Ett bra sätt att lära sig ett nytt språk sägs vara att lyssna, det är ju trots allt så vi börjar förstå vårt språk. Syftet med denna litteraturstudie är att studera om högläsning kan användas och hur den kan användas vid inlärningen av engelska. Studien består av åtta artiklar som handlar om högläsning vid inlärning av engelska som andraspråk. Resultatet är indelat i följande teman: Ordförråd, kombinera läsning på hemspråk och andraspråk, boksamtal, gruppstorlek vid högläsning, högläsarens roll samt öka motivationen med högläsning. Slutsatsen av studien är att högläsning kan utveckla barns ordförråd då läsningen sker i samband med boksamtal. Det ordförråd som utvecklas är de ord man lägger mer tid på. Vi rekommenderar fortsatt forskning i ämnet då det inte finns någon forskning kring de äldre åldrarna. Mer kvantitativ forskning skulle behövas då de enda artiklar vi hittat var kvalitativa.

Modersmålets positiva inverkan på identitetsuppfattning och skolframgångar har påvisats i en rad studier. En förutsättning för att barn ska fortsätta att använda modersmålet är att föräl­d­rarna är medvetna om riskerna för språkförlust och vidtar aktiva åtgärder för att be­vara språket. Syftet med denna studie var att genom intervjuer undersöka på vilka sätt mödrar från Somalia respektive Syrien stöttar sina barns modersmålsutveckling. Av resultatet framgick att mödrarna från Somalia föredrog läsning av böcker och sagor, och möd­rarna från Syrien diskuterade nyheter med barnen på modersmålet. Det framgick också att mödrarna från Somalia framhävde modersmålets betydelse för barnens identitets­utveckling medan mödrarna från Syrien framhävde den praktiska nyttan av arabiskan.

Föreliggande undersökning är att ge en bild av sex pedagogers upplevelser av barns andraspråksutveckling i förskolan samt att ge en bild av verktyg och metoder som pedagogerna använder för att utveckla barns andraspråk. Forskningsfrågorna för arbetet är hur pedagogerna beskriver de lärarledda aktiviteterna och leken i syfte att utveckla ett andraspråk, och även vilka verktyg och metoder pedagogerna beskriver som betydelsefulla ur ett andraspråksfrämjande syfte lyfts fram.   Undersökningen utgår från en kvalitativ undersökningsmetod och består av intervjuer med sex utbildade pedagoger på tre olika förskolor i södra Sverige.   Resultatet i undersökningen visar att utvecklingen av andraspråket främjas när barnen lekar och samspelar med andra barn och vuxna i förskolan. Svaren i resultaten beskriver även om vikten med barngruppen, där det framkommer att det är bra att blanda svensktalade barn med barn med annat modersmål tillsammans. Det framkommer även att pedagogernas roll är viktig under förskolans samtliga aktiviteter för stöd och guidning, pedagogerna säger även att de föredrar att arbeta med små barngrupper där ett förväntat lärande kan ske. De intervjuades uppfattning är att kommunikationen med barnen är den främsta metoden för andraspråksutveckling, även sången och sagan upplevs av pedagogerna vara gynnsamma verktyg för andraspråksutvecklingen. Resultatet visar att på grund av saknad av kunskap och utbildning pedagogerna arbetar pedagogerna sämre med att utveckla andra modersmål än svenska. De uppfattar att vårdnadshavarna bär huvudansvaret för den kunskapen och utvecklingen hos barnen.

I detta examensarbete redogörs för en fallstudie som undersökt NO-lärares språkdidaktiska strategier i ett flerspråkigt klassrum samt lärarens reflektioner kring dessa. Sex lektionsobservationer och sex kvalitativa intervjuer har utförts. Både lektionerna och intervjuerna har ljudinspelats. Tekniken Stimulated Recall har använts för att kunna ta del av lärarens reflektioner kring de språkdidaktiska strategier som observerats under lektionerna. Artefakter från lektionerna som observerats har även samlats in. Den teoretiska utgångspunkten för studien är det språkdidaktiska teoriperspektivet och analysverktygen stöttning, auktoritativ-dialogisk lärarröst och vetenskapligt-vardagligt språk har använts för att synliggöra de språkdidaktiska strategierna i undervisningen. Studien visar att läraren använder flera språkdidaktiska strategier i ämnesundervisningen. Lärarens arbetssätt är stöttande, olika sätt att jobba med språket integreras och eleverna får flera möjligheter till interaktion. Intressant är även att läraren rör sig mellan vardagligt och vetenskapligt språk och sätter avancerat ämnesinnehåll i en vardagskontext och konkretiserar genom vardagsnära exempel och artefakter.

