This study proceeds from socio-cultural theory concerning the association between language development and participation in linguistic interaction, the concept of affordance, and certain methods and concepts from the ethnography of communication. Six multilingual pupils in grade 3 have been observed during four Swedish lessons. The aim of th0e study is to investigate multilingual pupils’ opportunities for linguistic activities through participation in verbal interaction during Swedish classes. The questions asked by the study concern the extent and nature of the linguistic interaction in which the observed pupils participated. The observations have been supplemented with interviews with two of the pupils’ class teachers. The result shows that the pupils’ participation in different verbal activities varies greatly, which means that they must have different opportunities for linguistic development. The concluding discussion points out the importance of teachers’ planning so that multilingual pupils will be given an opportunity for verbal interaction with classmates and teachers.

Denna studie tar sin utgångspunkt i skolväsendets ökade digitalisering som går att utläsa i Lgr11 (Skolverket, 2018) samt vad det betyder att lära sig ett andraspråk. Studien syftar följaktligen till att beskriva användningen av digitala verktyg i engelskundervisningen i årskurs 4–6 i förhållande till skolans ökade digitalisering och språkliga förmågor som innefattas i att lära sig ett andraspråk. En enkät skapades utifrån ett teoretiskt ramverk bestående av de sex språkliga förmågorna: lyssna, läsa, tala, skriva, interagera och översätta. Enkäten skickades ut till verksamma lärare för att undersöka vilka digitala verktyg som används i engelskundervisningen, hur ofta och på vilket sätt de används, samt vilka språkliga förmågor som eleverna främst övar vid användningen av dem. Resultatet visade att dator är det verktyg som används oftast och att lyssna, läsa och skriva är de tre språkliga förmågor som övas mest, främst med hjälp av appar och hemsidor.

Då vi lever i en allt mer globaliserad värld är det till sin fördel att bemästra det engelska språket. Det är ett internationellt problem att elever avstår samtal på engelska i engelskundervisningen. En kombination av erfarenheter och forskning påvisar att samtal på engelska har minskat i skolan medan samtal på engelska utanför skolan har ökat. Detta var ett problemområde vi ville undersöka närmare, vilket mynnade ut i följande syfte och forskningsfrågor. Med hänsyn till problemområdet är syftet med denna empiriska undersökning att förstå elevers upplevelser av muntlig kommunikation i engelska och mer specifikt besvara frågeställningarna: Hur upplever elever att samtala på engelska i och utanför skolan? Vilka likheter och skillnader finns det mellan hur elever upplever skolengelska och fritidsengelska? För att besvara frågeställningarna och uppnå studiens syfte har hermeneutik använts som teoretiskt ramverk. Insamlingsmetoderna resulterade i material från 47 enkäter och 6 intervjuer. Det insamlade materialet har tolkats med hjälp av en hermeneutisk tolkningsprocess. Resultatet visar bland annat att elever upplever samtal på engelska som roligt när det är fritt att samtala med vem man vill och om vad man vill. Resultatet visar även att elever upplever en användbarhet med att kunna samtala på engelska både i och utanför skolan. Den didaktiska implikationen är att elever bör erbjudas en större frihet när det gäller att samtala på engelska i klassrummet. Ett förslag på vidare forskning är att undersöka problemområdet kring varför elever föredrar att samtala på engelska på rasterna gentemot engelsklektionerna.

De senaste åren har resultat från nationella prov indikerat på att den muntliga förmågan inom engelska har avtagit. Syftet med denna kunskapsöversikt är att beskriva vad forskning säger om vad som får elever att utveckla sin muntliga kommunikation i engelska utifrån kommunikationens innehåll. Utifrån frågeställningen: Vad motiverar elever till att samtala på engelska i klassrummet? har vi systematisk tagit fram, analyserat och sammanställt vetenskapliga studier om motivation och andraspråk. Resultatet visar att spel och videosamtal motiverar elever till att samtala på engelska och att deras självbild är en viktig aspekt inom motivationen. Resultatet visar även att lärarens interaktioner i klassrummet påverkar elevers motivation till samtal. Enligt vår kunskapsöversikt säger forskningen att spel, yttre motivationsfaktorer, tekniska hjälpmedel och elevers självbild får elever att utveckla sin muntliga kommunikation i engelska. Den didaktiska implikationen av vår kunskapsöversikt är att lärare bör vara öppna för dessa fyra svar på vad som motiverar och det bör vara en del av lektionsplaneringen. Ute i verksamheten hade det varit intressant att följa upp vilken utveckling samtal på engelska får av att spela spel. Det hade även varit intressant att forska vidare kring ytterligare metoder lärare kan använda för att motivera elever till samtal på engelska.

