Modersmålets positiva inverkan på identitetsuppfattning och skolframgångar har påvisats i en rad studier. En förutsättning för att barn ska fortsätta att använda modersmålet är att föräl­d­rarna är medvetna om riskerna för språkförlust och vidtar aktiva åtgärder för att be­vara språket. Syftet med denna studie var att genom intervjuer undersöka på vilka sätt mödrar från Somalia respektive Syrien stöttar sina barns modersmålsutveckling. Av resultatet framgick att mödrarna från Somalia föredrog läsning av böcker och sagor, och möd­rarna från Syrien diskuterade nyheter med barnen på modersmålet. Det framgick också att mödrarna från Somalia framhävde modersmålets betydelse för barnens identitets­utveckling medan mödrarna från Syrien framhävde den praktiska nyttan av arabiskan.

<p>Godkännandedatum: 2016-01-10</p>

<p><strong>Sammandrag </strong></p><p>Syftet med den här undersökningen var att undersöka hur pedagogerna på en förskola i Värmland upplever att införandet av TAKK har påverkat barnens språkutveckling. Jag ville också undersöka hur de språkutvecklande aktiviteterna på en småbarnsavdelning har förändrats sedan 2005 och vilken roll TAKK har i detta. Dessutom ville jag se om personalen använde tecken på alla avdelningar på förskolan.</p><p> </p><p>Jag kom fram till att den största skillnaden när det gäller språkutvecklande aktiviteter är att de har infört TAKK på småbarnsavdelningen som stöd till alla barn. Med hjälp av observationer och intervjuer på den aktuella förskolan kunde jag konstatera att pedagogerna på förskolan upplever att tecken är bra för alla små barns språkutveckling eftersom de har upptäckt att barnen fått ett mer utvecklat språk sedan metoden infördes.</p><p> </p><p>Litteraturstudierna bekräftade att TAKK kan användas till alla barn, även små barn, eftersom det blir ett redskap för barnet i sin kommunikation. Pedagogerna på förskolan upplever mindre frustration i barngruppen då barn och pedagoger förstår varandra mycket bättre idag. Barnen har blivit ovanligt bra på färger anser pedagogerna.</p><p> </p><p>En av de andra avdelningarna på förskolan använder TAKK, men inte till alla barn utan där använder man tecken främst till ett speciellt barn som behöver det som stöd i sin kommunikation. Den tredje avdelningen använder inte TAKK.</p> / <p><strong>Abstract</strong></p><p>The purpose of this investigation was to examine how the pedagogues of a preschool in Värmland experience that the introduction of TAKK has affected the children’s language development. I also wanted to examine how the language development activities in a small children’s department have been changed since 2005 and what part TAKK has in this. Furthermore I wanted to see if the personnel used signs in every department on the preschool.</p><p> </p><p>My conclusion was that the biggest difference when it comes to the activities for the language development is that they have introduced TAKK in the small children’s department as a support to all children. With the aid of observations and interviews made in the current preschool, I could establish that the pedagogues of the preschool experience that signs is a good help for every small child’s language development since they discovered that the children have a more developed language after the method was introduced.</p><p> </p><p>The literature studies confirmed that TAKK can be used on all children, even small children, since it becomes a tool for the child in its communication. The pedagogues of the preschool experience less frustration in the group of children as children and pedagogues understand each other much better today. The pedagogues consider that the children have become exceptionally good in defining colours.</p><p> </p><p>One of the other departments of the preschool uses TAKK but not to all children. They use signs mainly to a particular child who needs signs as a support for her communication. The third department doesn’t use TAKK.</p>

