består av fem steg. De största motivationsfaktorerna till att lära sig det svenska språket är en vilja om att etablera sig i samhället socialt samt att finna arbete. Dock finns det omständigheter som gör inlärningen svår, som nuvarande livssituation, informanternas bakgrund och svårigheterna med ett språk som är väldigt annorlunda från modersmålet. Men en vilja att lära sig finns där, dels för sin egen skull, men även för att hjälpa människor omkring dem som familjemedlemmar eller andra människor i samma situation som de själva befunnit sig i. De skillnader som gick att utröna mellan män och kvinnor var att den senare talade något mer om att lära sig språket för någon annans skull.