Avsikten med vårt arbete är att undersöka om bedömningen vid det nationella provet i år 5 var likvärdig då det gällde den fria skrivningen i ämnet svenska som andraspråk våren 2006. Ämnet väckte vårt intresse då vi uppmärksammat debatten i medierna om hur orättvis betygssättningen är i de senare åren på grund av att den inte görs på likvärdiga grunder. Vi bestämde oss då för att undersöka om man kan se denna tendens redan i år 5.För att undersöka detta använde vi oss av kvalitativa intervjuer med fyra olika lärare från tre olika skolor som varit delaktiga vid bedömningen våren 2006. Vi fick på så sätt ta del av deras erfarenheter och tankar kring likvärdig bedömning samt deras tillvägagångssätt då det gällde detta.För att analysera resultatet av intervjuerna kopplade vi det till aktuell litteratur för undersökningsområdet. Vår slutsats är att trots goda intentioner hos våra intervjupersoner blev bedömningen inte likvärdig.

No description available.

Ungefär en fjärdedel av eleverna i grundskolan har annat modersmål än svenska. Enligt Skolverket finns det skillnader i elevers skolresultat beroende på om de har svenska som modersmål eller inte. Det ställer krav på att läraren har kunskaper om metoder och arbetssätt som främjar kunskapsutvecklingen för andraspråkselever. Då läsförmåga är avgörande för kunskapsinhämtningen syftar den här systematiska litteraturstudien till att bidra med en större förståelse för hur läsundervisningen kan göras framgångsrik för andraspråkselevers läsutveckling. Det sociokulturella perspektivet används för att förstå lärande och språkutveckling. Sex vetenskapliga artiklar och en avhandling analyseras och sammanställs för att besvara forskningsfrågorna Vilka läsutvecklingsmodeller är framgångsrika att använda för att utveckla andraspråkselevers läsförmåga i årskurs F–3? och Vad utmärker framgångsrika modeller i förberedelse, genomförande och uppföljning? De slutsatser som kan dras utifrån resultatet är att den mest framgångsrika läsutvecklingsmodellen beror på elevens tidigare kunskaper och läskompetenser i såväl modersmålet som andraspråket. Framgångsrik undervisning präglas av hög kognitiv utmaning och hög grad av stöttning. Stöttningen kan ske både i förberedelsen och genomförandet och bestå av multimodala hjälpmedel och användande av modersmål. Direkt feedback av elevresultat har visat sig vara framgångsrikt för elevens läsutveckling i ett andraspråk.

The aim of the study is to examine how four teachers in grades 1–3 describe how they organize teaching to develop reading development inbilingual students' reading acquisition. Based on the aim, two following research questions were concretized: How do four active teachers adapt teaching for students with Swedish as a second language to develop reading acquisition and reading development? What methods do the teachers suggest using in teaching to stimulate and advocate for students with another mother tongue than Swedish? The study is based on a qualitative method and the collection of material is made with semi structured interviews. The respondents in the study comprise four competent teachers in the subject Swedish and Swedish as second language for grades 1–3. A transliteration was made on the collected material and was later analyzed based on a sociocultural perspective. The result shows that teaching reading acquisition with positive meaningful context is encouraging and using different methods in various ways. The methods they use are Bornholmsmodellen, FonoMix, Phonics and Whole language as well as working with concrete materials, images and the body’s’ various senses while learning for students with another mother tongue. Creating an experience where the students' previous experiences and understanding are taken into account is important. Teaching of mother tongue language has a significant importance for the development of the second language reading learning. If students have a strong mother tongue, it can facilitate when the second language is taught. / Syftet med studien är att undersöka hur fyra verksamma lärare arbetar med läsinlärning för att främja läsutvecklingen för elever med svenska som andraspråk.  Utifrån syftet har följande frågeställningar konkretiserats: Hur anpassar fyra verksamma lärare undervisningen till elever med svenska som andraspråk för att utveckla läsinlärning och läsutveckling? Vilka metoder uppger lärarna i studien att de använder för att främja läsinlärningen hos elever med svenska som andraspråk?Studien är genomförd med kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer genomfördes. Respondenterna i studien utgörs av fyra behöriga lärare i ämnet svenska och två lärare med behörighet i svenska som andraspråk för årskurs 1–3. Det insamlade materialet transkriberades och analyserades utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att en positiv läsinlärningmed fokus på meningsfullheti undervisningen är en bidragande faktor till läsinlärning för elever med svenska som andraspråk. Planering kring begreppsbetydelse vid bokstavsinlärningär av vikt för att skapa förutsättningar för lärandet. Läraren bör arbeta konkret, med föremål, bildstöd och kroppens olika sinnen vid läsinlärningen för svenska som andraspråks elever. Att man tillsammans skapar en upplevelse kring lärandet är betydelsefullt samt att arbete kring text ska ske i meningsfulla sammanhangdär elevernas tidigare erfarenheteroch förförståelse tas hänsyn till. Modersmålet och Modersmåls-undervisninghar en markant betydelse för utveckling av andraspråkets läsinlärning. Om elever har ett starkt modersmål kan det underlätta när andraspråket lärs in.