No description available.

Bakgrund Undersökningen i denna uppsats behandlar ordinlärning i undervisningsgrupper på grundläggande och gymnasienivå i svenska som andraspråk. Ett stort ordförråd behöver på kort tid byggas upp och undervisningen måste därför vara effektiv och genomtänkt. Forskning förespråkar fokus på fraseologi och inte på enskilda ord vid ordinlärning. Syfte Syftet är att kartlägga informanternas kunskaper om undervisning i ordkunskap, hur de bedriver ordkunskapsundervisning samt om deras undervisning är konstruktionsorienterad och lexikogrammatisk. Metod Studien genomförs genom en digital enkät, i ett Googleformulär, i olika Facebook-grupper på nätet bestående av lärare i svenska som andraspråk. Metoden är både kvantitativ och kvalitativ. Kvantitativ eftersom svar från en större grupp ger mer stöd åt resultatet vilket möjliggör generalisering. Kvalitativ eftersom många av de dikotoma ja/nej-frågorna och"graderingsfrågorna" följs av öppna följdfrågor av typen "Om du svarade ja/nej..." och "Varför/varför inte?". Dessutom finns det utrymme för informanternas reflektioner. Resultat Resultatet av undersökningen visar att flertalet informanter till viss del arbetar lexikogrammatiskt och konstruktionsorinterat genom att, på olika sätt, undervisa om ordbildning och flerordsenheter i kontextuella sammanhang. Informanterna arbetar dock inte fullt ut, varken med betydelsefält eller med ordboksträning vilket, enligt Holmegaard (1999) och Östberg (2012), krävs för att främja in lärarnas ordinlärning. Flera av informanterna är inte heller förtrogna med vilka ordböcker som rekommenderas av forskare. Informanterna lyfter fram problematiken kring att identifiera inlärarnas ordinlärningssvårigheter och vissa anser sig inte veta hur de ska ge stöttning. En del informanter håller inte med om att hjärnan organiserar information om ordförrådet i det så kallade mentala lexikonet, efter ordens betydelser, såsom forskare framhåller, och anser i stället att hjärnan organiserar information om ordförrådet efter grammatiska betydelser. En del av informanterna anser sig inte ha kunskap nog att uttala sig.

SammandragDetta examensarbete handlar om elever som har ett annat modersmål än svenska och deras utveckling av andraspråket. Jag vill i mitt arbete visa hur man enligt litteratur och forskning rekommenderar att främja andraspråkselevernas språkutveckling och göra en jämförelse hur man arbetar i verkligheten. Litteratur och forskning ställs emot hur fyra lärare arbetar på en invandrartät skola. Lärarna arbetar alla på samma lågstadieskola och informationen de gav mig fick jag genom individuella intervjuer. Mitt arbete speglar både likheter och olikheter mellan de två parterna; litteratur och intervjuade lärare. Resultatet efter att ha läst litteraturen var bland annat att det är viktigt att skapa en trygg inlärningssituation, att använda sig av tydliga läroböcker och att upprepa information och kunskap. Lärarintervjuerna resulterade i samma viktiga faktorer men med skillnaden att eleverna även måste få god tid på sig vid inlärning. Alla intervjuade lärare underströk vikten av att ha en undervisning som inte var tidsbunden. De menade att detta var en väldigt viktig faktor i elevernas språkutveckling. Undersökningen visade att lärarna arbetade enligt vad litteraturen rekommenderade som främjande arbetssätt. Den enda skillnaden mellan litteraturens och lärarnas språkutvecklande arbetssätt var att lärarna påpekade vikten av att ta god tid på sig när man undervisade. Att inte stressa igenom moment, att kunna gå tillbaka till tidigare övningar och att upprepa information och kunskap är faktorer som är viktiga för barnens språkutveckling. Genom en långsam och tydlig undervisning läggs en mer stabil grund för språkutvecklingen menade lärarna.

