I den här konsumtionsuppsatsen ligger fokus på hur livet i Sverige skildras för både en etnisk svensk och för en invandrare i läroböcker för SFI samt svenska som andraspråk. Forskningsområdet är tämligen outforskat och litteraturen som har använts i arbetet har hittats via litteratursökningar i olika databaser samt bibliotekets katalog. Som metod har jag använt mig av allmän litteraturstudie och har valt studier utifrån ämnesrelevans för uppsatsen.Först och främst skildras lärobokens roll i samhället och vikten av läromedelsanalyser samt de relevanta forskningsfrågorna. Därefter får man läsa om hur arbetet har skrivits och analyserats utifrån ett forskningsöversiktligt perspektiv. Detta följs av själva analysen där man kommer fram till att den analyserade litteraturen pekar på att det ofta skildras en stereotyp bild av Sverige och dess invånare i läroböcker inom SFI och svenska som andraspråk. Sist får man läsa en avslutande diskussion där ämnet problematiseras, metoderna jämförs, vilka didaktiska implikationer ämnet har samt förslag till vidare studier.

Syftet med föreliggande studie är att synliggöra bilden av skriftsamhället i läromedel i svenska som andraspråk genom att undersöka vilka skriftpraktiker som representeras. Materi-alet består av fyra böcker för studieväg 1 på sfi. Det teoretiska ramverket och analysverktygen är hämtade från New Literacy Studies. Metoden är en kvalitativ textanalys där innehållet ka-tegoriseras efter skrifthändelser som i sin tur bildar skriftpraktiker. Resultatet visar att det finns fyra dominerande skriftpraktiker i böckerna. I två av dem fungerar skrift som ett red-skap. Skrift används för att informera, i synnerhet utanför hemmets domän. Det används, med eller utan kontakt med en yrkesverksam, för att utnyttja olika tjänster och resurser. Det finns även två praktiker där skriften har en mer central roll. Det är skriftpraktiker som syftar till skolrelaterad inlärning eller till avkoppling. En slutsats är att framställningen av skriftbruket ger en bild av ett samhälle där information sprids med skrift, där skrift inte sällan har en kommersiell anknytning och där det fria skrivandet och skriftbruk i umgänget är underrepresenterat.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur lärare i gymnasieskolan kan indentifiera läs- och skrivsvårigheter hos tvåspråkiga elever. Med en kvalitativ metod intervjuades tre specialpedagoger, en speciallärare och två modersmålslärare där samtliga gav sin syn på hur arbetet och samarbetet fungerade. Resultatet visar att det är svårt att avgöra vad svårigheter hos en tvåspråkig elev beror på eftersom man inte alltid vet hur det ser ut på modersmålet. Därför har modersmålsläraren en viktig roll. Det råder delade meningar om hur samarbetet fungerar men samtliga var eniga om att en förändring måste ske.

Detta arbete beskriver processen vid framtagandet av ett bildstödsmaterial som är ämnat att användas för lärare i stöttningen av språkutvecklingen för elever med svenska som andraspråk. Bildstödsmaterialet är utformat för lärare och elever i svenska som andraspråk med inriktning mot grundskolans förskoleklass till årskurs 3, även kallat F-3. En viktig aspekt för nyanlända elevers språkutveckling är att de har den språkliga förmågan att kunna interagera funktionellt med andra elever, lärare och artefakter i klassrummet. Eleverna uppmanas till att interagera med den omvärld som de befinner sig inom då det är ett sätt att ta till sig ett nytt språk. Bildstödsmaterialet är utformat så att eleverna uppmanas att interagera med omvärlden genom en dialog med läraren eller andra elever. Bildmaterialet innehåller 5 bilder som skildrar en vardaglig händelse som sker på rasten. Innehållet i händelsen utgår från skolans läroplan för grundskolan F-3, Lgr 11. Bilderna i materialet ämnar att ett brett sätt skildra genus och etnicitet då de befintliga material som vi har analyserat är bristfälliga när det gäller detta område. Då vår produkt, bildstödsmaterialet, riktar sig till elever och lärare i svenska som andraspråk utvecklades en prototyp efter en användarcentrerad process där vi tog hjälp av lärare i svenska som andraspråk. Dessa lärare, informanterna, bidrog till arbetet genom intervjuer som gjordes inför utvecklingsprocessen samt genom att de testade prototypen med sina elever. Vår förhoppning är att detta bildstödsmaterial ska ge lärare i svenska som andraspråk ett verktyg att kunna stötta elever i svenska som andraspråk i deras språkutveckling.

