No description available.

<p>Den svenska kollektiva arbetsrätten bygger på ett system där löner och allmänna anställningsvillkor regleras gemensamt av arbetsmarknadens organisationer genom kollektivavtal. Föreningsrätten är en rätt för arbetsgivare och arbetstagare att tillhöra och verka för en sådan organisation. Genom MBL ges organisationerna rätt att förhandla i olika typer av situationer. Intressetvister, eller avtalsförhandlingar, avser en situation där arbetsgivar- eller arbetstagarsidan antingen vill få till stånd ett kollektivavtal eller då ett avtal ska förnyas och eventuellt förändras då avtalstiden löpt ut. Som påtryckningsmedel i intressetvister, alltså då ett kollektivavtalslöst tillstånd råder, kan parterna använda sig av stridsåtgärder. Rätten att vidta fackliga stridsåtgärder är grundlagsfäst genom regeringsformen och kan endast inskränkas genom lag eller avtal. De viktigaste inskränkningarna i denna rätt är fredspliktsreglerna i 41-45 § § MBL.</p><p>Enligt svensk rätt gäller inte fredspliktsreglerna vid arbetsförhållanden med svag anknytning till den svenska arbetsmarknaden. Detta framgår av lex Britannia. Lex Britannia innebär att ett kollektivavtal som är ogiltigt enligt utländsk rätt på grund av att det tillkommit efter en stridsåtgärd är giltigt i Sverige om stridsåtgärden är giltig. Ett svenskt kollektivavtal kan undantränga ett utländskt kollektivavtal i de delar avtalen är oförenliga med varandra. Lex Britannias förenlighet med EG-rätten ifrågasätts i samband med artikel 12 EG gällande diskriminering och den fria tjänsterörligheten i artikel 49 EG. Syftet med lex Britannia är att förhindra social dumpning vilket dessutom är ett allmänintresse som EG-rätten accepterar vad gäller inskränkningar i tjänstefriheten under förutsättning att det finns tvingande och objektiva skäl för det.</p><p>Utstationeringsdirektivet består av tvingande regler för minimiskydd gällande arbetsoch anställningsvillkor som ska tillämpas i värdlandet, inklusive regler om minimilön. Syftet med direktivet är bland annat att förhindra social dumpning och garantera de utstationerade arbetstagarnas rättigheter. Trots detta innehåller den svenska utstationeringslagen ingen bestämmelse gällande minimilöner. I förarbetena kommer man till slutsatsen att lex Britannias bestämmelser är tillräckliga för att förhindra social dumpning i Sverige.</p><p>Arbetsdomstolen beslutade i AD 2005 nr 49 att man ska inhämta förhandsavgörande från EG-domstolen. Fallet gäller huruvida fackliga stridsåtgärder, som vidtagits i syfte att förmå ett utstationerat företag i Sverige som bedriver byggverksamhet att tillämpa det svenska byggnadsavtalet, kan anses strida mot artiklarna 12 och 49 EG samt mot utstationeringsdirektivet. Detta gäller särskilt lex Britannia som gör att stridsåtgärderna inte är otillåtna då denna nationella regel endast är tillämplig på arbetsförhållanden som medbestämmandelagen inte är direkt tillämplig på.</p> / <p>The Swedish legislation concerning collective labour law is based on a system where wages and general employment conditions are regulated by the parties on the labour market through collective agreements. Right of association is a right for employers and workers to belong and work for such an organization. Such organizations are given the right to negotiate in different situations through MBL. Interest disputes, or collective bargaining, refers to a situation where the organization of employers or the organization of workers want to reach a collective agreement, or to renew or change an agreement when the term of agreement has expired. The parties are entitled to take collective offensive actions in situations where no agreement exists. The right to take collective offensive actions is a constitutional right according to the Swedish constitution and can only be restricted through legislation or agreements. The most important restrictions are the non-strike agreement rules in 41-45 § § MBL.</p><p>According to the rules of lex Britannia in Swedish law, the non-strike agreement rules are not applicable in working conditions with a weak connection to the Swedish labour market. Furthermore, a collective agreement which is invalid according to foreign law due to a collective offensive action is valid in Sweden if the collective offensive action is valid in Sweden. Also, a Swedish collective agreement is able to push a foreign collective agreement aside concerning incompatible parts. The compatibility of lex Britannia and EC-law has been questioned in relation to article 12 EC concerning discrimination and the freedom to provide services in article 49 EC. Lex Britannia’s purpose is to prevent social dumping which is an acceptable restriction of the freedom to provide services.