Syftet med denna studie är att undersöka andraspråksinlärares förståelse av språkliga skämt som ordvitsar och ordlekar i svenskan samt vilka bakgrundsfaktorer som påverkar inlärningen. Metoden har varit att spela upp ett monolog innehållande vitsar för grupper av elever som studerar svenska som andraspråk och som på ett frågeformulär uppger om de hör humor i vitsarna eller ej samt om de, vid nejsvar, förstår – eller inte förstår -  ord och meningar men inte något som är roligt i dem samt att sammanställa data från dessa insamlingar och göra jämförelser mellan startålder, studietid samt vistelsetid i Sverige och de erhållna svaren. Resultatet bekräftar rön från tidigare forskning, nämligen att förståelse av ord och ordkombinationer som är  idiomatiska, flertydiga eller liknande, vilket oftast är fallet med ordvitsar, är lägre för L2-studerande än för L1-studerande, särskilt för dem som  påbörjat sina studier i andraspråk i högre ålder, då förmågan till inlärning av ord och ordkombinationer, är som störst fram till tonårsåldern, men även för dem som vistats kort tid i målspråkslandet samt studerat målspråket kortare tid. En slutsats blir att humor och ordvitsar borde presenteras och förklaras för andraspråkselever så tidigt som möjligt, dels för att möjligheten till lexikoninlärning är större ju yngre man är, dels för att inlärning av ordvitsar ger de studerande ett större ordförråd samt möjlighet att uppfatta den humor som sköljer över oss i olika media.

Att kunna läsa är avgörande för att bli en aktiv samhällsmedborgare. Enligt PISA-undersökningen från 2009 når var femte elev inte upp till kraven i läsförståelse och denna andel är ännu högre för elever med annat modersmål än svenska. Syftet med denna litteraturstudie är att identifiera betydelsefulla faktorer för att andraspråkselever i förskoleklass och årskurs 1-3 ska utveckla sin läsförmåga på andraspråket svenska. Den frågeställning som studien tar sin utgångspunkt i och som besvaras i resultatet är: Vilka faktorer är betydelsefulla för att andraspråkselever i förskoleklass och årskurs 1-3 ska utveckla sin läsförmåga på andraspråket svenska? För att finna relevant material har ett antal kriterier fastställts och ett urval har gjorts. Materialet har sedan analyserats och jämförts. Studiens analys består av både internationell och nationell forskning i form av vetenskapliga artiklar, konferensbidrag, böcker och en avhandling. Resultatet visar att ordförråd, fonologisk medvetenhet, strategianvändning, bakgrundskunskaper, textens påverkan, interaktion mellan lärare och elev samt lustfyllt och meningsfullt lärande är betydelsefulla faktorer för läsutveckling hos andraspråkselever.

Denna studie fokuserar på kopplingen mellan svenska som andraspråk och matematik. Studien hade som syfte att identifiera språkliga faktorer i matematikuppgifter som kan hindra elever med svenska som andraspråk att få förståelse för matematiken. Studien omfattade sex elever i årskurserna sju till nio. Eleverna räknade fem matematikuppgifter med varierande mängd text och fick under tiden förklara hur de tänkte när de räknade. Intervjuer gjordes med eleverna om vad de upplever som svårigheter med matematikundervisningen och vad de tror kunde hjälpa dem att få förståelse i matematik. Resultatet visade på att det framförallt är språket i matematiken som utgör hinder för elevernas framgångar. Engagerade lärare, små grupper och muntlig kommunikation ser eleverna som framgångsfaktorer.

Syftet med den här studien är att beskriva hur en skola har tagit fram en egen formulerad språkpolicy och hur skolan arbetar med policyn i praktiken. Studien består av tre huvudsakliga delar. Den första delen beskriver hur språkpolicyn har skapats, den andra vilka tankar lärarna har kring policyn och den tredje visar hur policyn kommer till uttryck i undervisningen. Data har samlats in med hjälp av intervjuer, observationer och dokumentanalys. Resultatet visar på att språkpolicyn har skapats av lärarkollegiet genom gemensamma diskussioner och gruppvis framtagna förslag på formuleringar av policyn. Att det är viktigt att en språkpolicy skapas av de som ska arbeta med den bekräftas av tidigare forskning och teorier inom området. I resultatet framkommer att lärarna ser policyn som ett sätt att skapa ett gemensamt förhållningssätt hos personalen och de lyfter fram policyns helhetsperspektiv på språkutveckling som dess stora fördel. Helhetsperspektivet som ryms i en språkpolicy lyfts också fram av andra forskare. Vidare visar resultatet på att trots att lärarna har olika tankar om centrala begrepp i policyn, exempelvis stöttning, är policyn i högsta grad närvarande hos lärarna i undervisningen. Studiens resultat kan fungera som inspiration för och ge idéer åt skolor som önskar tillämpa ett helhetsgrepp på elevers språkutveckling och ser nyttan i en språkpolicy för att nå dit.