Svenska som andraspråk är ett ämne som är aktuellt i dagens samhälle. Samhället har inte alltid sett ut som det gör idag och det finns ett mycket stort behov av andraspråksundervisning. Denna studie grundar sig i ett stort intresse för hur undervisningen i svenska som andraspråk anordnas samt hur olika undervisningsförutsättningar påverkar elevernas språkinlärning. Vi ville med vår studie belysa vad som krävs för att andraspråksundervisningen ska ha möjlighet att uppnå de ambitiösa målen som skolans styrdokument formulerat. Detta gjorde vi genom en intervjustudie med fem andraspråkslärare från lågstadiet, där frågor om förutsättningar för att bedriva en framgångsrik undervisning i svenska som andraspråk stod i fokus. Studiens frågeställningar har varit: Med vilka arbetsformer bedrivs undervisningen i svenska som andraspråk? Vilka faktorer påverkar undervisningen i svenska som andraspråk? Genom dessa fem kvalitativa intervjuer kan vi konstatera att dialog samt grupparbete var framträdande arbetsformer på de skolor vi besökt. Vi fann även att lärarna upplevde att faktorer som gruppstorlek, tillgång till lokaler, utbildad personal samt tid var alla av betydelse. Däremot hade dessa fem lärare olika uppfattning om hur dessa faktorer påverkar undervisningen.

Swedish for Immigrants (SFI) is a study program provided by Swedish municipalities to those who are resident in the country, above the age of 16 and in need to acquire basic skills in the Swedish language. Through this course, students are expected to develop their language knowledge to a level that allows them to participate actively in society as well as communicate freely at work or in other educational environments. The aim of this study is to analyse how teachers and students in two different SFI classrooms use their linguistic repertoires to make meaning in oral interaction with each other. Moreover, the study intends to investigate the study participants’ stance of the use of different languages at SFI. This has been done with translanguaging as the main theoretical framework. Translanguaging is an approach to multilingualism which takes into consideration multilingual individuals’ lived experiences and language practices as ways for them to make meaning. Through this approach, every language that is represented in the classroom and other semiotic resources are valued as a part of a multilingual person’s linguistic repertoire and can therefore be used in interaction. Because translanguaging has been mainly used in research about primary school and in contexts where English is the target language, this thesis wanted to further explore how translanguaging is used as a pedagogical approach in a Swedish as a second language course where the students are adults. Designed as a qualitative research, the study has employed classroom observations and semi- structured interviews as the research methods. First, classroom observations were conducted in the two studied classrooms and were documented by means of field notes and audio recordings. After an initial analysis of all the data collected through the observations, the study participants were interviewed about their stance on the use of multiple languages as a mean of instruction and about their recollections of some critical moments using the stimulated recall technique. The study results showed that the teacher in one classroom only used Swedish as the language of instruction, while the teachers in the second classroom drew upon both their and their students’ linguistic repertoires in their teaching. The interview with one of these teachers showed a positive stance towards the use of the different resources from both teachers’ and students’ linguistic repertoires. Students in both classrooms were observed using different languages, such as Swedish, English and their mother tongues, as well as body language and other resources as a way to make meaning in interaction with others and solve tasks. Interviews with students showed though different attitudes towards the use of different languages in SFI-instruction: while some students see positive sides in the possibility of using their other languages during classes, other students expressed an opposition to this practice and a preference for the use of Swedish only.