</p><p>The directive concerning posting of workers consists of mandatory rules for minimum protection regarding applicable employment conditions which will be applied in the host state, including rules of minimum wage. One of the purposes of the directive is to prevent social dumping and to safeguard the workers right. Utstationeringslagen does not include any minimum wage rule. According to the preparatory act, the lex Britannia rules are regarded as sufficient means to prevent social dumping in Sweden.</p><p>The Labour Market Court decided to ask for a preliminary ruling in case AD 2005 no 49. The case concerned whether collective offensive actions, which had been taken in order to force a posted company in Sweden to apply the Swedish collective agreement in the construction trade, is in breach of article 12 EC and article 49 EC and the directive concerning posting of workers. The case concern the lex Britannia rules in particular since they make the collective offensive actions allowed in situations where MBL is not applicable.</p>

Den svenska kollektiva arbetsrätten bygger på ett system där löner och allmänna anställningsvillkor regleras gemensamt av arbetsmarknadens organisationer genom kollektivavtal. Föreningsrätten är en rätt för arbetsgivare och arbetstagare att tillhöra och verka för en sådan organisation. Genom MBL ges organisationerna rätt att förhandla i olika typer av situationer. Intressetvister, eller avtalsförhandlingar, avser en situation där arbetsgivar- eller arbetstagarsidan antingen vill få till stånd ett kollektivavtal eller då ett avtal ska förnyas och eventuellt förändras då avtalstiden löpt ut. Som påtryckningsmedel i intressetvister, alltså då ett kollektivavtalslöst tillstånd råder, kan parterna använda sig av stridsåtgärder. Rätten att vidta fackliga stridsåtgärder är grundlagsfäst genom regeringsformen och kan endast inskränkas genom lag eller avtal. De viktigaste inskränkningarna i denna rätt är fredspliktsreglerna i 41-45 § § MBL. Enligt svensk rätt gäller inte fredspliktsreglerna vid arbetsförhållanden med svag anknytning till den svenska arbetsmarknaden. Detta framgår av lex Britannia. Lex Britannia innebär att ett kollektivavtal som är ogiltigt enligt utländsk rätt på grund av att det tillkommit efter en stridsåtgärd är giltigt i Sverige om stridsåtgärden är giltig. Ett svenskt kollektivavtal kan undantränga ett utländskt kollektivavtal i de delar avtalen är oförenliga med varandra. Lex Britannias förenlighet med EG-rätten ifrågasätts i samband med artikel 12 EG gällande diskriminering och den fria tjänsterörligheten i artikel 49 EG. Syftet med lex Britannia är att förhindra social dumpning vilket dessutom är ett allmänintresse som EG-rätten accepterar vad gäller inskränkningar i tjänstefriheten under förutsättning att det finns tvingande och objektiva skäl för det. Utstationeringsdirektivet består av tvingande regler för minimiskydd gällande arbetsoch anställningsvillkor som ska tillämpas i värdlandet, inklusive regler om minimilön. Syftet med direktivet är bland annat att förhindra social dumpning och garantera de utstationerade arbetstagarnas rättigheter. Trots detta innehåller den svenska utstationeringslagen ingen bestämmelse gällande minimilöner. I förarbetena kommer man till slutsatsen att lex Britannias bestämmelser är tillräckliga för att förhindra social dumpning i Sverige. Arbetsdomstolen beslutade i AD 2005 nr 49 att man ska inhämta förhandsavgörande från EG-domstolen. Fallet gäller huruvida fackliga stridsåtgärder, som vidtagits i syfte att förmå ett utstationerat företag i Sverige som bedriver byggverksamhet att tillämpa det svenska byggnadsavtalet, kan anses strida mot artiklarna 12 och 49 EG samt mot utstationeringsdirektivet. Detta gäller särskilt lex Britannia som gör att stridsåtgärderna inte är otillåtna då denna nationella regel endast är tillämplig på arbetsförhållanden som medbestämmandelagen inte är direkt tillämplig på. / The Swedish legislation concerning collective labour law is based on a system where wages and general employment conditions are regulated by the parties on the labour market through collective agreements. Right of association is a right for employers and workers to belong and work for such an organization. Such