I nuläget invandrar många barn och vuxna till Sverige av olika anledningar. Barnen ska bli en del av den svenska skolan och lära sig det svenska språket. I den svenska skolan finns ämnet svenska som andraspråk för de elever som inte har svenska som modersmål. De elever som har svenska som modersmål har däremot undervisning i svenska. Andraspråkseleverna hamnar ofta utanför klassrummet och utanför gemenskapen. Kunskapsöversikten undersöker hur andraspråkselever kan inkluderas i svenskundervisningen, vilka för- och nackdelar och vilka metoder läraren kan använda sig av. De vetenskapliga artiklarna har vi systematiskt sökt i olika databaser. Resultat som kommit fram är att metoder, så som samundervisning, digitala verktyg och grupparbete, som gör att andraspråkselever och modersmålselever får kommunicera kan leda till inkludering. Slutsatsen är att det inte finns några riktlinjer för hur man ska inkludera eleverna utan man får testa sig fram med olika metoder. Fortsatt forskning bör ske kring hur andraspråkselever kan inkluderas i alla ämnen.

I denna undersökning beskrivs hur lärare anser att de bedriver undervisning för att främja andraspråksinlärning i klassrummet. På grund av den invandring som idag sker är andraspråksinlärning ett aktuellt ämne i skolan. Hur ska man göra, vad ska man tänka på är tankar som rör sig i huvudet för många verksamma lärare.Syftet med studien är att undersöka hur lärare anser att de bedriver undervisningen för att främja språkutvecklingen hos andraspråkselever i klassrummet.- Vilka arbetssätt används i klassrummet?- Hur utformas undervisningen?- Vilken betydelse har modersmålet för andraspråksinlärning?Undersökningen utgår ifrån den kvalitativa metoden och för att undersökningen ska nå de svar som önskas använde jag intervju som verktyg. Informanterna i undersökningen är verksamma lärare som idag arbetar med årskurs 1-3 där en lärare även har tidigare erfarenhet av årskurs 4-6.Resultatet i undersökningen visar att andraspråksinlärning är ett aktuellt ämne med många utmaningar i skolan. Det är en utmaning för lärarna där tid, material, resurser och framförallt kunskapen har brister. Lärarna i undersökningen har idag tillgång till en modersmålslärare i arabiska på skolan och detta upplevs som ett stort steg i utvecklingen för att lyckas med språkinlärningen. Att ha tillgång till en modersmålslärare ökar även kontakten med föräldrarna som vidare ger eleverna motivation till inlärning. Lärarna i studie lyfter att material till andraspråkseleverna ska anpassas efter nivå och förutsättningar men att eleverna hela tiden ska utmanas. Rasterna och den spontana interaktionen mellan eleverna visar sig vara mycket språkutvecklande, det är även där man ser tydliga resultat av utvecklingen. Trots okunskapen och de övriga brister som finns upplever lärarna att det är givande att få lära ut och möta andraspråkselever.