<p>Studiens syfte var att ta reda på om elever med invandrarbakgrund får samma förutsättningar att klara sina studier och om lärarna tar hänsyn till elevernas olika bakgrund vid planering och utformning av lektionernas innehåll. Studien ska ge svar på om alla elever får en likvärdig chans till att klara kursmålen och om lärarna inkluderar och strävar efter att motivera elever som inte faller inom ramen för lärarens egen bakgrund och omvärldsperspektiv.</p><p>     Genom en kvalitativ och en kvantitativ studie i form av intervjuer med lärare och analys av undervisningsmaterial har jag försökt att ta reda på hur verksamheten utformas för att inkludera och stärka alla elever samt motivera och uppmuntra till vidarestudier. Hur och om man involverar elevernas erfarenheter, intresse och bakgrund för att motivera, engagera och inkludera eleverna i undervisningen.</p><p>     Resultatet av min studie visade på att lärarna inte tar hänsyn till elevernas olika bakgrunder när de selekterar stoffurvalet och när de planerar innehållet av lektionerna. Studien visade att lärarna inte är medvetna om att ett sådant behov kan finnas.</p>

<p>Vår avsikt med denna studie var att undersöka förskollärares syn på flerspråkiga barns språkutveckling. Vi har även velat belysa vilka aspekter som förskollärare lyfter fram som viktiga för att utveckla modersmålet samt andraspråket hos barnen. Detta är en kvalitativ studie innehållande semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna är gjorda med tio stycken förskollärare arbetandes på tre olika mångkulturella förskolor. Intervjuresultaten är ställda mot litteraturen men även självbärande då det har visat sig vara svårt att finna litteratur som framhäver hur modersmålsutveckling i förskolan främjas på bästa sätt. Resultatet av intervjuerna visar att modersmålsutvecklingen i förskolans pedagogiska verksamhet varierar från obefintlig till befintlig. Även synen på andraspråksutvecklingen varierade i samma grad. Samtliga av respondenterna var eniga om att det krävs förbättring i förskolans verksamhet vad gällande flerspråksutveckling.</p>

<p>Syftet med denna studie var att belysa några modersmålslärares tankar om sitt arbete med att stödja andraspråkselevers lärande och språkutveckling. Vi hade för avsikt att undersöka hur flerspråkiga lärare verksamma i studieverkstäder använder sig av modersmålet i sin undervisning av elever med annat modersmål än svenska. Vi har använt oss av en kvalitativ undersökning i form av intervjuer där vi har intervjuat fem informanter från fyra grundskolor. Vi anser att vårt val av metod har lämpat sig väl för vårt syfte då vi ville ha en djupare och mer informativ undersökning. Forskning visar på att modersmålet har en viktig roll för språklig och kognitiv utveckling. Vårt resultat visar på en medvetenhet hos informanterna hur och på vilket sätt modersmålet har betydelse för all annan inlärning. Vidare visar vårt resultat på att informanterna arbetar med modersmålet och sätter det i fokus vid undervisning. Informanterna använder ständigt elevernas modersmål parallellt med svenska för att överbrygga språkkunskaper till vidare ämneskunskaper. Samtliga av våra informanter anser, enligt vårt resultat, att modersmålet är mycket viktigt för annan inlärning och att modersmålsundervisning är något man måste satsa på.  En av våra informanter säger att elever med höga ambitioner och motivation har en enorm hjälp att hämta i studieverkstaden bara det tar ansvar för sin skolgång. Resultatet påvisar att informantens roll är viktig som brobyggare mellan eleven och övriga skolan och att den sker med hjälp av modersmålet.</p>

<p>I följande arbete redovisas olika metoder på hur man lär ut svenska som andraspråk. Uppsatsen vill ge en bild av hur det är att undervisa i detta ämne på gymnasiet och komvux. Finns det skillnader mellan undervisning på olika nivåer? Arbetet inriktar sig på lärare som undervisar svenska som andraspråk. Vad vill lärare uppnå för mål med undervisningen samt vilka svårigheter dyker upp? Undersökningen genomförs med hjälp av intervjufrågor, och resultatet visar att skillnader finns med att undervisa elever i svenska som andraspråk, beroende på ålder samt intresse för att lära sig ett nytt språk. Lärare har sina individuella synpunkter på hur de vill lära ut till elever.</p>