organizations are given the right to negotiate in different situations through MBL. Interest disputes, or collective bargaining, refers to a situation where the organization of employers or the organization of workers want to reach a collective agreement, or to renew or change an agreement when the term of agreement has expired. The parties are entitled to take collective offensive actions in situations where no agreement exists. The right to take collective offensive actions is a constitutional right according to the Swedish constitution and can only be restricted through legislation or agreements. The most important restrictions are the non-strike agreement rules in 41-45 § § MBL. According to the rules of lex Britannia in Swedish law, the non-strike agreement rules are not applicable in working conditions with a weak connection to the Swedish labour market. Furthermore, a collective agreement which is invalid according to foreign law due to a collective offensive action is valid in Sweden if the collective offensive action is valid in Sweden. Also, a Swedish collective agreement is able to push a foreign collective agreement aside concerning incompatible parts. The compatibility of lex Britannia and EC-law has been questioned in relation to article 12 EC concerning discrimination and the freedom to provide services in article 49 EC. Lex Britannia’s purpose is to prevent social dumping which is an acceptable restriction of the freedom to provide services. The directive concerning posting of workers consists of mandatory rules for minimum protection regarding applicable employment conditions which will be applied in the host state, including rules of minimum wage. One of the purposes of the directive is to prevent social dumping and to safeguard the workers right. Utstationeringslagen does not include any minimum wage rule. According to the preparatory act, the lex Britannia rules are regarded as sufficient means to prevent social dumping in Sweden. The Labour Market Court decided to ask for a preliminary ruling in case AD 2005 no 49. The case concerned whether collective offensive actions, which had been taken in order to force a posted company in Sweden to apply the Swedish collective agreement in the construction trade, is in breach of article 12 EC and article 49 EC and the directive concerning posting of workers. The case concern the lex Britannia rules in particular since they make the collective offensive actions allowed in situations where MBL is not applicable.

No description available.

A stratigraphic framework for altered volcanic rocks assigned to the Late Jurassic - Early Cretaceous Gambier Group (Heah et al., 1986) is proposed that correlates units from the abandoned Britannia Mine with strata along the eastern section of Britannia Ridge and the Furry Creek valley. Geological mapping defines three packages, interpreted as volcanic sequences, that represent a continuous succession of mainly mafic to felsic volcanics. From north to south, packages 1, 2 and 3 dip moderately and face consistently southwest. Package 1 is characterized by a mafic flow sequence intruded by rhyolite domes. Package 2 is dominated-by a felsic dome complex and a sedimentary basin, both blanketed by a thick pyroclastic flow unit. Package 3 is characterized by felsic lavas and ash flow tuffs gradational upwards to a thick argillite unit. Developed orebodies occur at two major horizons that are close to the lower and upper contacts of package 2. Sulphides associated with chert horizons occur within altered sheared equivalents of crystal lithic tuff and felsic breccia related to felsic dome complexes. Whole rock analyses define an altered calc-alkaline volcanic suite. Alteration, attributed to hydrothermal solutions accompanying massive sulphides, is most intense in packages 1 and 2 where rocks are MgO-rich, CaO-poor and enriched or depleted in alkalis compared to normal subalkaline rocks. Rocks in package 3 and from later crosscutting dykes are relatively unaltered. Rb-Sr values tentatively define a Jurassic to Early Cretaceous age of 167 ± 37 Ma for the altered volcanic suite. K-Ar dates of 90.5 ± 3.2 Ma and 81.4 ± 3 Ma are interpreted as reset by Coast Plutonic Intrusions surrounding the volcanic pendant and a later deformational or undocumented intrusive event. Massive sulphides associated with felsic volcanic rocks on Britannia Ridge are similar to volcanogenic massive sulphide deposits described in the Canadian Archean greenstone belts and the Miocene Kuroko deposits of Japan. / Science, Faculty of / Earth, Ocean and Atmospheric Sciences, Department of / Accompanied by two oversized thesis maps / Graduate

