Syftet med denna studie är att undersöka sambandet mellan betyget i ämnena modersmål och svenska som andraspråk och betyget i ämnet matematik som elever med annat modersmål än svenska får. Syftet är också att undersöka betydelsen av studiehandledning och studiehandledarens ämnesutbildning för betyget i matematik. Genom att ta reda på vilket betyg som fyra avgångsklasser i åk 9 i en skola i västra Sverige hade i ämnena modersmål, svenska som andraspråk och matematik, och om dessa hade fått studiehandledning i matematik, kunde jag skapa korstabeller i Excel för olika betygskombinationer. För varje betygskombination undersökte jag styrkan i sambandet genom att jag beräknade Pearson’s korrelationskoefficient. För att få en djupare förståelse för just studiehandledningens betydelse genomförde jag också en intervjustudie. På den aktuella skolan var korrelationen mellan betyget i modersmål och matematik stark (0,51), medan korrelationen mellan betyget i svenska som andraspråk och matematik var medelstark (0,38). Vidare var korrelationen mellan betyget i modersmål och matematik stark (0,62) för de elever som inte fått studiehandledning, medan korrelationen mellan svenska som andraspråk och matematik var stark (0,58) för de elever som fått studiehandledning. Korrelationen mellan studiehandledarens ämnesutbildning och betyget i matematik var också stark (0,58). Studien ger en antydan om att modersmålsundervisning spelar en viss roll för betyget i matematik, men att även svenska som andraspråk gör det, speciellt för de elever som fått studiehandledning av en studiehandledare med ämnesutbildning. Varken Skollagen (SFS 2010:800) eller Skolförordningen (SFS 2011:185) är tillräckligt tydliga när det gäller utländska elevers rätt till stödundervisning.

Syftet med den här uppsatsen var att ta reda på lärarstudenters syn på ämnet svenska som andraspråk eller närmare vilka faktorer som påverkade beslutet i val av ämne samt vilka orsaker var de främsta att lärarstudenter valde/inte valde att utbilda sig i svenska som andraspråk.För att få svar på mina frågeställningar har en kvalitativ enkätsundersökning använts där öppna frågor ställdes till lärarstudenter.Undersökningsresultat visar att faktorer som påverkade lärarstudenters val av ämne var intresset för ämnet, barnens ålder, flexibelt jobb, eget modersmål och intagningskravet var de mest nämnda. Resultatet visar vidare att intresset för att bli lärare i svenska som andraspråk var stort dock var lärarstudenter bara beredda på att läsa högst en termin för att bli detta. Lärarstudenter tyckte även att ämnet är viktigt och nödvändigt men att det fortfarande har låg status. Själva lärarstudenterna hade ingen eller lite kompetens i ämnet.Slutsatserna som dras är att ämnet fortfarande används som ett resursämne och därför har låg status vilket i sin tur leder till att få lärarstudenter utbildar sig i detta viktiga ämne.

Syftet med studien är att undersöka hur ett antal lärare i årskurs 1 till 6 arbetar med språkutveckling och synliggörande av olika kulturer hos elever med svenska som andraspråk. Studien baseras på åtta intervjuer som genomfördes på två skolor i mellersta Sverige. Av dessa skolor har den ena ett stort antal elever med svenska som andraspråk och annan kulturell bakgrund, medan den andra skolan har färre. Skolorna kommer även att jämföras för att se likheter och skillnader. Resultatet i studien visar att medvetenheten för att främja språkutvecklingen hos elever med svenska som andraspråk är större bland lärarna på den mångkulturella skolan. Här synliggörs även elevers olika kulturella bakgrunder i undervisningen på ett mer framträdande sätt. Majoriteten av lärarna på den mångkulturella skolan använder ett flertal strategier för att språket ska utvecklas och de ser elevernas kulturella bakgrunder som en tillgång då det får en naturlig plats i undervisningen. Lärarna på skolan med färre elever med svenska som andraspråk har inga specifika arbetssätt för att främja språkutvecklingen för dessa elever, och de uppmärksammar inte elevers kulturella bakgrund på ett medvetet sätt.   Nyckelord: Svenska som andraspråk, kulturell bakgrund, språkutveckling, förstaspråk.

Syftet med min uppsats är att undersöka hur lärare ser på andraspråkselevers språkutveckling och vad de anser är de viktigaste faktorerna som påverkar språkinlärning. Syftet är att mot bakgrund av forskning om vilka arbetssätt som gynnar andraspråkselever, se om andraspråkslärare använder sig av de metoder forskning förespråkar. Jag har valt att intervjua två verksamma andraspråkslärare med lång erfarenhet av att undervisa andraspråkselever.   Mina informanter är väl medvetna om faktorer som påverkar språkinlärning. Informanterna är väl överens med vad forskning anser påverkar inlärning av ett andraspråk samt metoder som gynnar andraspråksinlärning. Sambandet mellan elevens språkliga nivå och undervisningens innehåll och utformning påverkar elevens språkutveckling.