<p><em>Bakgrund:</em>Resultatet av olika undersökningar visar att elever med svenska som andraspråk har en försämrad läsförmåga vilket påverkar deras fortsatta skolgång och möjligheter att ta aktiv del i samhället. I vårt kommande yrke ser vi en viktig uppgift i att undervisa elever med svenska som andraspråk till bättre läsförmåga.</p><p><em>Syfte:</em>Vårt syfte med denna rapport är att undersöka lärares val av undervisningsmetoder för att lära elever med ett annat modersmål än svenska att läsa. Vårt intresse har riktat sig kring vilka läsundervisningsmetoder lärarna använder och vad de grundar sina val på.</p><p><em>Metod:</em>För att undersöka vårt syfte har vi valt att använda oss av semistrukturerade intervjuer med tolv lärare från sju olika skolor belägna i fyra skilda orter. Lärarnas svar har vi analyserat och sammanställt i oloka teman. Därefter reflekterade vi över resultatet i förhållande till vår litteraturstudie.</p><p><em>Resultat:</em>Resultatet vi fick från vår undersökning var att lärarna använder flera läsundervisningsmetoder för elever med svenska som andraspråk. Vår studie visar att lärarna oavsett utbildning och antal år i yrket använder ljudmetoden som grund i läsinlärningen för att sedan komplettera med andra metoder som lägger vikt vid interaktion och den kontext eleverna befinner sig i. Lärarens val av läsundervisningsmetoder grundar sig på vilka bakgrundskunskaper som eleven har. Därav drar vi slutsatsen att elever med svenska som andraspråk behöver kompetenta lärare som behärskar flera olika läsundervisningsmetoder både syntetiska och analytiska.</p>

Bakgrund:Resultatet av olika undersökningar visar att elever med svenska som andraspråk har en försämrad läsförmåga vilket påverkar deras fortsatta skolgång och möjligheter att ta aktiv del i samhället. I vårt kommande yrke ser vi en viktig uppgift i att undervisa elever med svenska som andraspråk till bättre läsförmåga. Syfte:Vårt syfte med denna rapport är att undersöka lärares val av undervisningsmetoder för att lära elever med ett annat modersmål än svenska att läsa. Vårt intresse har riktat sig kring vilka läsundervisningsmetoder lärarna använder och vad de grundar sina val på. Metod:För att undersöka vårt syfte har vi valt att använda oss av semistrukturerade intervjuer med tolv lärare från sju olika skolor belägna i fyra skilda orter. Lärarnas svar har vi analyserat och sammanställt i oloka teman. Därefter reflekterade vi över resultatet i förhållande till vår litteraturstudie. Resultat:Resultatet vi fick från vår undersökning var att lärarna använder flera läsundervisningsmetoder för elever med svenska som andraspråk. Vår studie visar att lärarna oavsett utbildning och antal år i yrket använder ljudmetoden som grund i läsinlärningen för att sedan komplettera med andra metoder som lägger vikt vid interaktion och den kontext eleverna befinner sig i. Lärarens val av läsundervisningsmetoder grundar sig på vilka bakgrundskunskaper som eleven har. Därav drar vi slutsatsen att elever med svenska som andraspråk behöver kompetenta lärare som behärskar flera olika läsundervisningsmetoder både syntetiska och analytiska.

Syftet med denna undersökning är att få en inblick i hur barn tänker kring sitt modersmål och om de anser att det påverkar andraspråksutvecklingen. Litteraturgenomgången innefattar forskning kring andraspråksutveckling och en del av de teorier som kan påverka inlärningen. Då mitt intresse ligger hos de generativa teorier som finns har fokus lagts på Chomskys universella grammatik. Vad gäller forskning kring modersmålets påverkan finns det i nuläget inte mycket att finna ur ett elevperspektiv, vilket är det perspektiv som är i fokus här. Jag har emellertid funnit en uppsats där elever har intervjuats angående deras uppfattning av modersmål och andraspråk vilket har varit intressant att jämföra med de resultat som har framkommit i denna studie. Då denna undersökning har som mål att få så mycket detaljerad information som möjligt från en mindre grupp människor fann jag att den kvalitativa undersökningen var mest lämplig. Resultaten visar att eleverna inte finner några större nackdelar med att vara tvåspråkiga och att modersmålet är kopplat till hemmet. Det har även visat sig att modersmålsundersvisningen inte är integrerad i skolans övriga verksamhet men detta är något som eleverna inte heller har förväntat sig. Min slutsats är att eleverna inte anser att modersmålet påverkar andraspråksinlärningen vilket i sig motsäger de resultat som andra undersökningar har genererat.