Sammandrag Syftet med den här undersökningen var att undersöka hur pedagogerna på en förskola i Värmland upplever att införandet av TAKK har påverkat barnens språkutveckling. Jag ville också undersöka hur de språkutvecklande aktiviteterna på en småbarnsavdelning har förändrats sedan 2005 och vilken roll TAKK har i detta. Dessutom ville jag se om personalen använde tecken på alla avdelningar på förskolan.   Jag kom fram till att den största skillnaden när det gäller språkutvecklande aktiviteter är att de har infört TAKK på småbarnsavdelningen som stöd till alla barn. Med hjälp av observationer och intervjuer på den aktuella förskolan kunde jag konstatera att pedagogerna på förskolan upplever att tecken är bra för alla små barns språkutveckling eftersom de har upptäckt att barnen fått ett mer utvecklat språk sedan metoden infördes.   Litteraturstudierna bekräftade att TAKK kan användas till alla barn, även små barn, eftersom det blir ett redskap för barnet i sin kommunikation. Pedagogerna på förskolan upplever mindre frustration i barngruppen då barn och pedagoger förstår varandra mycket bättre idag. Barnen har blivit ovanligt bra på färger anser pedagogerna.   En av de andra avdelningarna på förskolan använder TAKK, men inte till alla barn utan där använder man tecken främst till ett speciellt barn som behöver det som stöd i sin kommunikation. Den tredje avdelningen använder inte TAKK. / Abstract The purpose of this investigation was to examine how the pedagogues of a preschool in Värmland experience that the introduction of TAKK has affected the children’s language development. I also wanted to examine how the language development activities in a small children’s department have been changed since 2005 and what part TAKK has in this. Furthermore I wanted to see if the personnel used signs in every department on the preschool.   My conclusion was that the biggest difference when it comes to the activities for the language development is that they have introduced TAKK in the small children’s department as a support to all children. With the aid of observations and interviews made in the current preschool, I could establish that the pedagogues of the preschool experience that signs is a good help for every small child’s language development since they discovered that the children have a more developed language after the method was introduced.   The literature studies confirmed that TAKK can be used on all children, even small children, since it becomes a tool for the child in its communication. The pedagogues of the preschool experience less frustration in the group of children as children and pedagogues understand each other much better today. The pedagogues consider that the children have become exceptionally good in defining colours.   One of the other departments of the preschool uses TAKK but not to all children. They use signs mainly to a particular child who needs signs as a support for her communication. The third department doesn’t use TAKK.

Språkutveckling gynnar elevers kunskapsutveckling och framgång i skolan. Elever vars språkliga förmåga brister riskerar att få svårigheter med kunskapsutvecklingen i skolan. Lärare behöver därför kunskap om vad de kan göra för att stötta elevers språkutveckling. I denna studie undersöks förekomsten av sju språkutvecklande aktiviteter i fyra klasser inom svensk- och matematikundervisningen i årskurs 2 och 3. Lärarnas praktik dokumenteras med stöd av ett observationsschema som bygger på det brittiska observationsverktyget ”Communication Supporting Classrooms Observation Tool”. Resultatet analyseras och jämförs med avseende på skolämne och årskurs. Studien visar att de språkutvecklande aktiviteterna förekommer oftare inom svenskundervisningen men att utbudet av antal aktiviteter i matematikundervisningen är högre. Vidare visar studien att eleverna erbjuds få tillfällen att arbeta tillsammans utan att fokus istället ligger på aktiviteter som är styrda av läraren. / Language development benefits pupils’ knowledge development and progress in school. Pupils whose linguistic ability is deficient risk encountering difficulties with knowledge development in school. Teachers therefore need to know what they can do to support pupils’ language development. This study examined the occurrence of seven language development activities in four classes in Swedish and mathematics in grades 2 and 3. The practice of the teachers was documented with the support of an observation schedule based on the British “Communication Supporting Classrooms Observation Tool”. The results were analysed and compared according to school subject and grade. The study shows that language development activities occur more often in Swedish teaching but that the range of activities in mathematics teaching is wider. Moreover, the study shows that the pupils are offered few opportunities to work together, as the focus is instead on activities directed by the teacher.