Ångest är en av de vanligaste symtom i livets slut. Det är sjuksköterskans ansvar att samtala med personen om existentiella livsfrågor. Morse teori om känslomässigt lidande och att uthärda lidande beskriver hur personer kan stanna upp i uthärdandet för att skydda sig själv. Sjuksköterskan är ofta den som är vid personers sida i deras lidande. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelse av dödsångest. För att nå syftet analyserades nio artiklar med en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet av analysen gav fem kategorier:Att känna sig maktlös vid kontrollförlust, Att vara mer rädd för lidandet än döden, Att känna ensamhet när andra inte förstår upplevelsen i lidandet, Att ha tankar på familjen och hur de ska klara sig efter ens död, Att lära sig hantera dödsångest. I resultatet framkom det att personer var rädd för att de skulle bli beroende av andra och att de inte kunde kontrollera sin sjukdom. Personer som visste att de skulle dö var rädda för lämna livet och att slutet skulle bli smärtsamt. De kände sorg, ensamhet och maktlöshet. Många försökte hantera dödsångesten genom att tänka positivt, se livet som en andra chans och att försöka acceptera sitt öde. Att sjuksköterskan har kunskap om dödsångest är viktigt för att hen ska kunna tillgodose personers behov och utforma en individuell omvårdnad. Att ha kunskap om dödsångest kan ge sjuksköterskan förståelse för hur hen ska kunna samtala med personer och dess anhöriga.

<p>I nutidssamhället har människors död förpassats till den professionella sfären. Studiens syfte var att belysa aspekter av döden med utgångspunkt från erfarenheter, som personer vilka yrkesmässigt konfronteras med död och döende har. En kvalitativ ansats valdes då förståelse för hur man påverkades av arbetet söktes. Frågeställningarna berörde arbetssituationer som aktiverade egna starka känslor, förhållningssätt inför det dagliga mötet med död och döende samt yrkets inverkan på tankar om egen och anhörigas död. Sju personer inom olika yrkeskategorier som möter människors död i form av döende, döda och/eller anhöriga deltog. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer, och analyserades utifrån frågeställningarna och teman som framträdde. Situationer i arbetet som berörde starkt var de som påminde om ens egen livssituation och aktualiserade tankar på ens egen död. Arbetsplatsens organisation och ledning var viktig för hur man kunde hantera sitt arbete. Man uppfattade att man tänkte mer på döden än man skulle ha gjort om man haft ett annat arbete. Medvetenheten om att livet är ändligt medförde att man tog vara på den tid man hade kvar i livet.</p>

I nutidssamhället har människors död förpassats till den professionella sfären. Studiens syfte var att belysa aspekter av döden med utgångspunkt från erfarenheter, som personer vilka yrkesmässigt konfronteras med död och döende har. En kvalitativ ansats valdes då förståelse för hur man påverkades av arbetet söktes. Frågeställningarna berörde arbetssituationer som aktiverade egna starka känslor, förhållningssätt inför det dagliga mötet med död och döende samt yrkets inverkan på tankar om egen och anhörigas död. Sju personer inom olika yrkeskategorier som möter människors död i form av döende, döda och/eller anhöriga deltog. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer, och analyserades utifrån frågeställningarna och teman som framträdde. Situationer i arbetet som berörde starkt var de som påminde om ens egen livssituation och aktualiserade tankar på ens egen död. Arbetsplatsens organisation och ledning var viktig för hur man kunde hantera sitt arbete. Man uppfattade att man tänkte mer på döden än man skulle ha gjort om man haft ett annat arbete. Medvetenheten om att livet är ändligt medförde att man tog vara på den tid man hade kvar i livet.

In my thesis, I work with the connection between the deathanxiety that I felt as a child and the climate anxiety that I feel today. I am probably not alone in looking at death as something abstract and unpleasant, and with the climate crisis around the corner, that feeling has intensified for me. Having the future of humanity fundamentally shaken makes me feel as small as when I was a child and understood how big the universe was when I looked out at the stars one starry night. In my thesis I write about the anthropocene and how man may have used Christianity to justify the exploitation of nature by putting himself above it. I write about how secular man separates himself from his mortality, by separating himself from nature. Through my craft, I want to investigate the relationship between people and nature. I want to let ceramics function as a material manifestation of the duality I experience exists between man and nature. I want to let the material function as a therapeutic mirror where my worries and my feelings, thoughts and ideas are thrown back at me in new formulations. By shaping nature, I hope to be able to examine my own relationship to nature, the inner nature of man and our own mortality, birth and decay.