Syftet med denna studie var att beskriva och analysera vilka yttre förutsättningar elever med annat modersmål än svenska får för att tillgodogöra sig det svenska språket på grundsärskolans högstadium. Det är en kvalitativ studie och det har genomförts tio halvstrukturerade intervjuer med klasslärare på grundsärskolans högstdium, lärare i svenska som andraspråk och specialpedagog som arbetade i en studieverkstad, lärare i en förberedelseklass, modersmålslärare samt en rektor för en kommuns centrum för invandrare. Det sociokulturella perspektivet har använts som teoretisk utgångspunkt. Resultatet visar att inga elever på grundsärskolans högstadium som var med i denna studie läste ämnet svenska som andraspråk. Undersökningen visade att i de båda kommunerna erbjöds elever på grundsärskolans högstadium att läsa sitt modersmål om det fanns lärare att tillgå i modersmålet. Däremot läste inte alla elever modersmål. Studiehandledning på elevens modersmål hade eleverna i en kommun möjlighet att få medan man i den andra kommunen inte hade tillgång till studiehandledning.

Syftet med studien är att undersöka hur några lärare i svenska som andraspråk och modersmålslärare arbetar med språkutveckling och kunskapsutveckling i grundskolan. I studien har jag utgått från två frågeställningar som är följande: Hur arbetar lärare språkutvecklande? Hur samarbetar lärare i svenska som andraspråk och modersmålslärare? För att få svar på mina frågeställningar har jag tagit en del av forskningslitteratur och gjort intervjuer med fyra lärare där två undervisar i svenska som andraspråk och två undervisar i modersmålet. Resultatet visar att lärarna utgår ifrån det sociokulturella perspektivet i sin undervisning och att metoderna och arbetssätt som genomsyrar undervisningen består av språkutvecklande metoder som genrepedagogik, cirkelmodellen, tematisk arbete, ämnesintegration, individualisering och samarbete.  Jag har också kommit fram till att eleverna som deltar i modersmålsundervisning lyckas ha bättre resultat och att respondenter anser att modermålet är mycket viktigt för all inlärning. Dessutom påvisar min studie att studiehandledning på modersmålet och samarbete lärarna emellan är något som kan gynna flerspråkiga elevers kognitiva och språkliga utveckling dock förekommer sådant samarbete alldeles för sällan.

Syftet med detta arbete har varit att titta närmare på vilka morfologiska och syntaktiska avvikelser som förekommer i uppsatser skrivna av tysk- respektive engelsktalande studenter som har läst svenska motsvarande nivå A1 på universitetet. Detta för att se om avvikelserna kan förklaras med hjälp av den typologiska markeringsgraden av de grammatiska strukturerna. I undersökningen användes en analysmetod som grundar sig i markeringsdifferentialhypotesen (MDH). MDH kan hjälpa lärare att förutspå och förstå eventuella svårigheter vid inlärningen av ett främmande språk. I föreliggande undersökning analyserades de avvikande grammatiska strukturerna, en till varje struktur motsvarande korrekt svensk fras och en översättning av strukturen till tyska respektive engelska. Analysen av materialet visar på skillnader i markeringsgraden mellan de svenska och tyska resp. engelska fraserna. Med hjälp av markeringsgraden kan förklaringar hittas som till viss del belyser varför avvikelser från standardspråket förekommer.

Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur fyra andraspråkslärare anger att de arbetar och resonerar  kring flerspråkiga barns språkutveckling, samt vilken betydelse modersmålet har för barns språkutveckling. Undersökningen är baserad på Vygotskjis sociokulturella teori och Cummins modell för främjande av barns språkutveckling.   Resultatet visar att lärarna arbetar utifrån barnens behov och förutsättningar samt fokuserar på det individuella mötet med barnet. Arbetssätt som används för att främja barns språkutveckling är böcker, bilder och konkret material för att få eleverna att diskutera och samtala med varandra. Resultatet visar också att konkret material gynnar flerspråkiga barn för att skapa förståelse och att eleverna kan ta till sig det svenska språket enklare. Resultatet visar också tydligt att modersmålet är en viktigt faktor för barns språkutveckling. Andraspråkslärare menar att elever som har utvecklat modersmålet har lättare för att lära sig och förstå innebörden av nya ord och begrepp på det nya språket, eftersom det då handlar mest om att överföra och hitta nya ord i andraspråket.

Hur är det att komma ny till ett land där du varken har språket eller känner igen kulturen? För de nyanlända eleverna påbörjas en process vid denna tidpunkt. En process som syftar till att tillägna sig det svenska språket och på samma gång utvecklas i skolans alla ämnen. En svår utmaning kan tyckas. Hur är det då om det visar sig att du inte lär dig språket i den takt som det förväntas av dig? Om du aldrig känner att du förstår ordentligt och det visar sig att du har läs- och skrivsvårigheter. Hur är det att leva som andraspråkselev med läs- och skrivsvårigheter i skolan? Denna studie syftar till att, med hjälp av ostrukturerade kvalitativa intervjuer, undersöka hur andraspråkselever med läs- och skrivsvårigheter av olika slag uppfattar sin skolgång och se vilken hjälp de får i skolan. Studien har tagit elevernas perspektiv och handlar därmed inte om hur lärare bör arbeta för att effektivt hjälpa elever med läs- och skrivsvårigheter. Istället ger studien utrymme för elevernas egna röster. Hur känns det att kämpa med att tillägna sig ett andraspråk och på samma gång försöka överkomma sina läs- och skrivsvårigheter? Studien visar på ett varierat resultat där vissa elever utarbetar strategier för att kunna dölja sina läs- och skrivsvårigheter, medan andra försöker få all hjälp de kan för att utvecklas i skolan. Att ha läs- och skrivsvårigheter och kämpa på sitt modersmål är svårt, men att göra det på ett andraspråk bör vara än mycket svårare. Dessutom visar resultatet på att det inte nödvändigtvis behöver vara modersmålet som är elevens starkaste språk och det språk som eleven själv fördrar att tillägna sig undervisningen på. Andraspråkselever med läs- och skrivsvårigheter möter en vardag som är långt ifrån lätthanterlig. Varken för dem själva eller för lärarna som ska hjälpa dem. Begreppet intersektionalitet (Bowleg, 2012:1267) är applicerbart på dessa elever då de inte enbart är andraspråks- elever eller elever med läs- och skrivsvårigheter, utan är utsatta på flera olika sätt. Studien bidrar med att visa på en komplexitet som andraspråksinlärning och läs- och skrivsvårigheter innebär. Motivationen och inställningen till andraspråket och läs- och skrivsvårigheterna är i högsta grad individuella och det visar sig att det är viktigt att det inte går att tala om en och samma undervisning för de elever som omfattas av svårigheterna, utan återigen blir den individbaserade undervisningen av stor betydelse.

<p>I studien undersöks tre utvalda SFI-lärares samt fyra SFI-elevers inställning till vuxnas användning av modersmålet i SFI-klassrummet, även på vilket sätt och i vilken omfattning informanterna beskriver att modersmålet används i SFI-klassrummet. Studien är genomförd med en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Resultatet åskådliggör att samtliga tillfrågade elever ser på modersmålet som en resurs vid inlärningen av svenska som andraspråk. Två av lärarna uttrycker dock en oro över att modersmålet kan störa inlärningen av det nya språket. En av lärarna har dessutom förbjudit sina elever från att använda sitt modersmål i klassrummet. Informanterna, både lärare och elever, lyfter fram tre olika sätt som eleverna tar hjälp av sitt modersmål: översättning, jämförelser mellan L1 och L2, samt elevförklaringar på L1. Av resultatet framkommer också faktorer som informanterna anser begränsar/ökar modersmålets inflytande som t.ex. likhet mellan L1 och L2, inlärarens ålder och nivå i L1 och L2. Eleverna med längre studiebakgrund använder främst modersmålet för att översätta och jämföra grammatiken mellan språken medan eleverna med kortare studiebakgrund tar hjälp av andra modersmålstalare i klassen, genom att ställa frågor på modersmålet.</p>