Uppsatsen handlar om hur styrdokumenten i form av centralt innehåll, kunskapskrav och bedömningsmatrisen för det nationella provet ser ut i kurserna Svenska 3 (Sve03) respektive Svenska som andraspråk 3 (Sva03). Syftet är att se eventuella likheter och skillnader samt hur väl respektive kurs styrdokument överensstämmer med bedömningsmatrisen för det nationella provet. Fokus ligger på att jämföra kursernas styrdokument utifrån begreppet likvärdighet i bedömning som är ett tungt vägande argument för de nationella proven enligt Skolverket. Kursernas centrala innehåll och kunskapskrav har analyserats kvantitativt och kvalitativt. De kvantitativa aspekter som analyserats är: antal ord i texten, texternas nominalkvot eller informationstäthet samt texternas LIX-värde. De kvalitativa aspekter som studerats är polerna abstrakt- konkret samt textens samband i form av tema-rema. Resultatet visar att det fanns både kvantitativa och kvalitativa skillnader mellan kursernas styrdokument. Sva03 har ett centralt innehåll som är längre i antal ord och med en betydligt mycket högre nominalkvot än den för kursen Sve03. Kursen Sva03 skilde ut sig även när det gällde kunskapskraven (för betyget E) där kursen har ett betydligt högre LIX-värde än Sve03. Kvalitativa skillnader hittades likaså. Styrdokumenten för Sva03 är exempelvis mer abstrakt formulerade än de för Sve03. De texter som visade störst likheter var bedömningsmatriserna för det nationella provet och respektive kurs. I jämförelse med styrdokumenten för kurserna stämde matrisen bättre för Sve03 än för Sva03. Detta kan vara ett tecken på att det nationella provet inte ger en möjlighet att bedöma eleverna som läser Sva03 på ett likvärdigt sätt.

Det här examensarbetet berör nyanlända elever och ämnet matematik i årskurs 4-6. Sverige är idag ett mångkulturellt land och de senaste åren har det skett en ökning av nyanlända elever. Tidigare forskning visar att nyanlända elever har lägre prestationsnivå än infödda elever och detta framkommer tydligt i ämnet matematik. Tidigare forskning visar dessutom att en av orsakerna till nyanlända elevers svårigheter i matematik kan till stor del ha att göra med det svenska språket. Hur arbetar matematiklärare i klassrum där det finns nyanlända elever och på vilket sätt dessa lärare stödjer de nyanländas inlärning i matematik kommer att presenteras i detta arbete. Studien är kvalitativ och redskapet som använts är intervjuer. Fyra matematiklärare har framfört sina tankar och resonemang kring arbetets valda område. Synsättet som använts är hermeneutiskt utifrån Vygotskijs teorier kring det sociokulturella perspektivet. I resultatet framgår det tydligt att de fyra intervjuade lärarna är medvetna om det svenska språkets betydelse för nyanlända elever och hur språket påverkar elevernas inlärning i matematik. Resultatet visar att de intervjuade lärarna är enade om att genomgångar och förtydliganden av begrepp är viktigt men hur detta framförs i matematikundervisningen kan variera beroende på vilken lärare det handlar om. Variationen beror på det faktum att elever befinner sig på olika kunskapsnivåer, alla eleverna tar in kunskap på samma sätt och just därför är en anpassningsbar undervisning den rätta vägen för att man som lärare ska nå ut till samtliga elever.