Sammanfattning Sedan lång tid tillbaka har den svenska kollektivavtalsmodellen varit utgångspunkt för reglering av löner och andra allmänna anställningsvillkor på vår arbetsmarknad. Arbetsmarknadens parter, dvs. fackföreningar och arbetsgivare har genom träffande av kollektivavtal kommit överens om vilka villkor som ska tillämpas. Hösten 2004 inträffade dock en händelse vars följder har inneburit ett ifrågasättande av avtalsmodellens förenlighet med EU:s nationalitetsdiskrimineringsförbud och de EG-rättsliga bestämmelserna om fri tjänsterörlighet. De svenska fackförbunden Byggnads och Elektrikerförbundet vidtog stridsåtgärder mot ett lettiskt byggbolag, Laval un Partneri Ltd, som med utstationerade lettiska arbetare utförde en ombyggnation av en skola i Vaxholm. Stridsåtgärderna syftade till att förmå det lettiska bolaget att teckna svenskt kollektivavtal. Tvisten mellan parterna kom dock att handla om så mycket mer än ett skolbygge. Till syvende och sist gällde frågan om den fria tjänsterörligheten inom EU ska överordnas strejkrätten, en grundläggande mänsklig fri- och rättighet. EG-domstolen meddelade i december 2007 domslutet i Vaxholmstvisten, det s.k. Laval-målet. Domen innebar ett underkännande av de vidtagna stridsåtgärderna, och lex Britannia, den bestämmelse i MBL som givit fackföreningarna rätt att vidta stridsåtgärder för att tilltvinga sig svenskt kollektivavtal, bedömdes som diskriminerande. Domslutet innebär att den svenska arbetsrätten nu måste anpassas till EG-rättens bestämmelser om fri rörlighet för tjänster på den inre marknaden. Syftet med uppsatsen är att undersöka tänkbara förändringar av svensk arbetsrätt, som en anpassning till EG-rätten. De bestämmelser som kan komma att revideras är 42 § MBL, Britanniaprincipen och lex Britannia, samt utstationeringslagen. Andra lösningar är tänkbara, t.ex. införandet av en proportionalitetsprincip eller krav på undantag i det nya Lissabonfördraget för kollektivavtal och strejkrätt. / Abstract The national authorities in Sweden have entrusted management and labour with the task of setting, by way of collective negotiations, the wage rates and other terms and conditions of employment. The parties on the labour market, i.e. trade unions and employers have reached collective agreements, which prescribe the current terms and conditions. The autumn of 2004 something happened that has lead to questions about the role of the social partners and collective agreements, and whether the existing Swedish practice is compatible with rules of the EC Treaty on the freedom to provide services and the prohibition of discrimination on grounds of nationality. Byggnads and Elektrikerförbundet (Swedish trade unions) toke collective actions with the aim of having a Latvian company, Laval un Partneri Ltd, to sign a Swedish collective agreement. The company posted Latvian workers to Sweden for the construction of a school in Vaxholm. However, the dispute between the contending parties was about more than the construciton of a school. Finally the question concerned whether the freedom to provide services should be in a superior position, prior the fundamental right to strike. In December 2007 the Court of Justice delivered the judgement in the Vaxholm dispute (or case C-341/05 Laval). The Court judged that the rules of the EC Treaty precluded Byggnads from taking collective actions. The collective actions were with other words not allowed. Lex Britannia, the rule that gives Swedish trade unions the right to take collective actions to force foreign providers of services to sign a Swedish collective agreement, was found to give rise to discrimination. This means that the Swedish labour law is not compatible with the rules of the EC Treaty on the freedom to provide services. For that reason the Swedish labour law now has to amend. The purpose of this essay is to investigate conceivable changes of the labour law in Sweden, as an adjustment to the rules of the EC Treaty. 42 § MBL, which includes lex Britannia, and the Law on the posting of workers are some national regulations that can be amended. Several others changes could be done, e.g. introduction of a principle of proportionality in the Swedish labour law, or a demand from the Swedish government for an exception of collective agreements and collective actions in the Treaty of Lisbon.

