Studien handlar om hur pedagoger arbetar med läsinlärning samt läsförståelse medelever som har ett annat förstaspråk än svenska. I studien lyfts faktorer som harbetydelse för elevers läsutveckling och även vad pedagoger kan tänka på vidundervisning av elever med ett annat förstaspråk än svenska. Vidare beskrivs metoderoch modeller för läsinlärning samt läsförståelse för att åskådliggöra fungerande sättatt genomföra undervisningen på. I studien lyfts även två perspektiv på lärande, detsociokulturella perspektivet samt pragmatismen.Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger ser på läsinlärning ochläsförståelse hos elever med ett annat förstaspråk än svenska.Studien är utförd i en kvalitativ form där vi har genomfört intervjuer med pedagogerpå utvalda skolor.Resultatet visar att pedagogerna anser att både ordbilds- och ljudningsmetoden hjälpereleverna med sin läsinlärning. Visuella metoder används av pedagogerna för attundervisningen ska underlätta elevernas förståelse. Pedagogerna påtalar även viktenav att alltid utgå från elevernas förförståelse när det handlar om att välja läromedeleller skönlitterära böcker. Pedagogerna anser att det är viktigt att anpassa sinundervisning individuellt för eleverna och att tänka på att visa dem olika sorterstexttyper. Elevens vardagsliv blir en central referenspunkt för pedagogerna när de skavälja litteratur i sin undervisning. Pedagogerna lyfter att språket blir mer förståeligtför eleverna när de utgår från elevernas vardagserfarenheter. I vårt resultat framkomdet att pedagogerna anser att elever som läser svenska som andraspråk borde ingå idenna undervisningskontext hela sin skoltid utan att byta till den vanligasvenskundervisningen. Vidare uppfattar pedagogerna att det är svårt att få tag påundervisningsmaterial till elever med ett annat förstaspråk än svenska. Vissapedagoger använder sig av färdigtryckt material medan andra pedagoger skapar sitteget undervisningsmaterial.

<p>Godkännandedatum: 2016-01-10</p>

Enligt PISA-undersökningen 2012 fortsätter de svenska eleverna att sjunka i resultaten i läsförståelse. Utav de länder som deltar placerar sig Sverige i toppen av de länders som visar på störst skillnader mellan de elever som har svenska som modersmål och svenska som andraspråk. Syftet med denna studie är att fördjupa  förståelsen för hur grundlärare i årskurs 1-3 arbetar med lässtrategier för att utveckla andraspråkselevers läsförståelse. För att uppnå syftet utgår studien från två frågeställningar: -          Vilka arbetssätt använder lärare för att utveckla andraspråkselevernas läsförståelse? -          Hur används det material som läraren utgår från? För att finna relevant material har kvalitativa semistrukturerade intervjuer utförts med sex grundlärare. Intervjuerna har sedan transkriberats och analyserats utifrån en innehållsanalys. Studien har sin utgångspunkt i den sociokulturella teorin. Resultatet visar på att lärarna utgår från materialen En läsande klass och Läsfixarna. Lärarna använder även arbetssätten tillsammans, i grupp och enskilt, aktiviteter före under och efter läsning, ställer frågor på, mellan och bortom raderna, samtal kring lässtrategierna samt sambandet mellan bild och text.

No description available.

I denna uppsats diskuteras lärares erfarenheter av svenska som andraspråksundervisning ur ett kritisk litteracitetsperspektiv. Hilary Janks (2010) maktaspekter dominans, tillgänglighet, mångfald och konstruktion var studiens teoretiska utgångspunkt. Syftet med studien var att undersöka lärares förhållningssätt och erfarenheter av svenska som andraspråksundervisning för elever i årskurserna 4-6 med fokus på att motverka maktförhållanden i undervisningen. Genrepedagogiken är en av utgångspunkterna i diskussionen eftersom detta är en metod för svenska som andraspråksundervisning som fått stort genomslag under senare år och några av de intervjuade lärarna använde denna metod i sin undervisning. För att svara på uppsatsens syfte och frågeställningar användes samtalsintervjuer med sammanlagd nio lärare som undervisar i svenska som andraspråk på olika skolor i Uppsala kommun, Sigtuna kommun samt Stockholms kommun. Analysen visade att Janks samtliga maktaspekter kom till uttryck i lärares erfarenheter av sin egen språkundervisning. Genom intervjuerna visade det sig att samtliga lärare tog till vara av den mångfald som finns i klassrummet till sin undervisning. Det framgick också att samtliga lärare stöttade och gav eleverna goda verktyg för att få tillgång till språket. Maktaspekten dominans, som innebär att eleverna lär sig att förhålla sig kritiska till det dominerande språket, var dock mindre närvarande i lärarnas beskrivningar, vilket bland annat indikerades av att lärarna inte beskrev att de förhöll sig kritiska i valet av texter i sin undervisning. Ett intressant resultat var också att lärarna fokuserade mycket på att vägleda och styra eleverna i deras egna konstruerande av texter. Genom att vägleda eleverna kan lärarna hjälpa eleverna att få tillgång till det dominerande språket, samtidigt kan en sådan vägledning stå i opposition till både mångfald och kritik av det dominerande språket.

