Sammanfattning Har kvinnor verkligen samma sexuella behov som män? Den här studien behandlar yrkesverksamma kvinnors föreställningar kring sexualitet. Kvinnorna är i åldern 19-65 år. Syftet med studien är att kartlägga kvinnors föreställningar om sin egen och andra kvinnors sexualitet. Förhållningssättet till kvinnors sexualitet i Sverige har förändrats genom åren. Idag ses sexualiteten som både en individuell och relationell företeelse i motsats till förr då den ansågs vara en relationell företeelse. Ett stort genombrott för den svenska sexualiteten var bildandet av RFSU, Riksförbundet för sexuell upplysning, år 1933. De bedrev frågor och krav till samhället som berörde sexualundervisning i skolorna, preventivmedel och även abortfrågan. År 1938 blev användandet av preventivmedel lagligt. Feminister menar att preventivmedel bidrar till kvinnans självständighet och hennes egen sexuella utveckling. Kvinnor ska själva ha rätten att bestämma när och om de vill skaffa barn. Det blev möjligt när preventivmedlet legaliserades. Illegala aborter var länge ett problem i det tidiga svenska samhället. Abortfrågan väcktes omkring 1920-talet men lagen om fri abort antogs först 1974. De centrala begreppen i studien är feminism, sexualitet och könsrelaterad makt. Feministen Mackinnon anser att sexualiteten är den primära formen av mannens förtryck och underordnande av kvinnan. Den klassiska liberalfeminismen förklarade skillnader mellan könen med samhällets struktur och dess uppfostran. Den tidigare forskningen som redogörs i studien handlar om kvinnors sexualitet i Sverige år 1996. Vår studie är genomförd med en kvantitativ metod i form av enkäter. Resultatet i vår studie visar att cirka en tredjedel av kvinnorna någon gång känt sig tvungen att ställa upp på samlag. Med hjälp av bland annat feministen Anne Koedts åsikter om att en kvinna och man aldrig kan uppnå en jämlik sexuell njutning för att män utövar könsmakt över kvinnan kan vi se ett samband mellan vårt resultat och könsmakten. En viss del av resultatet bidrar till att en utveckling av kvinnans sexualitet kan ses. De slutsatser vi kan dra av resultatet är att kvinnans sexualitet och hennes egen föreställning kring sexualitet ständigt utvecklas.

Radical feminism is often associated with the 1970s and 1980s in the United States. Although powerful in its goals of solidarity and coalitions, the movement is often criticized for its lack of attention to intersecting systems of power. However, several contemporary feminist spoken word poets are reconceptualizing radical feminism in their political projects, using the theories and activist strategies while paying attention to race, class, and sexuality. This piece traces some of the history and literature of radical feminism, Woman of Color feminism, contemporary Islamic feminism, and spoken word poetry. Using these frameworks, I close-read three poems: "Womyn Before" by Alix Olson, "The Herstory of My Hips" by C.C. Carter, and "99 cent lipstick" by Suheir Hammad to discuss the manner in which each uses coalitions. Olson's poem provides an analysis of the performative and textual aspects of the poem as a way to envision an activist project grounded in old social movements. Carter's poem connects history and archives, using a Woman of Color framework, and through Hammad, the structural critiques of an unjust system that disadvantages minority youth are seen through lenses of Women of Color and Islamic feminism. While these poets gain some knowledge from radical feminism, they interpret it in their poetry in ways that address the intersections of identity. / text

In this research I employ a feminist and qualitative approach, challenging the predominant psychological discourse of pornography. I discuss the ways law, history and economics influence how women relate to pornography. A range of theoretical approaches, including psychoanalysis, film theory and cultural studies, are used to explore pornographic texts and women's accounts of their engagement with pornography. Drawing on these different disciplinary frameworks I argue that the meanings of `pornography' are changing and elusive: its insusceptibility to easy definition is a theme of this research, which takes into consideration diverse media, including erotic fiction and women's magazines. Feminist theory and discourse analysis informs the analysis of 34 interview transcripts, and leads to reflection on research-related problems such as questions of ethics, researching the `other', and tensions between feminisms and psychology. Women negotiate the heterosexist and masculine discourse of pornography in unexpected ways, and anti-porn feminism is shown to have shaped participants' views and impacted on their identities. The ways in which individual psychic histories and sociocultural constructions such as `race', `class', and sexual orientation enter into women's viewing of porn are explored. Psychoanalytic and gaze theories are drawn upon to offer insight into the different psychic mechanisms and positions involved in viewing and reading pornography. Pornography is a factor in the social construction of sexuality, but women's accounts (unlike much of the theory) show how their views, experiences and feelings about pornography are variegated, individual and complex. I argue for a Foucauldian perspective on the question of sexual repression and the effect-'of categorisations (such as `paedophile' and `sadomasochist'). The effects of new media and technologies are wide ranging, and include increasing opportunities for sex without physical contact, access to sex educational material, and the creation of multiple meanings of pornography for women. This thesis concludes by su gesting that the proliferation of new sexual discourses, including gay, lesbian and bisexual pornographies, has transgressive, contradictory and complex implications for women's sexualities.