Syftet med denna studie som är kvalitativ och deskriptiv till sin karaktär var att undersöka hur mellanstadielärare genomför och tänker kring sin genrepedagogiska undervisning. Detta undersöktes med hjälp av tre frågeställningar som handlar om hur det sociokulturella perspektivet, den funktionella grammatiken samt cirkelmodellen förekommer i den genrepedagogiska undervisningen och beskrivs av lärarna. Metoderna som användes för att besvara frågeställningarna var klassrumsobservationer och intervjuer. Resultatet visade att det sociokulturella perspektivet, den funktionella grammatiken samt cirkelmodellen har en tydlig förankring i lärarnas undervisning och förekommer på olika sätt. Det sociokulturella perspektivets förekomst kännetecknas av mycket interaktion och stöttning samt meningsfulla och kognitivt utmanande uppgifter. Den funktionella grammatikens förekomst kännetecknas av ett gemensamt metaspråk samt en medvetenhet kring språk och språkanvändning. Cirkelmodellens förekomst kännetecknas av en explicit språk- och ämnesintegrerad undervisning med fokus på kunskapsinhämtning, något som är tidskrävande men gynnsamt.

Syftet med denna studie är att undersöka ämneslärares attityder till att eleverna använder alla sina språkliga resurser i klassrummet, om de känner till begreppet translanguaging dvs. strategier för att använda elevers flerspråkiga potential i undervisningen (Garcia 2009) och vilka strategier de då eventuellt använder sig av i ämnesundervisningen. Materialet består av nätenkäter som skickades ut till 101 lärare, varav 27 deltog på en gymnasieskola i södra Sverige. Materialet har sedan analyserats kvantitativt. Datan visar på att lärarna förhåller sig olika till elevernas användning av flera språk i klassrummet. Samtidigt som deltagarna uppvisar en del negativitet gentemot att använda elevers flerspråkiga resurser i klassrummet kan man ändå se tendenser till mer positiva attityder. Dessa positiva tendenser tar sig uttryck i att de flesta av deltagarna trots att de inte känner till begreppet translanguaging, ändå använder sig av praktiska och konkreta strategier som ingår i begreppet.

Under de senaste åren har skolan genomgått stora förändringar genom att vi berikats med ett stort antal nyanlända elever. Dock har det visat sig att det finns stora behov av kompetensutveckling för att möta behoven hos dessa elever. Syftet med min studie är att undersöka komplexiteten kring organisationen av undervisningen av andraspråkselever. Frågeställningarna lyder ·         Vilka faktorer ser lärarna i svenska som andraspråk som betydelsefulla i undervisningen med andraspråkselever? ·         Vilka behov anser lärarna i svenska som andraspråk att eleverna har? ·         Vilka tankar om specialpedagogisk handledning och stöd finns bland lärarna? För att besvara frågeställningarna genomfördes semistrukturerarde intervjuer med fyra lärare i svenska som andraspråk. Intervjuerna transkriberades och tematiserades utifrån en kvalitativ metod. De teman som framkom analyserades med hjälp av von Wrights teori om punktuellt respektive relationellt perspektiv samt Vygotskys teorier om det sociokulturella lärandet och den proximala utvecklingszonen. Resultatet visar på vad svenska som andraspråkslärarna upplevde som problematiskt med stora, heterogena grupper. Avsaknaden av specialpedagog upplevdes också som ett hinder men den mesta av problematiken hamnade på individnivå. Modersmålslärarna visade sig ha stor betydelse för eleverna vilket också tas upp i den avslutande diskussionen.

Language is crucial when it comes to developing knowledge. Agreat deal of research around the world shows that the mother tounge is of significant importance to students acquiring a second language. However, there is a difference of opinion as to how the taeching ouught to be carried out. In many places, innspections have relvealed major inadequacies in the welcoming of the students. Newcomers do not always receive the education they are entitled to. In this essay, I have investigated how a number of teachers work with students with other mother tounge than Swedish. I aim to find out how the interviewed teachers think think about the importance of the mother tounge in the language development in second-language learners. Is it possible to work together with the teachers of the mother tounge and, if so, how is this cooperation organised? Furthermore, I would like to study how teachers plan their pedagogical work in the classroom and how the students progress is made visible. I would like to connect the answers with previous research. The result of my study shows that the teachers wish for an increased cooperation with teachers of the mother tounge an despite the teachers intentions to provide the second-learners with a good education, there are still areas that need to be developed.