<p>Sammanfattning</p><p>Sedan lång tid tillbaka har den svenska kollektivavtalsmodellen varit utgångspunkt för reglering av löner och andra allmänna anställningsvillkor på vår arbetsmarknad. Arbetsmarknadens parter, dvs. fackföreningar och arbetsgivare har genom träffande av kollektivavtal kommit överens om vilka villkor som ska tillämpas. Hösten 2004 inträffade dock en händelse vars följder har inneburit ett ifrågasättande av avtalsmodellens förenlighet med EU:s nationalitetsdiskrimineringsförbud och de EG-rättsliga bestämmelserna om fri tjänsterörlighet.</p><p>De svenska fackförbunden Byggnads och Elektrikerförbundet vidtog stridsåtgärder mot ett lettiskt byggbolag, Laval un Partneri Ltd, som med utstationerade lettiska arbetare utförde en ombyggnation av en skola i Vaxholm. Stridsåtgärderna syftade till att förmå det lettiska bolaget att teckna svenskt kollektivavtal. Tvisten mellan parterna kom dock att handla om så mycket mer än ett skolbygge. Till syvende och sist gällde frågan om den fria tjänsterörligheten inom EU ska överordnas strejkrätten, en grundläggande mänsklig fri- och rättighet.</p><p>EG-domstolen meddelade i december 2007 domslutet i Vaxholmstvisten, det s.k. Laval-målet. Domen innebar ett underkännande av de vidtagna stridsåtgärderna, och lex Britannia, den bestämmelse i MBL som givit fackföreningarna rätt att vidta stridsåtgärder för att tilltvinga sig svenskt kollektivavtal, bedömdes som diskriminerande. Domslutet innebär att den svenska arbetsrätten nu måste anpassas till EG-rättens bestämmelser om fri rörlighet för tjänster på den inre marknaden.</p><p>Syftet med uppsatsen är att undersöka tänkbara förändringar av svensk arbetsrätt, som en anpassning till EG-rätten. De bestämmelser som kan komma att revideras är 42 § MBL,</p><p>Britanniaprincipen och lex Britannia, samt utstationeringslagen. Andra lösningar är tänkbara, t.ex. införandet av en proportionalitetsprincip eller krav på undantag i det nya Lissabonfördraget för kollektivavtal och strejkrätt.</p> / <p>Abstract</p><p>The national authorities in Sweden have entrusted management and labour with the task of setting, by way of collective negotiations, the wage rates and other terms and conditions of employment. The parties on the labour market, i.e. trade unions and employers have reached collective agreements, which prescribe the current terms and conditions. The autumn of 2004 something happened that has lead to questions about the role of the social partners and collective agreements, and whether the existing Swedish practice is compatible with rules of the EC Treaty on the freedom to provide services and the prohibition of discrimination on grounds of nationality.</p><p>Byggnads and Elektrikerförbundet (Swedish trade unions) toke collective actions with the aim of having a Latvian company, Laval un Partneri Ltd, to sign a Swedish collective agreement. The company posted Latvian workers to Sweden for the construction of a school in Vaxholm.</p><p>However, the dispute between the contending parties was about more than the construciton of a school. Finally the question concerned whether the freedom to provide services should be in a superior position, prior the fundamental right to strike.</p><p>In December 2007 the Court of Justice delivered the judgement in the Vaxholm dispute (or case C-341/05 Laval). The Court judged that the rules of the EC Treaty precluded Byggnads from taking collective actions. The collective actions were with other words not allowed. Lex Britannia, the rule that gives Swedish trade unions the right to take collective actions to force foreign providers of services to sign a Swedish collective agreement, was found to give rise to discrimination. This means that the Swedish labour law is not compatible with the rules of the EC Treaty on the freedom to provide services. For that reason the Swedish labour law now has to amend.</p><p>The purpose of this essay is to investigate conceivable changes of the labour law in Sweden, as an adjustment to the rules of the EC Treaty. 42 § MBL, which includes lex Britannia, and the Law on the posting of workers are some national regulations that can be amended. Several others changes could be done, e.g. introduction of a principle of proportionality in the Swedish labour law, or a demand from the Swedish government for an exception of collective agreements and collective actions in the Treaty of Lisbon.</p>

The aim of this thesis is to test the theory that literacy in Roman Britain was largely an achievement of a wealthy, educated social elite. Inscribed material from Roman Britain has been examined in connection with four areas of human activity: religion, working life, funerary practice and personal, social and domestic life. In each of these areas there has been an attempt to identify the writers or instigators of the inscriptions, the reasons for their literate output, and the practical and literate skills involved in producing the written record. There is also an appreciation of the style of production and the quality of the written Latin. Spelling tables are provided, at the end of each chapter, listing words in which the spelling deviates from normal Classical Latin forms and some other irregularities. It is clear that inscribed material which survives from Roman Britain can only be a tiny fraction of what was produced there. Furthermore, factors affecting survival mean that the archaeological record cannot be expected to be a representative sample of what was originally written. There are additional problems when examining literacy in a past society. Each written record is only evidence of the skill required to produce that piece of writing. It cannot reveal the full capabilities of the writer. The archaeological record can suggest literacy of a basic, moderate or high level, but it is important to bear in mind the limitations of the evidence: a simple, crudely carved inscription should not be regarded as indicative of poor literacy skills if no other evidence is available to confirm this.

