Det huvudsakliga syftet med denna uppsats är att undersöka hur lärare arbetar med och använder sig av läromedel i undervisningen i svenska som andraspråk. Studien är kvalitativt utförd och fyra lärare, verksamma vid tre olika skolor i en mellanstor kommun i Sverige. De har intervjuats om läromedel samt hur de använder dem i undervisningen. Denna studie visar att läroboken är det läromedel som dominerar under lektionerna samt att alla lärare inte har ett basläromedel. I undersökningen har det även framkommit att lärarna har en stor tilltro till tryckta läromedel men en mer negativ inställning till internetbaserade tjänster. Läroboken Svenskbiten har analyserats utifrån lärarnas arbetssätt samt statens bedömningskriterier från 1974-1991 och kursplanen i svenska som andraspråk. Slutsatser som dragits är att skillnaderna i användandet av läromedel mellan lärarna är tämligen små.

No description available.

No description available.

Our essay is about the grammar structure that the participants in A- and B- level of a school in the middle of Sweden, in the subject, Swedish as a second language, process. We have collected written productions from an A-level group and a B-level group and made a comparison between them morphologically and syntactically according to the processability theory by Pienemann. Processability theory was applied to Swedish by Pienemann & Håkansson (1999), with five steps in syntax and four steps in morphology. It turned out that the B-level group had much higher processing level of grammar than the A level group and one of the reasons for this can be that grammar is explicitly taught during the first year of studying Swedish as a second language in the school we have chosen to study.

<p><p>Our essay is about the grammar structure that the participants in A- and B- level of a school in the middle of Sweden, in the subject, Swedish as a second language, process. We have collected written productions from an A-level group and a B-level group and made a comparison between them morphologically and syntactically according to the processability theory by Pienemann.</p><p>Processability theory was applied to Swedish by Pienemann & Håkansson (1999), with five steps in syntax and four steps in morphology. It turned out that the B-level group had much higher processing level of grammar than the A level group and one of the reasons for this can be that grammar is explicitly taught during the first year of studying Swedish as a second language in the school we have chosen to study.</p></p>

Uppsatsens syfte är att belysa kommunikationsmedel som fyra högstadielärare i ämnet svenska som andraspråk använder i sin undervisning för att kommunicera med andraspråkselever samt att lyfta fram tillvägagångssätt som dessa lärare använder för att eleverna ska utveckla sin språkproduktion av det svenska språket.  Frågeställningarna är: Med vilka kommunikationsmedel kommunicerar lärarna med andraspråkseleverna i ämnet svenska som andraspråk? samt Vilka tillvägagångssätt använder lärarna i ämnet svenska som andraspråk för att andraspråkseleverna ska utveckla sin språkproduktion av det svenska språket? Undersökningens empiri består av fyra narrativa intervjuer utifrån två öppna frågor. Det empiriska materialet analyseras genom en kvalitativ innehållsanalys och redovisas genom både huvud- och underkategorier. Resultatet gällande kommunikationsmedel visar att samtliga fyra respondenter använder verbal-, icke-verbal-, bild/symbol- och individanpassad kommunikation samt kommunikation med understöd av elevernas modersmål. Resultatet angående respondenternas tillvägagångssätt visar att samtliga respondenter använder individanpassade aktiviteter och uppgifter samt att de flesta respondentera dessutom använder grupparbeten, klasskamraternas kunskaper och elevernas modersmål. Slutsatserna utifrån undersökningen är att lärarna använder de kommunikationsmedel som de anser vara passande och givande. Det framkommer också att lärarna använder olika tillvägagångssätt som språkstöttar eleverna till att utveckla sin språkproduktion, det vill säga att utveckla förmågan att uttrycka sig genom språket.