Syftet med studien var att undersöka vilka erfarenheter lärare inom ämnet svenska som andraspråk har av att arbeta med elever som har eller som misstänks ha dyslexi. Studien utgick från ett socialkonstruktivistiskt perspektiv på lärande, där syftet var att utifrån denna utgångspunkt ta reda på hur lärare konstruerar sin bild av dyslexi i form av personliga erfarenheter. Metoden bygger på ett kvalitativt synsätt, innehållande strukturerade intervjufrågor riktade till lärare inom ämnet svenska som andraspråk. Resultaten visade att lärarna hade svårt att veta om andraspråkselever hade dyslexi eller om det endast var en del i processen av att lära sig ett nytt språk. Majoriteten av lärarna var inte helt insatta i vad kartläggningen innefattar och hade erfarenheter av att andraspråkselevers behov inte följdes upp genom kartläggning i den utsträckning som hade varit nödvändigt för att tillmötesgå deras behov och ge dem den stöttning i skolarbetet som behövs. De arbetade därför på egen hand för att finna strategier i klassrummet som gjorde att de fick en bild av var eleven befann sig kunskapsmässigt. Resultatet visade också att lärarna bedrev mycket individuell undervisning som syftar till elevernas utvecklingsmål, för att nå samtliga elevers behov med koppling till dyslexi. Utifrån studiens resultat med hänsyn till informanternas uttalanden är det möjligt att konstatera en önskan om en mer utförlig och kontinuerlig specialpedagogisk hjälp som kan vara delaktig i att definiera vad som är dyslexi och vad som inte är det, samt att dessa elever tillsätts resurser på bästa sätt utöver det som den enskilda läraren kan ge.

Det engelska språket har fått en större roll vårt samhälle. I kursplanen för engelska beskrivs det att elever ska kunna förstå och tolka engelskt textinnehåll, samt att de ska kunna använda strategier för att skapa förståelse för text. Syftet med studien var att undersöka vilka lässtrategier mellanstadieelever på en svensk skola menar sig använda vid läsning av engelska texter. Även vilka strategier de faktiskt använder vid ett utfört läsförståelsetest undersöks, samt hur dessa strategier eventuellt skiljer sig från de strategier eleverna tycker sig använda. Resultatet visar att eleverna främst tycker sig använda kognitiva strategier som att läsa om när texten blir svår eller att fokusera ytterligare när texten blir svår. Vid läsförståelsetestet framhävs däremot metakognitiva strategier som till exempel att skaffa sig överblick av texten, men även socio-affektiva strategier som att fråga om hjälp, samt avkodningsprocessen visa sig viktig för elevernasförståelse för textinnehållet.

Uppsatsen analyserar två läroplaner, Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet 1994 och Läroplanen för grundskolan 2022 utifrån ämnet svenska som andraspråk. Syftet med föreliggande studie är att synliggöra och undersöka skillnader och likheter mellan läroplanerna i ämnet svenska som andraspråk, med fokus på deras sätt att uttrycka sig om språkinlärning och förväntad språkbehärskning. Uppsatsen utgår från Lev Vygotskijs sociokulturella teori. De metodansatserna som uppsatsen använder sig av är en komparativ metod och en kvalitativ textanalys. Resultatet visar att läroplanerna har flertal likheter och skillnader. Läroplanen från 1994 framhåller att språkutvecklingen bör ske i samband med andra ämnen för att det bör ske genom meningsfyllda innehåll. I den senare läroplanen som förväntas etableras 2022 lyfts det fram att ämnet bör användas för att ge eleverna möjlighet att utveckla sitt språk. Den förväntade språkbehärskningen eleverna förväntas uppnå har förändrats mellan de olika läroplanerna. I läroplanen från 1994 uttrycks att eleverna ska uppnå samma språkliga nivå som de eleverna som har svenska som modersmål. I läroplanen för 2022 uttrycks istället att eleverna behöver få stöttning för att utveckla sitt andraspråk och att det inte ska ställas för höga krav på en språklig korrekthet.

