Thesis (doctoral)--Universität, Hildesheim, 2009. / Includes bibliographical references.

Denna studie ämnar nå kunskap om bakomliggande orsaker till elevers val av studie- respektive yrkesförberedande program på gymnasiet. Studien baseras på intervjuer med åtta elever från både studie- och yrkesförberedande program. De teoretiska utgångspunkter som analysen bygger på är Bourdieus begrepp habitus samt Hodkinson & Sparks teori om karriärval. Studien visar att det framförallt är elevens intresse som styrt gymnasievalet. Vidare kan det urskiljas att familjen haft en viss implicit påverkan på eleven, när denne gör sitt gymnasieval. Informanterna i studien menar att studievägledaren inte haft någon betydande roll i deras gymnasieval. Resultatet diskuteras i relation till den sociala snedrekryteringen till högre utbildning.

Within the field of creative industries the topic of this research is dedicated to an analysis of the "habitus" of the producers of electronic music, based on the "theory of habitus" of the french sociologist Pierre Bourdieu. According to Bourdieu, a "social field" is affected by specific attributes of the people involved in the field. "Habitus" can be defined as a system of dispositions. The "social field" in our research is restricted to producers of electronic music. Geographically the field is limited to the area of Vienna. Based on Bourdieus theory we discuss the following research question: What specific characteristics can be found in the "habitus" of producers of electronic music in Vienna? The research is based on nariative interviews. As a result of the qualitative analysis we discovered a range of common as well as diverging dispositions among the music producers. (author's abstract) / Series: Schriftenreihe / Forschungsbereich Wirtschaft und Kultur

No description available.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka vilka motivationsfaktorer som påverkar elever som är idrottsaktiva på fritiden jämfört med elever som inte är idrottsaktiva på fritiden, inom skolämnet idrott och hälsa. Samt att undersöka var dessa motivationsfaktorer har sitt ursprung. De frågeställningar jag valt att arbeta utifrån är följande: (1) Hur motiverade är idrottsaktiva respektive icke idrottsaktiva elever att delta i idrott- och hälsaundervisningen? (2) Finns det någon skillnad i motivation mellan idrottsaktiva och icke idrottsaktiva elever, hur ter det sig? (3) Vilka variabler påverkar idrottsaktiva respektive icke idrottsaktivas motivation till skolämnet idrott och hälsa? Metod Studien som genomfördes var en kvantitativ studie med hjälp av enkät som datainsamlingsmetod. Studiens urval var 102 elever fördelade på två skolor, i fyra olika klasser från årskurs nio. Jag har använt mig av Lars-Magnus Engströms enkätstudie från Idrott-Skola-Hälsa (2004) (se bilaga 2) Detta för att öka reliabiliteten för studien. Resultat Resultatet av den genomförda studien visar att elever med ett tydligt idrottshabitus får bättre betyg och trivs bättre under idrott- och hälsalektionerna än de elever med lågt idrottshabitus. Detta gjorde sig gällande i att de icke idrottsaktiva uppvisade en motivation till ämnet som var negativ i den mån att de inte var lika lämpade som de idrottsaktiva. Ämnet idrott och hälsa visade sig vara utformat på ett sådant vis att det var mer gynnsamt för elever som kommer från en idrottsbakgrund och därmed har ett tydligt idrottshabitus. Slutsats Slutsatsen för studien är att det visat sig, likt nämnt ovan, att elever som kommer från en idrottsbakgrund lyckas bättre inom ämnet idrott och hälsa eftersom ämnet rymmer ett habitus som är likt deras. Detta avspeglar sig framförallt i den sociala miljö som skapas inom ämnet där idrottshabitus som miljö är dominerande. Det lärarnas således kan arbeta med för att öka motivationen för de icke idrottande är att skapa en miljö som där de eleverna känner sig trygga och avslappnade. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår 6-9. Ht 2013</p>

This dissertation explores connections between the labour market experiences of skilled middle-class immigrants in Canada, and their civic engagement in both sending and receiving countries. My work expands scholarship by delving into the ways that the criteria of social distinction, such as gender, race, immigrant status, and class, and the internalized roles, values, and norms passed down over generations shape citizenship practice. I argue that there is a link between inclusion and the possibilities offered through civic engagement, in that the struggle for inclusion is also a struggle for the recognition of resources that are valued as markers of valued members of society. This research engaged with a theoretical orientation that required synthesizing various forms of social structures that shape societies. Pierre Bourdieu’s theory of practice offered an alternative perspective on the use of assets in order to retain or improve social positioning, and the use of networks and civic engagement as a form of capital that can also serve to influence one’s place in society. Semi-structured interviews and participant observation were used to gather information regarding the experiences of skilled Jamaican immigrants involved in ethnic-based organizations that support economic, social, and infrastructural development projects in Jamaica and organizations that focus on the socio-economic well-being of the black community in Canada. This research shows that the processes of migration and (re)settlement have implications for the ways ideologies and social relations shift across space. I found that historically-shaped values, ideals, and norms associated with the development of a middle-class identity informed the ways the participants responded to barriers in the labour market, and changes in socio-economic status. Responses to changed socio-economic positioning through civic engagement were found to be based on gendered relations, the recognition and experiences of racism, and political attitude towards Jamaica, and relied on familiar strategies of the uses of social and cultural capitals to retain and/or improve their middle-class positions. This process of negotiation revealed the complex ways that middle-class(ness) is produced and reproduced across territories, and the implications for civic participation not only in Canada, but also in support of Jamaican development. / Thesis (Ph.D, Geography) -- Queen's University, 2014-01-29 20:12:27.959

Denna uppsats har som syfte att belysa manliga bönders identitetsskapande i dialogen mellan yttre bilder och egna erfarenheter. Materialet består av inspelade intervjuer med bönder som är aktiva lantbrukare i en socken norr om Västerås. I sitt identitetsskapande förhåller sig bönderna till sina egna erfarenheter samt de samhälleliga föreställningar som finns om dem och deras yrke. Studien behandlar hur bönderna konstruerar och presenterar sin verklighet i dialog med dessa föreställningar. Analysen utgår från Pierre Bordieus teori om habitus och kapital i kombination med teorier om narrativt identitetsskapande

Syftet med denna studie är att undersöka hur idrottslärares habitus påverkar synsättet och arbetssättet inom ämnet Idrott och Hälsa. Habitus är ett begrepp vilket behandlar individens tankesätt och handlingsmönster relaterat till den bakgrund och livsstil som individen bär med sig. Studiens utgångspunkter har varit definitionen av hälsobegreppet, dess plats i undervisningen samt pedagogiska val angående fysiska moment inom ämnet. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med idrottslärare. Den empiri som samlats in har sedan transkriberats och analyserats. Resultatet visar att definitionen av hälsa är relativt likvärdig bland deltagarna i studien, även då vissa utsagor skiljer sig från majoriteten. Skillnader går främst att utläsa inom idrottslärares arbetssätt gällande de fysiska momenten inom ämnet. De skillnader som presenteras kan kopplas till idrottslärarnas habitus, där tidigare intressen och livsstil påverkar de pedagogiska val som tas. Slutsatsen efter studiens genomförande är att idrottslärare i viss mån påverkas av de dispositioner de bär med sig in i yrket. Dock kan dessa dispositioner förändras allteftersom nya erfarenheter och kunskaper uppkommer via yrket.

Zugl.: Freiburg (Br.), Pädag. Hochsch., Diss.

Zugl.: Hildesheim, Univ., Diss., 2009