Syftet med denna studie har varit att belysa hur en grupp pedagoger talar om sin undervisning i svenska som andraspråk utifrån skolorganisation, undervisningsformer och ämnets gagn för elevers lärande Det empiriska materialet grundar sig i kvalitativa intervjuer med åtta undervisande svenska som andraspråkslärare. Resultaten visar att lärare som har kunskap om styrdokumentens betydelse för ämnet har en större möjlighet att höja ämnets status bland kollegor, föräldrar och elever.

Vi lever i ett mångkulturellt samhälle och i dagens skola möter lärare många elever från olika länder. Elever Sverige får gå i en internationell klass för att kunna lära in ikapp sina jämnåriga kamrater som har svenska som sitt lärare medverkar. Fem av dessa lärare är Sva syfte att ta reda på vilka faktorer som kan påverka andra under intervjuerna har diskuterats och analyserats utifrån tidigare forskning och visar bland annat att modersmålsundervisning är gynnsam för elevers andraspråksutvecklin finns andra faktorer som påverkar andraspråkselevers inlärning och dessa är den sociokulturella bakgrunden (föräldrar, utbild kultur), elevers bakgrund och tidigare erfarenheter samt hur organiseringen av undervisningen ser ut.

Uppsatsen handlar om modersmålsundervisningens vikt och betydelse i elevers språkutveckling. Forskningen säger att modersmålsundervisningen har en positiv och utvecklande inverkan på inlärningen av nya språk och syftet med uppsatsen är därmed att undersöka i vilken utsträckning forskningen stämmer. Jag har undersökt och analyserat fyra informanters Nationella prov i Svenska och Svenska som andraspråk och funnit att resultaten i huvudsak stämmer överrens med den forskning som finns om modersmålsundervisning. Mina slutsaser är dock att det inte bara är modersmålsundervisningen som spelar roll för språkutvecklingen, utan att man måste ta hänsyn till andra variabler, såsom till exempel sociala faktorer, när man undersöker en fråga som denna.

Studien inriktar sig på vilken roll modersmålsundervisningen har i andraspråksutvecklingen och tydliggör även om huruvida ett samarbete mellan ämnet svenska som andraspråk och modersmålsundervisningen samt den övriga undervisningen är möjlig. En kvalitativ undersökning har genomförts med syftet att belysa språkutvecklingen hos elever med svenska som andraspråk. Fem semistrukturerade intervjuer genomfördes med lärare som undervisar i svenska som andraspråk. Valet av denna metod gjordes med anledning att få möjligheten att lyfta lärarnas egna åsikter och erfarenheter. Intervjuerna resulterade bland annat i beskrivningar av arbetssätt och på vilket sätt modersmålet används i undervisningen i svenska som andraspråk. En slutsats utifrån resultatet är att lärarna har en positiv syn på modersmålsundervisningens betydelse i andraspråksutvecklingen, då de menar att eftersom kopplingar kan göras mellan andraspråket och modersmålet kan elever lättare lära sig ord och begrepp på andraspråket om de tidigare redan har en förståelse för dessa begrepp på sitt modersmål.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka om det finns ett samband mellan nominalfraskonstruktion och betygsnivå på Tisus. Studien genomförs på åtta texter hämtade från delen för skriftlig färdighet av Test i svenska för universitets- och högskolestudier (Tisus). Fyra av texterna är godkända och fyra underkända och det är okänt för mig vilka de godkända är under studiens gång. Performansanalys används som modell för att besvara frågorna som delats upp i en kvantitativ och en kvalitativ analysdel. Utifrån resultatet av de båda metod- och analysdelarna har jag bedömt vilka fyra som är de godkända. Det resultatet jämför jag med bedömningsunderlagen för Tisus. Analysen visar att det är möjligt att det finns ett samband mellan komplexa nominalfraser och en avancerad språkbehärskning. Men det gäller bara under den förutsättningen att de komplexa nominalfraserna i stort sett är helt korrekta. Andra resultat visar att bestämdheten inom kongruensen ger störst antal fel på nominalfraser även på en mer avancerad nivå av språkbehärskningen. Analysen visar även att komplexiteten på nominalfrasen ofta går före korrektheten i språkutvecklingen. Man kan dock inte dra generella slutsatser på ett så litet underlag. Övriga resultat i min undersökning pekar på att en helhetsbedömning av Tisus är nödvändig för bedömningen godkänd eller underkänd på den skriftliga färdigheten.

No description available.