Syftet med det här examensarbetet är att genom en fallstudie i miniatyrformat undersöka hur en utvald lärare arbetar språkutvecklande med andraspråksundervisning samt hur hennes tankar om språkutveckling tar form i det konkreta klassrummet i skolår 4.Den teoretiska bakgrunden lyfter fram för undersökningen centrala tankar inom områdena:organisering av undervisningen, relation mellan språk och innehåll samt centralaandraspråksteorier. Materialet är insamlat genom intervjuer av läraren och observationer av arbetssätt i klassrummet vid olika arbetspass. Resultatet visar att läraren i stora delar av undervisningen har ett språkutvecklande arbetssätt och att hennes tankar om språkutveckling i undervisningen i hög grad förverkligas i klassrummet. Lärarens undervisning bygger i hög grad på samtal och undervisningen överensstämmer med hennes tankar om språkutveckling. Däremot visar undersökningen att det språkutvecklande arbetet inte följer med till de ämnen som ligger utanför temaundervisningen, vilket läraren till viss del är medveten om. En genomgående språkutvecklande syn på undervisningen i alla ämnen skulle förmodligen gynna både elevernas tillägnande av ämnesinnehållet och deras språkutveckling.

Studier inriktade på andraspråkselever visar att bristande ordförråd påverkar läsförståelsen. Andraspråksforskare framhåller att det krävs att elever interagerar med text på olika sätt för att skapa en djupare förståelse. Syftet med undersökningen är att ta reda på hur mellanstadielärare arbetar för att främja läsförståelse hos andraspråkselever. Det sociokulturella perspektivet ligger till grund för undersökningen. Datainsamling är av kvalitativ karaktär och har skett genom semistrukturerade intervjuer med sex grundskollärare utifrån kriterier att de undervisar i årskurs 4-6 samt undervisar i ämnet svenska och/eller svenska som andraspråk. Intervjuer har transkriberats och analyserats utifrån tematisk analysmetod. Resultatet visar att lärarna anser att lässtrategier som textsamtal och läsfixarna stöttar andraspråkselevers läsförståelse. Lärarna anser att medvetenhet om lässtrategier och ge tid till förståelse och repetition stärker läsförståelsen. Lärarna använder kooperativa arbetssätt, bildstöd och åldersadekvata texter samt samarbete med olika yrkesroller för att främja andraspråkselevers läsförståelse. Studiens resultat jämförs med aktuell forskning.

According to the Curriculum for the course Swedish as a Second Language, one objective of the course is that it should contain literature from various genres and cultures and that the texts should be written by women as well as men. In 2012, there were two different textbooks to be used in the teaching of the course Swedish as a Second Language 1;  Kontext, Svenska som andraspåk 1 by Eva Hedencrona and Karin Smed-Gerdin and Språkporten, Svenska som andraspråk 1 2 3 by Monika Åström. The authors of both text books claim that their books meet the objectives of the course Swedish as a Second Language. I have analyzed the text books using a product-oriented and ideology critical method in order to study how well the text books meet the objectives of the course as well as to study where the items unfold and what they are about. I have found that neither Kontext nor Språkporten meet the objectives. Kontext is lacking texts from several continents. However, several different genres are represented in the book. Almost all authors come from Europe, particularly from Sweden. Two-thirds of the authors are men.  Språkporten on the other hand, mainly consists of newspaper articles or teaching materials texts. Only a few genres and continents are represented in the book. More than one third of the texts are written by the author herself. Of the remaining articles, two-thirds of the authors are women. / Skolverket skriver i läroplanen för kursen svenska som andraspråk 1 att den ska innehålla litteratur från olika genrer, kulturer och författade av både kvinnor och män. År 2012 fanns det två läromedel för kusen svenska som andraspråk 1; Kontext, Svenska som andraspråk 1 av Eva Hedencrona och Karin Smed-Gerdin och Språkporten, Svenska som andraspråk 1 2 3 av Monika Åström. Båda läromedlen hävdar att de följer läroplanen för svenska som andraspråk 1. Jag gjort en produktorienterad analys och inom den, en ideologikritisk analys, för att se hur läromedlen uppfyller Skolverkets mål för kursen samt för att se var texterna utspelar sig och vad de handlar om. Inget av läromedlen som jag har analyserat uppfyller målen från Skolverket. Kontext saknar texter från och om flera världsdelar och nästan alla författare kommer från Europa, oftast Sverige. Två tredjedelar av författarna är män, dock är flera olika genre representerade. I Språkporten är över en tredjedel av texterna läromedelstexter skrivna av författaren själv och det är få genrer och världsdelar representerade. Utbudet i Språkporten är i regel tidningstexter eller läromedelstexter och två tredjedelar av författarna är kvinnor.