No description available.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur föräldrar resonerar kring sina barns matvanor och sitt eget inflytande över dessa vanor utifrån habitus. Genom följande frågeställningar ämnade författaren uppfylla syftesbeskrivningen:  Vad finns det för tankar bakom maten som föräldrarna ger sina barn?  Vilka eventuella svårigheter finns det kring barnens kostintag?  Vilket inflytande upplever föräldrarna att de har på sina barns matvanor?  Vilken inställning har föräldrarna till stöd och handledning i samband med sina barns matvanor?  För analysen valdes Bourdieus begrepp ”Habitus” som teoretiskt perspektiv, som går ut på att våra tidigare erfarenheter påverkar hur vi agerar och är som personer. Tillsammans med detta används Bourdieus begrepp ”fält” i analysen för att förtydliga rollen av den sociala arenan. Sex småbarnsföräldrar intervjuades från två förskolor med avseende på frågeställningarna.   Tankarna bakom maten var att det skulle vara så nyttigt och varierande som möjligt. Föräldrarna gav barnen det de själva ansåg nyttigast och bäst för barnen. De var vidare väldigt måna om att inte visa ett oönskat beteende för sina barn då samtliga var av uppfattningen att beteendet påverkar barnen, och att man därav måste föregå med gott exempel. Svårigheter som kom fram var att introducera nya smaker, att planera måltider för någon annan än sig själv samt att få till en trivsam och lustfylld matupplevelse. Alla föräldrar ville vidare ha stöd och handledning i frågor kring barns matvanor om det blev problem, dock inte annars.  Det visade sig att föräldrarna många gånger går tillbaka till det de lärde sig i unga dagar när det kom till tankar och handling kring barnens mat. Tidigare erfarenheter och föreställningar spelade en övervägande roll, och i de fall där föräldrarna samlat på sig ny information via exempelvis media, fanns stundtals en osäkerhet gentemot hur man ska agera. En osäkerhet som beror på att tidigare erfarenheter inte sammanfaller med den nya informationen. Vidare kände föräldrarna att deras beteende och föreställningar hade en avgörande roll i inflytandet på barnen, med motivering att föräldrarna själva påverkats av deras egen uppfostran.

Syftet med studien var att kartlägga föräldrarna till de barn som 2012 blev uttagna till Västervikslägret i fotboll, det första steget i svensk fotbolls nationella selektionssystem. Vi ville undersöka föräldrarnas utbildnings- och idrottskulturella kapital som grundar sig i habitusbegreppet (Bourdieu, 1984), hur föräldrarnas engagemang i sina barns idrottande ser ut, samt diskutera vilken roll föräldrarna kan ha för barnens idrottsutveckling. Många idrottare uppger att föräldrarna har haft en väldigt stor betydelse för deras idrottande (Peterson, 2011). Däremot saknas kunskapen om vad det i praktiken är föräldrarna gör och vilka de är. Studien är byggd på en surveyundersökning där kvantitativ data har samlats in genom en enkätundersökning och urvalsgruppen var föräldrar till de ungdomar som 2012 deltog på Västervikslägret i fotboll, det första steget i uttagningsprocessen till ett första ungdomslandslag. Vi har analyserat resultaten utifrån ett habitusperspektiv som till stor del är styrande över de val, inställningar och möjligheter människor har inom olika fält. Resultaten visade tendenser på att personer med högt utbildningskapital i större utsträckning än i samhället i stort är representerade inom idrotten samt att en stor andel föräldrar har utövat idrott på nationell nivå. Föräldrarna är i stor utsträckning även engagerade och involverade i sina barns idrottande.

Syfte: Syftet är att ur ett sociokulturellt perspektiv belysa några dramapedagogers uppfattning om den svenska dramapedagogikens utveckling. Teori: Vi har utgått från Bourdieus system inom sociokultur med det svenska samhället som det sociala rum, inom vilket svensk dramapedagogik är ett eget fält med yrkesverksamma dramapedagoger som fältets agenter. Metod: Metoder som använts är mailintervjuer med fem dramapedagoger. Resultat och slutsats: Det som framkommit från intervjuerna är att dramapedagogiken fått höjd status, ett breddat arbetsfält samt till viss del förändrade definitioner om vad dramapedagogik är. Fler dramapedagoger jobbar nu som egna företagare inom verksamhetsområden som kan tyckas ligga långt från det fält där dramapedagogiken ursprungligen kom till i Sverige. Nyckelord: Dramapedagogik, dramapedagog, utveckling, status, Bourdieu, fält, habitus