Bakgrund   Sedan mitten av 1990-talet har dödligheten av hjärtinfarkt halverats tack vare forskning kring hjärt- och kärlsjukdomar. Då flera studier visar att många patienter som överlever en hjärtinfarkt upplever lågt välbefinnande behöver dessa stöd i sin återhämtningsprocess. Syfte Syftet var att belysa betydelsefulla faktorer vid bemötandet av patienter under återhämtningsprocessen efter hjärtinfarkt, detta ur ett patientperspektiv. Metod   En litteraturstudie har gjorts utifrån tio kvalitativt vetenskapliga artiklar  hämtade från databaserna Cinahl och PubMed. Efter att kritiskt ha granskat artiklarnas resultat sammanfördes dessa i en översiktstabell. Utifrån detta identifierades återkommande nyckelord, vilka alla svarade på syftet, för att därefter sammanställas under fem kategorier.                              Resultat  De fem kategorier som framkom är: Kunskap och information, Acceptans och hanteringsstrategier, Den upplevda kroppen, Goda sociala relationer och Existentiell mening. Resultatet visar att patienter som överlevt en hjärtinfarkt är i stort behov av relevant kunskap och information, såväl verbal som skriftlig sådan. Även acceptans är väsentligt liksom möjligheten att skapa strategier för att kunna hantera den förändrade livssituationen. Genom familj och vänner men även genom medpatienter med liknande upplevelser visar sig goda sociala relationer ha stor betydelse för patienterna. Slutligen visar resultatet hur känslan av hopp och existentiell mening är ett viktigt stöd för en positiv återhämtningsprocess. Diskussion Diskussionen har berört de fem kategorierna utifrån såväl tidigare relevant forskning som Antonovskys teoribildning om Känsla av sammanhang, KASAM. Sjuksköterskor kan bidra till en god återhämtningsprocess genom att öka patienters kunskap och stärka förmågan att acceptera för att de ska kunna få en ökad förståelse och begriplighet för sitt aktuella hälsotillstånd. Verktyg och strategier för livsstilsförändringar bör erbjudas vilket kan underlätta för patienterna att kunna hantera sin situation. Dessutom ska sjuksköterskan inge stöd och hopp för att öka känslan av meningsfullhet. / Background  Thanks to cardiovascular science, myocardial infarction has been halved by fifty percent since the 1990’s. However, many studies show that the majority of the ones who survive from a myocardial infarction experience low levels of wellbeing why support is needed in the process of recovery. Aim The aim of this study was to illuminate significant factors in the encounter of patients recovering from a myocardial infarction, from a patient’s perspective Methods  A literature review was made based on ten qualitative, scientific articles retrieved from the databases Cinahl and PubMed. The contents of the                     articles were critically reviewed and put together in an overview table. Accordingly to the results of the studies significant keywords were identified and compiled into five categories. Results The five categories is: Knowledge and information, Acceptance and strategies, Experience of the body, Significant social relations and Existential meanings. The findings show that patients who survives a myocardial infarction is in great need of relevant knowledge and information, both verbally and in writing. Acceptance and strategies is important to handle the life changing factors. The result shows that social relations like family and friends, as well as other patients with similar experiences, also has a significant impact on the patients. Finally, hope and the experience of living a meaningful life is an important support in a positive process of recovery. Discussions The five categories have been discussed by previous, significant science and the theoretical base Sense of coherence, by Antonovsky. To achieve a positive process of recovery nurses can help patients by increasing their knowledge and strengthening their ability to accept and understand the new state of health. Life changing tools and coping strategies should be provided by nurses as well as giving hope and support to facilitate the situation and increase the experience of a meaningful life.

Bakgrund: I den palliativa vården behandlas patienter som fått en sjukdom som inte längre är botbar. Palliativ vård kännetecknas av två faser, den tidiga och den sena fasen, där den sena fasen innebär att patienter symtomlindras för att försöka skapa en god sista tid i livet. Dödsångest kan visa sig när rädslor framträder i samband med tanken om döden. Då dödsångest är flerdimensionellt kan det finnas flera bakomliggande orsaker som leder till det. Syfte: Att beskriva upplevelsen av dödsångest utifrån patientens perspektiv hos patienter inskrivna i palliativ vård genom en litteraturöversikt med kvalitativ ansats.  Metod: Litteraturöversikten är en sammanställning av 14 artiklar med kvalitativ design som analyserades induktivt med hjälp av Fribergs femstegsmodell. Resultat: Det upplevdes svårt att hantera situationen som den var då patienter inte visste hur dödsprocessen skulle utspela sig. Att mista sin autonomi och självbestämmande bidrog till dödsångest. Smärta förknippades med att döden skulle göra ont vilket gjorde patienterna oroliga. Tankar var svåra att förskjuta, döden var överhängande och hotande. Många förlitade sig på att sjukvården skulle lindra deras lidande. Slutsatser: När patienter står inför sin hotande död kan existentiell smärta uppstå. Dödsångest inom palliativ vård är vanligt förekommande. Sjuksköterskans viktigaste roll i mötet med patienter handlar om kommunikation, uppmuntran och empati. / Background: In the palliative care, patients with life-threatening diseases that is no longer curable are treated. Palliative care is characterized by two stages, the early and the late where the late stage means that patients are symptomatically relieved to try to create a good end of their life. Death anxiety can appear when fears is combined with thoughts of death. Death anxiety is multi-dimensional, there may be several underlying causes that leads to it. Aim: To describe the experience of death anxiety in palliative care through a literature review with a qualitative approach. Method: The literature review is a conclusion of 14 articles with qualitative design that were inductively analyzed using Friberg's five-step model. Results: It was difficult to handle the situation when patients did not know how the death process would turn out. To lose their autonomy and self-determination contributed to death anxiety. Pain was associated with death causing the patient's pain. Thoughts of death was difficult to avoid, death was imminent and threatening. Many relied on the health care professionals to relieve their suffering. Conclusion: When patients are facing their own impending death, existential pain can emerge. Death anxiety is common among palliative care patients. The most important role that the nurses have in the meeting with patients are communication, encouragement and empathy.