Modersmålslärare och klasslärares syn på samarbete / First language teachers' and class teachers' view of collaboration

Syftet med denna studie är att undersöka hur naturkunskapslärare undervisar utifrån ett andraspråksperspektiv. Genom kvalitativa metoder i form av intervjuer och observationer med fem naturkunskapslärare undersöks hur lärarna planerar och arbetar med språk- och kunskapsutvecklande undervisning. Lärarnas syn på språklig utveckling inom den ämnesspecifika undervisningen redovisas samt vilket språkutvecklande material som lärarna använder sig av. Resultatet visar att naturkunskapslärarna inte använder sig av några standardiserade didaktiska modeller för språk- och kunskapsutvecklande undervisning, utan agerar på olika sätt utifrån lärarnas erfarenheter av andraspråkundervisning. Lärarna efterfrågar ämnesspecifik fortbildning inom andraspråksundervisning och digitala verktyg som gynnar andraspråksperspektivet inom naturkunskap.

This thesis examines the use of posture verbs among students in upper secondary education. Posture verbs are difficult to differentiate between and have a wide semantic range. The aim of this study is to examine how often students studying Swedish as a second language (SSL) in upper secondary education use posture verbs in the production of texts in comparison to students studying Swedish. The research material for this study is comprised of two parts. The first part consists of 68 student texts, taken from the Swedish National Test 2015 in the courses of Swedish 1 and SSL 1. The second part consists of a questionnaire which requires an active choice of a posture verb by the participant. The study reveals that native speakers of Swedish use posture verbs twice as often as SSL-learners when writing. The study also reveals a small difference between the student groups concerning their use of posture verbs as opposed to copula sentences. This signifies an uncertainty surrounding the context in which these verbs are used.

I denna studie undersöks vilka kompetenser lärare behöver ha för att kunna ta emot nyanlända elever på ett fördelaktigt sätt. Huvudfokus ligger vid att, utifrån ett sociologiskt och ett religionsdidaktiskt perspektiv, med hjälp av kvalitativa intervjuer, undersöka huruvida religionslärare respektive lärare som arbetar i förberedelseklass besitter dessa kompetenser och därför kan ta emot nyanlända elever på ett mer fördelaktigt sätt med avseende på elevernas kulturella och religiösa bakgrunder. I studien benämns detta som "religionspedagogisk kompetens." Resultatet påvisar att lärarna besitter vissa kompetenser som kan sägas vara adekvata i mottagandet men det framkommer inte om dessa kompetenser har med lärarnas kunskaper om kulturella och religiösa olikheter. Vidare framkommer att lärarna i hög grad anser att det är viktigt för lärare som tar emot nyanlända elever att ha kunskaper om och förståelse för olika kulturella bakgrunder. En majoritet av lärarna anser sig inneha dessa kunskaper tack vare sin utbildning. Resultatet visar däremot att det finns en ovilja i att sammanföra begreppen kultur och religion eftersom de enligt en majoritet av lärarna inte har med varandra att göra trots att eleverna som omnämns kan se på kultur och religion på ett annat sätt. Undersökningen visar att lärarna inte reflekterar över detta i sina utsagor.

Denna studie fokuserar på vilket ordförråd som används i svenska läromedel för lågstadiet årskurserna 1-3. Den empiriska undersökningen består av en analys av två läromedel som används inom ämnena svenska och svenska som andraspråk inom läsning. De båda böckerna är läseböcker bestående av historier om de olika karaktärerna texten bygger på. Från varje bok har sedan två kapitel valts som grund för det empiriska materialet.      Metoden till denna studie består av en innehållsanalytisk metod med inriktning på den textuella strukturen. Analysverktyget till studien bygger på textens innehåll som fokuserar på ordförrådets olika delar Vanliga/ovanliga ord, Ordklasser, Ordpackning och Bildspråk. Under denna studie har två frågeställningar bearbetats. Den första frågeställningen bearbetade varje kapitel separat. Den andra frågeställningen uppmärksammade skillnader och likheter mellan respektive bok. Vid undersökningens gång framkom det att respektive bok består av liknande ordförråd, exempelvis består de båda böckerna av ungefär samma mängd ovanliga ord trots att ena boken är anpassad för svenska som andraspråk. Sammanfattningsvis har denna undersökning granskat två läseböckers ordförråd inom ämnet svenska och svenska som andraspråk.