I läroplanen betonas vikten av att förskolan ska sträva efter att barn med annat modersmål ska ges möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera på både modersmålet och det svenska språket, de ska utveckla en känsla för andra kulturer och känna delaktighet i den egna samt ska de utveckla sin kulturella identitet och uppleva en trygghet i den (Utbildningsdepartementet, 2010). Vårt syfte med denna studie var att undersöka förskolepersonalens tal och perspektiv angående barns modersmåls-, andraspråks- och identitetsutveckling. Dessa tre områden är viktiga eftersom vi lever i ett mångkulturellt samhälle där det ställs ökande krav på hur förskolelärarna bemöter barn med olika bakgrund. Detta är en kvalitativ studie där vi genomförde fem fokusgruppsintervjuer med personalen på tre olika förskolor för att få svar på våra tre frågeställningar. Urvalet av de medverkande förskolorna gjorde vi medvetet med utgångspunkt att de skulle arbeta aktivt med flerspråkiga barn. Resultatet av fokusgruppsintervjuerna visade att all personal betonar vikten av interaktion och samspel för att barnet ska utveckla modersmålet och andraspråket. Modersmålet bidrar till ökad självkänsla och självförtroende och den vanligaste situationen är att hemmet står för utveckling av modersmålet. Personalen framhåller betydelsen av att lära sig andraspråket eftersom det underlättar livet i det svenska samhället i och med att allt är uppbyggt kring det svenska språket. Svenska som andraspråk utvecklas till största delen i förskolans verksamhet och det sker under hela dagen. Barns identitetsskapande är enligt personalen viktig för hur deras självbild och självförtroende utvecklas. För att utveckla sin kulturella identitet krävs det att modersmålet stärks och bevaras. Det som förskolan kan göra är att erbjuda dessa barn de svenska traditionerna medan föräldrarna väljer om de vill bevara sin egen kultur och det sker vanligtvis i hemmet. Främst lyfts avsaknaden av att ha en modersmålspedagog i verksamheten vid fler tillfällen än vad som ges idag. Personalen önskar att även de yngre barnen får ta del av modersmålsundervisningen eftersom detta har stor betydelse för deras andraspråks- och identitetsutveckling.

Bakgrunden till studien är den utmaning som skolan står inför med ett ökat antal andraspråkselever.  För att kunna möta varje elev på den nivå de befinner sig behöver man ha redskap även för andraspråksproblematiken.  Huvudsyftet med den här studien är att undersöka hur skolan genom kartläggning kan ta reda på om en andraspråkselevs skolsvårigheter beror på läs- och skrivsvårigheter eller svårigheter i tillägnandet av ett andraspråk. Ett annat syfte är att ta reda på vad skolan kan göra för att stötta andraspråkselever som riskerar att inte nå målen.  I studien, som är kvalitativ, har fyra intervjuer genomförts med nordiska forskare och väl anlitade föreläsare inom området. Arbetet är indelat i kategorierna tillägnandet av ett andraspråk, läs- och skrivsvårigheter, kartläggning och framgångsfaktorer.  Informanterna är överens om att fonologin är en central del i kartläggning av läs- och skrivsvårigheter liksom att kartlägga elevens båda språk och se till elevens hela situation. Resultatet visar också att modersmålsundervisningen är avgörande för andraspråkselevers skolframgångar. I studien framkommer att samverkan mellan olika yrkeskategorier i skolan är nödvändig för andraspråkselevers skolresultat, samma sak gäller vid kartläggningsarbetet.

Syftet med vår studie är att analysera ett antal elevlösningar från nationella provet i svenska och svenska som andraspråk för årskurs 3 samt att analysera hur några lärare som undervisar i de tidiga skolåren förhåller sig till elevers läsförmåga i årskurs 3. Ett ytterligare syfte är att jämföra lärarnas syn på elevers läsförmåga med de utvalda elevlösningarna. Våra frågeställningar berör vilka uppfattningar några lärare har om elevers läsförmåga i årskurs 3, vilka svårigheter som går att iaktta i de elevlösningar som vi samlat in samt vilka didaktiska konsekvenser som går att dra mellan lärarnas syn på elevers läsförmåga och elevernas fortsatta läsutveckling. Genom att bearbeta ett befintligt datainsamlat material som vi fått ta del av från Institutionen för nordiska språk, Uppsala Universitet och genom att vi intervjuat fyra verksamma lärare om hur de ser på elevers läsförmåga har vi kunnat få svar på våra frågor. Resultatet visar hur viktigt det är att eleverna har en god läsförmåga för att nå måluppfyllelse för årskurs 3. För att eleverna ska kunna vidareutveckla sin läsförmåga har vi i vårt resultat sett hur stor inverkan både hemmet och skolan har t.ex. i form av att eleverna ges möjlighet till kontinuerlig läsning. Ett annat resultat vi fått fram i vår studie är att elever har bristande kunskaper om hur man läser bortom och mellan raderna i en text. Resultatet visar även att eleverna med utländsk bakgrund presterar något sämre än eleverna med svensk bakgrund samt att flickornas resultat är bättre än pojkarnas.