published_or_final_version / Literary Studies / Master / Master of Arts

published_or_final_version / Comparative Literature / Master / Master of Philosophy

Kvinnohistoriskt museum, som öppnade i Umeå i november 2014, har varit föremål för debatt ända sedan planeringsstadiet, kanske mycket på grund av museets uttalade politiska syfte. I museets uppdragsbeskrivning står nämligen att läsa att museet ska ”verka för jämställdhet och samhällsförändring”. Museets potential att kunna verka samhällsförändrande handlar i slutänden om hur deras besökare uppfattar verksamheten. Uppsatsens syfte är studera hur besökare i utställningen Rötter: En trasslig historia på Kvinnohistoriskt museum organiserar sin förståelse av utställningens form och innehåll. Jag studerar detta med utgångspunkt i följande frågeställningar: På vilka sätt relaterar intervjupersonerna sina tidigare kunskaper och erfarenheter till utställningens form och innehåll? Hur påverkar deras förståelse av genus och jämställdhet deras reception av utställningen? Hur uppfattar de och förhåller sig till utställningens feministiska förändringspotential? Det primära materialet utgörs av intervjuer med sju personer som alla har besökt utställningen Rötter: En trasslig historia på Kvinnohistoriskt museum. Diskursteorin fungerar som teoretiskt ramverk, och analysen tar utgångspunkt i de tre logiker – sociala, politiska och fantasmatiska – som Jason Glynos och David Howarth presenterar i Logics of Critical Explanation in Social and Political Theory. Besökarstudier på museer är ett forskningsområde på framväxt. Många av dessa studier kretsar dock ofta antingen kring besökarnas lärande eller deras motiv för besöket, två teman som delvis faller utanför uppsatsens analytiska fokus. De besökare som figurerar i uppsatsen kommer till museet med både förkunskaper och förväntningar, som på olika vis fungerar som ramverk för vad de upplever under sitt besök. I materialet framstår exempelvis besökarnas förståelse av genus och jämställdhet som någonting som präglar både deras förväntningar inför besöket och deras upplevelser av utställningen. Besökarnas upplevelser av utställningens form och innehåll hänger på många sätt ihop. Distinktionen mellan form och innehåll framstår i mitt material som en diskursiv konstruktion som i stor utsträckning präglar intervjupersonernas förståelse av utställningen. Detsamma gäller gränserna för själva utställningsrummet, som besökarna tolkar på olika sätt. Utställningen Rötter gestaltar många olika perspektiv på genus och jämställdhet, ett faktum som på många sätt verkar fungera som en grundbult i intervjupersonernas förståelse av den. Genom att utställningen representerar olika genusdiskurser kan besökarna ta avstamp i de perspektiv som presenteras, och använda dem för att positionera sig själva och sina åsikter i förhållande till utställningens innehåll. Utställningens feministiska förändringspotential kan med utgångspunkt i mitt material betraktas enligt två olika logiker, eller sätt att resonera. Enligt en logik betraktas förändring som något som är knutet till enskilda personers tankemönster och agerande. Detta sätt att resonera innebär att intervjupersonerna positionerar sig själva utanför utställningens förändrande potential, eftersom de upplever att andra människor skulle kunna förändras i mötet med utställningen i större utsträckning än de själva upplever att de har gjort. Enligt en annan logik framstår utställningens feministiska potential som någonting som handlar om en större samhällsdiskussion, och att besökarna kan känna att de blivit stärkta i sina uppfattningar av sitt museibesök.

No description available.

A comparative essay to show links between empowerment in feminism and postcolonialism by comparing the development of the protagonist in Margaret Atwood's Surfacing to the development of Pauline in Louise Erdrich's Tracks.

In this dissertation I argue in favour of a communicative view of respect for human dignity. This view of respect builds on recent interpretations of Kantian respect as second-personal, but adds an analysis of the ways in which contexts of pervasive structural social inequalities impoverish the epistemic and expressive resources within a society. I argue that, under conditions of structural social inequalities, respecting one another requires more than merely adopting a particular attitude or stance toward one another; it also requires achieving an understanding of the other across difference. Respect, on a communicative view is not an attitude adopted by one individual, but is instead a relation between two individuals as they attempt to interpret and understand one another across differences.

No description available.