Att kunna läsa är avgörande för att bli en aktiv samhällsmedborgare. Enligt PISA-undersökningen från 2009 når var femte elev inte upp till kraven i läsförståelse och denna andel är ännu högre för elever med annat modersmål än svenska. Syftet med denna litteraturstudie är att identifiera betydelsefulla faktorer för att andraspråkselever i förskoleklass och årskurs 1-3 ska utveckla sin läsförmåga på andraspråket svenska. Den frågeställning som studien tar sin utgångspunkt i och som besvaras i resultatet är: Vilka faktorer är betydelsefulla för att andraspråkselever i förskoleklass och årskurs 1-3 ska utveckla sin läsförmåga på andraspråket svenska? För att finna relevant material har ett antal kriterier fastställts och ett urval har gjorts. Materialet har sedan analyserats och jämförts. Studiens analys består av både internationell och nationell forskning i form av vetenskapliga artiklar, konferensbidrag, böcker och en avhandling. Resultatet visar att ordförråd, fonologisk medvetenhet, strategianvändning, bakgrundskunskaper, textens påverkan, interaktion mellan lärare och elev samt lustfyllt och meningsfullt lärande är betydelsefulla faktorer för läsutveckling hos andraspråkselever.

Bemötandet har en central roll inom den palliativa vården. För sjuksköterskan är det viktigt att ha kunskap om bemötandet och dess betydelse gentemot patienten som vårdas i livets slut. Målet med den palliativa vården är att vara lindrande samt att främja patienten och närståendes livskvalitet. Sjuksköterskan har en ledande roll inom teamet och ska ha förmåga att bemöta patienten efter det som denne är i behov av. Problemet är att om sjuksköterskan inte har tillräckligt med kunskap om bemötandet inom palliativ vård kan det leda till försämrad livskvalitet hos patienten och dennes anhöriga. Syftet är att studera betydelsefulla faktorer som sjuksköterskan bör beakta i bemötandet av palliativa patienter. Metoden är en litteraturstudie. Elva vetenskapliga artiklar ligger till grund för resultatet och samtliga artiklar har kvalitetsgranskats. Resultatet sammanställdes och ur detta framkom tre huvudteman nämligen; En god relation, En god kommunikation och En god omvårdnad. Samtliga teman har tillhörande subteman. Subteman för En god relation är; Skapa förtroende och Skapa förtroende till närstående. En god kommunikation har; Våga kommunicera, Tillämpa verbal kommunikation och Vara öppen för icke-verbal kommunikation, som subteman. Subteman för En god omvårdnad är; Vårda utifrån en helhetssyn och Främja Hopp. Avslutningsvis diskuteras två faktorer ur resultatet som författarna ansåg vara viktiga att uppmärksamma och studera närmare.

Inledning Barn upplever många övergångar under sin tid i förskola och skola. Vi vill undersöka hur förskollärare och lärare förbereder barnen på dessa övergångar och hur de gör för att det ska bli en så bra övergång som möjligt för varje enskilt barn samt i gruppen som helhet. Vidare undersöker vi vilka faktorer som pedagogerna anser vara viktiga för en positiv övergång. Övergångar kan vara känsliga för barn och det är därför viktigt att övergångarna är välfungerande. Vi vill på så sätt bidra till mer kunskap inom det här området. Syfte Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare och lärare i förskoleklass resonerar kring övergången från förskola till förskoleklass, med speciellt fokus på det sociala samspelets betydelse. Forskningsfrågor • Hur beskriver pedagogerna i vår studie att rutinerna ser ut vid övergången mellan förskola och förskoleklass? • Vilka faktorer är betydelsefulla enligt pedagogernas beskrivning, för att barnet ska få en positiv övergång från förskola till förskoleklass? • Hur beskriver pedagoger arbetet med den sociala aspekten kring övergången från förskola till förskoleklass? Metod Studien är gjord utifrån en kvalitativ metod. Semistrukturerade intervjuer har gjorts med fem förskollärare och en grundskollärare i förskola och förskoleklass. Resultat I resultatet redovisas deltagarnas intervjusvar. Det framkommer att den sociala aspekten i anknytning till barnens trygghetskänslor är en stor och betydelsefull faktor för att övergången mellan förskola och skola ska fungera väl. Det framkommer att det finns skillnader mellan hur pedagogerna arbetar gällande övergången. På en del förskolor arbetas det betydligt mer med den sociala aspekten.