No description available.

Abstract The purpose of this study was to examine what procedures there are to discover reading difficulties amongst students with another mother tongue than Swedish, and what teaching strategies teachers use in their teaching of these students. Teachers' competences were also examined. The data consisted of one focus group interview with teachers, four interviews at the organizational level as well as 68 questionnaires to teachers. The result from the respondents and informants research questions were thematised and collated and compared with the background of the research. The result shows a lack of routine for revealing multilingual pupils with reading difficulties. The municipality where the study was conducted in 2012 focused on a language developing project, which has affected teachers' teaching strategies. However, teacher training in multilingualism is largely demanded among teachers. Conclusions from the study were that a routine to alert multilingual pupils in reading difficulties needs to be created. Even though there is recognition of the importance of early detection and early intervention when it comes to literacy development, multilingual pupils are rarely targeted with these efforts. Teachers are unsure about effective strategies for these students, this requires further skill enhancements.

Uppsatsens syfte är att belysa L2-elevers ordförståelse av ämnesspecifika och ämnesneutrala ord i ämnet samhällskunskap i förhållande till L1-elevers ordförståelse.  Uppsatsen baseras på genomförda ordförståelsetest med 48 elever som studerar på Samhällsvetenskapsprogrammet samt på intervjuer med ämneslärare i samhällskunskap. Resultatet visar inga tydliga skillnader mellan L2- och L1-elevers ordförståelse vad gäller ämnesspecifika och ämnesneutrala ord, men det finns en tendens att L2-elever samt L1-elever med utländsk bakgrund har svårare med ordförståelse generellt och således även med ämnesneutrala ord än övriga L1-elever. Ämneslärarna är övertygade om att ovan nämnda elevers bristande ordförståelse påverkar deras studieresultat och inte bara hindrar deras förmåga att tillägna sig undervisningen utan även att redovisa sina kunskaper. Detta stämmer delvis överens med tidigare forskning som menar att L2-elever ofta har svårare att förstå de ämnesneutrala orden i skolspråket. Det som avviker i studien är att även L1-elever med utlandsfödda föräldrar har svårt med ordförståelsen och deras resultat på testerna liknar mer L2-elevernas trots att de levt hela sina liv i Sverige och genomfört hela sin skolgång i Sverige.

<p>Denna studie är en undersökning av hur förskolebarn som lär sig svenska som ett andraspråk tillägnar sig svenska prepositioner. Prepositioner tillhör inte de ord man lär sig först; det går ofta bra att göra sig förstådd utan att använda prepositioner. Men när man väl börjar använda prepositioner, kommer de då i någon viss ordning? Innebär det i så fall att man också till en början överanvänder någon eller några prepositioner? En annan fråga jag ställer mig är om barn i fem- och sexårsåldern, som lär sig svenska som ett andraspråk, har en annan inlärningsgång än små barn som lär sig svenska som sitt modersmål.</p><p>Enligt den s k komplexitetsteorin börjar vi använda prepositioner som anger position innan vi börjar använda prepositioner som anger riktning. Prepositioner som i och på kommer alltså före prepositionerna till och från. Vidare anses "positiva" prepositioner komma före "negativa". Eftersom det är mer positivt att 'ge någonting till någon' än att 'ta någonting från någon', så bör enligt komplexitetsteorin till föregå från. Min slutsats är dock att jag inte kan finna stöd för att komplexitetsteorin skulle vara tillämplig på förskolebarn som lär sig svenska som ett andraspråk.</p><p>Den preposition som otvivelaktigt förekommer oftast i mitt undersökningsmaterial är på. Men även i har ganska hög frekvens. Dessutom kan jag finna exempel där inläraren använder sig av en del ovanliga prepositioner och där inläraren använder sig av preposition, där en svensk modersmålstalare förmodligen inte skulle använda någon preposition. Jag finner också i mitt material belägg för att det finns en klar överanvändning av prepositionen på.</p>

Sammandrag Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur mycket och på vilka sätt nyanlända ungdomar motiveras till att studera svenska som andraspråk samt att se om motivation och mål korrelerar med språkfärdighet.  För att få svar på forskningsfrågorna valdes en kvantitativ metod i form av en enkätundersökning och ett språkfärdighetstest (Swedex). Enkätfrågorna formulerades i tre kategorier; integrativ motivation, instrumentell motivation (Gardner 1972) och effektiv målsättning (Locke 1996). Undersökningen utfördes på en Språkintroduktion och 23 elever deltog. Datan sammanställdes och medelvärden och standardavvikelser räknades ut för de tre kategorierna. Sedan räknades Pearsons r och p-värde ut för att en eventuell korrelation mellan motivation/mål och studieresultat skulle kunna utläsas. Resultatet visade att eleverna är relativt starkt motiverade och arbetar med målsättning. Studien visade att eleverna var något mer instrumentellt än integrativt motiverade och att målsättning var den viktigaste faktorn för eleverna även om skillnaden var liten. Ett t-test visade att denna skillnad var signifikant. Det visade sig inte finnas någon signifikant korrelation mellan motivation/målsättning och språkfärdighet.