I denna uppsats undersöks huruvida ungdomar anser sig påverkas av sina föräldrar när de gör sina gymnasieval och dessutom om det finns några skillnader i denna eventuella påverkan beroende på vid vilken skola eller vilken inriktning ungdomarna studerar vid. Undersökningen har gjorts med ungdomar som studerar vid årskurs tre vid två gymnasieskolor, en friskola samt en naturbruksskola. Den metod som användes var både en kvalitativ en kvantitativ metod, detta i form av intervjuer och enkäter, vilket innebär en metodtriangulering. Som teoretiskt perspektiv användes Pierre Bourdieus teorier om kapital, habitus och fält för att se om det har någon betydelse för hur ungdomar väljer, hur deras föräldrar eventuellt påverkar dem och om det har någon betydelse för eventuella skillnader som kan finnas mellan hur ungdomar vid olika skolor eller inriktningar väljer. Sedan finns även en förförståelse angående att det finns en skillnad i hur ungdomar har påverkats av sina föräldrar beroende på vid vilken skola eller inriktning de studerar. Resultatet av undersökningen tyder på att det finns skillnader både mellan skolorna och till viss del även mellan de olika inriktningarna inom samma skola. Resultatet visar att beroende på vilken skola ungdomarna har valt att studera vid så fanns det en skillnad på hur viktiga olika faktorer var när de sökte gymnasieskola.

Ett spelberoende kan påverka en person på olika plan men syftet med denna uppsats är att studera hur relationen mellan ett spelberoende och ingången till kriminalitet ser ut. För att beskriva denna relation har fem kvalitativa intervjuer utförts med fem före detta spelberoende med kriminell bakgrund. Utifrån Bourdieus teori om habitus och fält samt normer och normalitet som en social konstruktion förklaras också en spelberoendes väg in i kriminalitet. Resultatet visar att personer med ett spelberoende ofta vistas i en miljö där kriminella handlingar inte ses som något avvikande och att det därför blir enklare att bryta mot samhällets normer. Utöver det framgår det att spelberoendet i vissa fall har försvagat informanternas band till samhällets institutioner vilket har lett till en normupplösning. Det övergripande skälet till att informanterna begick brott var de finansiella påfrestningarna, men bekräftelse och status var också bidragande faktorer.

ABSTRACT The aim of this study is to analyze the aspects which have formed music-students’ interest to perform music in various ways. Two of these aspects are family and school. Furthermore, -the study analyzes what music itself, and its performance mean in these students’ social and personal lives. A qualitative method was used and interviews were carried out with students who either study to become music producers or musicteachers. Sociological concepts such as habitus, identity and cultural capital have been used in the analysis where focus lies on discovering how playing music in a band can function as a social activity, and how it can contribute to solidarity in society. A discussion concerning the factors which motivates the participants to continue practicing their own music is also included. Despite financial problems and difficulties in finding time to meet up within the band, these students still have strong beliefs and dreams about their band’s progress in the future. The importance of being their own producers is also discussed. This is very important for their independence as a band and it makes it easier for them to achieve their goals.