Bakgrund   Sedan mitten av 1990-talet har dödligheten av hjärtinfarkt halverats tack vare forskning kring hjärt- och kärlsjukdomar. Då flera studier visar att många patienter som överlever en hjärtinfarkt upplever lågt välbefinnande behöver dessa stöd i sin återhämtningsprocess. Syfte Syftet var att belysa betydelsefulla faktorer vid bemötandet av patienter under återhämtningsprocessen efter hjärtinfarkt, detta ur ett patientperspektiv. Metod   En litteraturstudie har gjorts utifrån tio kvalitativt vetenskapliga artiklar  hämtade från databaserna Cinahl och PubMed. Efter att kritiskt ha granskat artiklarnas resultat sammanfördes dessa i en översiktstabell. Utifrån detta identifierades återkommande nyckelord, vilka alla svarade på syftet, för att därefter sammanställas under fem kategorier.                              Resultat  De fem kategorier som framkom är: Kunskap och information, Acceptans och hanteringsstrategier, Den upplevda kroppen, Goda sociala relationer och Existentiell mening. Resultatet visar att patienter som överlevt en hjärtinfarkt är i stort behov av relevant kunskap och information, såväl verbal som skriftlig sådan. Även acceptans är väsentligt liksom möjligheten att skapa strategier för att kunna hantera den förändrade livssituationen. Genom familj och vänner men även genom medpatienter med liknande upplevelser visar sig goda sociala relationer ha stor betydelse för patienterna. Slutligen visar resultatet hur känslan av hopp och existentiell mening är ett viktigt stöd för en positiv återhämtningsprocess. Diskussion Diskussionen har berört de fem kategorierna utifrån såväl tidigare relevant forskning som Antonovskys teoribildning om Känsla av sammanhang, KASAM. Sjuksköterskor kan bidra till en god återhämtningsprocess genom att öka patienters kunskap och stärka förmågan att acceptera för att de ska kunna få en ökad förståelse och begriplighet för sitt aktuella hälsotillstånd. Verktyg och strategier för livsstilsförändringar bör erbjudas vilket kan underlätta för patienterna att kunna hantera sin situation. Dessutom ska sjuksköterskan inge stöd och hopp för att öka känslan av meningsfullhet. / Background  Thanks to cardiovascular science, myocardial infarction has been halved by fifty percent since the 1990’s. However, many studies show that the majority of the ones who survive from a myocardial infarction experience low levels of wellbeing why support is needed in the process of recovery. Aim The aim of this study was to illuminate significant factors in the encounter of patients recovering from a myocardial infarction, from a patient’s perspective Methods  A literature review was made based on ten qualitative, scientific articles retrieved from the databases Cinahl and PubMed. The contents of the                     articles were critically reviewed and put together in an overview table. Accordingly to the results of the studies significant keywords were identified and compiled into five categories. Results The five categories is: Knowledge and information, Acceptance and strategies, Experience of the body, Significant social relations and Existential meanings. The findings show that patients who survives a myocardial infarction is in great need of relevant knowledge and information, both verbally and in writing. Acceptance and strategies is important to handle the life changing factors. The result shows that social relations like family and friends, as well as other patients with similar experiences, also has a significant impact on the patients. Finally, hope and the experience of living a meaningful life is an important support in a positive process of recovery. Discussions The five categories have been discussed by previous, significant science and the theoretical base Sense of coherence, by Antonovsky. To achieve a positive process of recovery nurses can help patients by increasing their knowledge and strengthening their ability to accept and understand the new state of health. Life changing tools and coping strategies should be provided by nurses as well as giving hope and support to facilitate the situation and increase the experience of a meaningful life.

Antalet andraspråkselever i skolan ökar och dessa elever utgör nu en stor del av det heterogena klassrummet. Det är därför viktigt att lärare vet hur undervisningen av dessa elever på ett effektivt sätt ska utformas. Syftet med litteraturstudien är att undersöka, sammanställa och presentera vad forskning säger om förutsättningarna för andraspråkselevers språkutveckling i skolan. Med detta syfte som utgångspunkt formulerades följande forskningsfråga: ● Vilka möjligheter och hinder lyfter forskning fram för språkutveckling i skolan för andraspråkselever? Materialet som ingår i studiens urval består av både internationell och nationell forskning i form av vetenskapliga artiklar, avhandlingar, forskningsrapporter, konferensbidrag och en bok. Ur resultaten framgår att tillgång till modersmålet är den faktor som har störst betydelse för inlärningen av ett andraspråk. Resultaten visar också att lärarens förhållningssätt, kompetens och stöd är viktigt för andraspråkselevers språkliga framgång. Slutligen har tidigare kunskap och erfarenhet samt undervisningsspråket betydelse i andraspråkselevers lärprocess.

Syftet med studien är att undersöka socialtjänstens och kvinnojourens erfarenheter av bemötandet i arbetet med mäns våld mot kvinnor. Studien belyser svårigheter och utmaningar, betydelsen av ett gott bemötandet samt utvecklingspotential beträffande bemötandet av våldsutsatta kvinnor. Studien är en kvalitativ metod som är baserad på semistrukturerade intervjuer och har ett hermeneutiskt angreppssätt. Det empiriska materialet baseras på sex intervjuer, varav tre yrkesverksamma från socialtjänsten samt tre yrkesverksamma från kvinnojourer. Resultatet har analyserats utifrån de teoretiska utgångspunkterna KASAM och symbolisk interaktionism. Resultatet visar på att förtroendefulla relationer, samt att möta kvinnan där hon är för stunden, är svårigheter som upplevs av professionella i arbetet med mäns våld mot kvinnor. Vidare framkommer det att upplevelser gällande frustration hos den professionella kan förekomma när en kvinna väljer att återvända till våldsutövaren. Detta med anledning av den långa kontakt och hjälp som professionella kan ha erbjudit. Det framgår i resultat att vikten av en förtroendefull relation är avgörande för hur vidare relation mellan den våldsutsatta kvinnan och den professionella kommer att se ut. Respondenterna beskriver vikten av att berömma och uppmuntra kvinna. Vidare framkommer det att anhörigas stöd är en bidragande- och relevant faktor för om kvinnan väljer att lämna mannen eller inte. Avslutningsvis redogör resultatet för vikten av utbildning och kunskap inom ämnet för att bemötandet ska bli bättre. Det uppges även att samhället behöver en större kännedom för hur kvinnor som utsatts för våld, ska få ett bättre bemötande.