Syftet med denna studie är att belysa och få kunskap om inlärningsprocessen av andraspråk när de äger rum genom ämnet svenska. Jag vill kartlägga vad det innebär att lära sig ett andra språk samt hur det kan gå till. Undersökningen utgår ifrån intervjuer med lärare i ämnet svenska och visar vilken syn samt vilka erfarenheter av område de har. Syftet är att ge en översikt med förbättring för elever med svenska som andraspråk.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om boksamtal iämnet engelska i årskurserna 4-6. Detta vill vi ta reda på då vi intehittat tidigare forskning kring ämnet. Ansatsen för studien äraktionsforskning då vi tillsammans med lärare och elever vill utvecklaverksamheten. Den forskning vi hittat är endast internationell ochgjord på barn i förskolan. Empirin i studien består av 7 filmer avboksamtal från två olika skolor. I analysen av data hittades femkategorier som utgör resultatet. Frågan vi ställt oss är: hur använderelever tillgängliga verktyg och resurser i boksamtal på engelska?Dessa kategorier är: Eleverna söker bekräftelse från läraren, elevernatittar på illustrationer eller bildstöd innan de svarar på frågor,eleverna hjälper varandra samt eleverna utgår från grundfrågorna.Av resultaten och tidigare forskning är slutsatsen att boksamtal iämnet engelska leder till att eleverna tar ansvar och tränar bådeläsförståelsen och att tala engelska. Baserat på denna studierekommenderar vi fortsatt forskning kring metoden boksamtal vidinlärning av engelska som andraspråk.

Inledning I Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 finns det två olika kursplaner för undervisning i det svenska språket, en som heter svenska och en som heter svenska som andraspråk. Kursplanen svenska som andraspråk är ämnad för att ge de elever som inte har svenska som sitt förstaspråk likvärdiga möjligheter att utveckla sina språkförmågor. Det råder en osäkerhet över vilka elever som ska läsa enligt kursplanen svenska som andraspråk och hur undervisningen för dessa elever ska utformas. Undervisningen enligt de båda kursplanerna kan se ut på olika sätt, i vissa fall integreras de båda i samma undervisning. Det råder en allmän kunskapsbrist kring ämnet svenska som andraspråk inom skolverksamheten och få lärare har en gedigen utbildning i ämnet. Elever väljer ibland bort att få undervisning i svenska som andraspråk på grund av att de genom att ta del av denna undervisning kan uppfattas som avvikande. Syfte Syftet är att undersöka några lärares syn på undervisningen i svenskämnet i grupper där eleverna har olika förstaspråk och eventuellt läser enligt två olika kursplaner, svenska och svenska som andraspråk. Metod I denna undersökning har en kvalitativ metod använts med semistrukturerad intervju som undersökningsverktyg. Materialet i undersökningen har analyserats utifrån ramfaktorteorins begrepp. Resultat Genom undersökningen framkom det att lärarnas undervisning i svenskämnet där eleverna har olika förstaspråk och även läser efter olika kursplaner är påverkade av en rad olika faktorer. Dessa faktorer skapar en ram för undervisningen vilken påverkar hur undervisningen sedan blir. Lärarnas undervisning påverkas bland annat av att kursplanerna svenska och svenska som andraspråk upplevs som väldigt lika av lärarna. Detta medför att de upplever en osäkerhet kring vad som är skillnaden mellan dem. Integreringen av kursplanen svenska som andraspråk i undervisningen begränsas därför till att främst bli explicit vid bedömning. Lärarna är i hög grad även påverkade av de ekonomiska resurser som finns tillgängliga. Lärarna möter vissa problem i undervisningen samtidigt som de beskriver möjligheter med denna.

Genom forskning vet vi att den språkliga medvetenheten har en stor betydelse för läs- och skrivutveckling hos barn och elever samt att ett rikt ordförråd är en förutsättning för framtida skolframgångar. Ett vidgat ordförråd är särskilt viktigt för elever med ett annat modersmål än svenska, som på grund av olika skäl inte har hunnit utveckla det svenska språket. Uppsatsens huvudsakliga syfte var att undersöka hur två lärare i två olika grundskolor i årskurs 3 arbetade med den semantiska medvetenheten, att bygga ett innehållsrikt ordförråd hos elever som har svenska som modersmål samt hos elever som har svenska som andraspråk och om arbetssättet skilde sig åt när det gällde dessa elever. Lärarna observerades under ett antal lektioner och intervjuades efteråt med hjälp av en halvstrukturerad intervjuguide. Genom observationer iakttogs hur lärare arbetade för att stimulera barnens språkliga medvetenhet och med att bygga deras ordförråd medan det genom intervjuer togs del av lärarnas tankar kring ämnet. Resultatet visade att lärarna i studien var medvetna om vikten av ett innehållsrikt ordförråd och arbetade medvetet med att utöka barnens språkliga medvetenhet inklusive ordförråd