Uppsatsens syfte är att belysa missbruk och missbruksmönster utifrån variabeln klasstillhörighet. För att lyckas med detta har vi, genom semistrukturerade intervjuer, intervjuat tre socialsekreterare på en missbruksenhet i Mellansverige. I samtalen med dessa har vi belyst tolv klientfall som sedan analyserats utefter Bourdieus klassteori. Uppsatsen innefattar även en fallstudie med en alkohol- och drogterapeut. Genom fallstudien vill vi försöka skapa en slags bild av vad det kan innebära att vara missbrukare, samt tydliggöra hur missbruk och stämpling kan te sig i förhållande till klasstillhörighet. För att färdigställa detta arbete har vi utgått från följande övergripande frågeställningar:• Med hänsyn till urvalet – vilka söker sig till och är aktuella på missbruksenheten utifrån Bourdieus klassperspektiv/tidigare forskning? • Hur ser missbruksmönstren i den undersökta gruppen på missbruksenheten ut, och vad är alkohol- och drogterapeutens yrkesmässiga erfarenheter när det gäller eventuella skillnader och/eller likheter i missbruksmönster hos klienter/patienter med olika social situation/bakgrund?• Utifrån fallstudien – vad har alkohol- och drogterapeuten för professionella erfarenheter av stämpling, och vad är hans uppfattning kring ämnet i relation till klass när det gäller hans klienter/patienter?Uppsatsens resultat påvisar att majoriteten av klienterna har kommit i kontakt med socialtjänsten då de saknat skyddsnät i form av arbetsgivare, eller då de varit anställda hos företag som saknat ekonomiska resurser för att bekosta behandling. Ett flertal stod utanför arbetsmarknaden då de vände sig till socialtjänsten för stöd och hjälp. Samtliga i urvalsgruppen aktualiserades på missbruksenheten då de redan hade utvecklat ett omfattande missbruk. I intervjuerna framkommer det att hälften av klienterna är uppväxta under otrygga förhållanden med bl. a. missbruk under uppväxten. Dessa sex klienter skulle kunna ha åsamkat sig sitt missbruk likt Bourdieus teori om gruppens reproduktionsmekanismer. Fyra av klienterna har även utvecklat ett narkotikamissbruk. En tredjedel av männen i urvalsgruppen är kända missbrukare i staden då de ofta ses påverkade i offentlighet. Givet är att missbruket fyller en eller ett flertal viktiga funktioner för personerna, oavsett yrke eller uppväxtförhållanden.I fallstudiens resultat beskrivs stämpling som något som främst drabbar dem ur de lägre klasserna, och det eftersom missbruket oftare sker mer öppet och att ”mannen från gatan” många gånger riskerar att stämplas från alla håll i samhället. De mer väletablerade missbrukar, enligt alkohol- och drogterapeuten, i större utsträckning i det dolda och har även lättare att dölja sitt missbruk bakom ”finare” sorters berusningsmedel. På så sätt kan stämplingen förmildras av omgivningen och av samhället i stort.

De senaste två åren har ett antal motioner rörande sekter och deras verksamheter lagts i riksdagen. Bakgrunden är att man menar att en del människor far illa av sitt medlemskap och att särskilt stöd kan behövas vid ett avhopp samt att utredningar om barn som växer upp inom sekter behövs eftersom kunskapen om dessas situation är bristfällig. Det finns olika aktörer i samhället som intresserar sig för sekter. Religionsvetare, journalister, före detta medlemmar, rörelserna själva och terapeuter är alla exempel på aktörer som intar olika positioner på fältet sektsyn. Aktörernas agerande utgår från det ställningstagande deras respektive positionering innebär vilken i sin tur genererar reaktioner från övriga aktörer på samma fält. Syftet med uppsatsen är att lägga ett maktperspektiv på fältet sektsyn och potentiellt politiskt inflytande genom att undersöka vilka aktörers perspektiv som ligger bakom motioner rörande sekter lagda i riksdagen åren 2008-2010.Genom att granska tre motioner rörande sekter som lagts åren 2008-2010 utifrån Bourdieus fältteori och Eileen Barkers modell över relationen mellan olika aktörer på fältet ”sektsyn” diskuterar uppsatsen frågan om vem som har potentiellt inflytande på de politiska besluten rörande sekter och deras verksamheter i Sverige. Min slutsats är att inflytandet från antikultrörelsens och medias aktörer huvudsakligen ligger till grund för dessa motioner.

<p>ABSTRACT</p><p>The aim of this study is to analyze the aspects which have formed music-students’ interest to perform music in various ways. Two of these aspects are family and school. Furthermore, -the study analyzes what music itself, and its performance mean in these students’ social and personal lives. A qualitative method was used and interviews were carried out with students who either study to become music producers or musicteachers. Sociological concepts such as habitus, identity and cultural capital have been used in the analysis where focus lies on discovering how playing music in a band can function as a social activity, and how it can contribute to solidarity in society. A discussion concerning the factors which motivates the participants to continue practicing their own music is also included. Despite financial problems and difficulties in finding time to meet up within the band, these students still have strong beliefs and dreams about their band’s progress in the future. The importance of being their own producers is also discussed. This is very important for their independence as a band and it makes it easier for them to achieve their goals.</p>