Dans les années 1990, le rock britannique revient sur le devant de la scène, porté par des groupes tels Blur, Oasis, Pulp et Suede, que la presse rassemble sous l'étiquette Britpop. Non contents de s'inspirer des grands groupes locaux des années 1960, comme les Beatles, ces musiciens se distinguent par une écriture et une image profondément ancrées dans leur propre identité britannique, et évoquent volontiers dans leurs chansons le mode de vie de la jeunesse comme la culture de la classe ouvrière. Cette renaissance sur les plans musical et culturel (participant au phénomène Cool Britannia) est contemporaine de la rénovation de l'idéologie et de l'image du Parti travailliste, qui devient New Labour sous la férule de Tony Blair, intéressé par la vision positive de la britannicité dépeinte par la Britpop. Dans la course aux élections législatives de 1997, le chef de l'opposition cherche à présenter son parti comme jeune et moderne, et se rapproche des acteurs de la scène rock de l'époque dans le but de courtiser l'électorat jeune qui fait défaut à la gauche depuis les années 1980. L'utilisation du rock en tant qu'outil de soutien politique pourrait néanmoins paraître contre-Nature à cause du rôle traditionnel de ce genre musical, lié aux sous-Cultures et mouvements contestataires. L'étude des excroissances du mouvement Britpop, visibles jusqu'à l'accession de Gordon Brown au poste de Premier ministre en 2007, permettra de dégager l'existence d'une veine critique et contestataire au sein de cette même scène rock, proposant une vision plus réaliste de la société, rappelant l'idée de Broken Britain mise en avant par les Conservateurs à cette époque. / In the 1990s, a string of successful bands such as Blur, Oasis, Pulp and Suede, inspired by glorious forefathers like the Beatles, revived the British rock genre. The press was quick to dub this new scene "Britpop", to describe the way these bands drew their inspiration from their own sense of Britishness, both in their appearance and in their lyrics, which documented several aspects of youth and working-Class cultures in Britain. Meanwhile, the Labour Party was undergoing a similar kind of rebirth under the influence of Tony Blair, who rebranded his party as New Labour. Since Britpop offered a positive, near-Patriotic vision of Britishness in line with the spirit of "Cool Britannia", Blair sought to obtain a very visible support from the Britpop scene in the run-Up to the 1997 general election. This was conceived as a way to help rejuvenate the Labour Party's image and to secure the youth vote which had eluded the left since the 1980s. However, the traditional view of rock music (as a type of protest music, prone to generating subcultures) hardly seems compatible with the idea that it could be used to support a mainstream political party. As the Britpop format went on to influence homegrown rock music into the next decade, with Gordon Brown succeeding Blair as Prime Minister in 2007, it seems several bands took British rock back to its primary, subversive function by painting a realistic picture of British society, closer to the concept of "Broken Britain" than to that of "Cool Britannia".

[pt] O olhar de um escritor latino sobre um dos inúmeros povos que habitavam o território do Império Romano. Palavras que viajam através do tempo e que contribuem para construir representações sobre os povos que ficaram conhecidos como Celtas. A construção de uma narrativa que diz o Outro, mas que ao mesmo tempo fala sobre Si-mesmo, apresentando um jogo de fronteiras identitárias. Nesta dissertação propomos uma análise minuciosa dos textos de Tácito, onde o autor narra e apresenta seu parecer sobre os Brigantes. Povo que tem a sua história relacionada diretamente com a dos Romanos, na medida que integrava a Província romana da Britânia. O objetivo central deste trabalho é compreender os usos que Tácito faz do passado ao escrever sobre os Brigantes. / [en] A Latin writer s view on one of the countless people who inhabited the Roman Empire territory. Words that travel through time and contribute to the construction of representations of the people that became known as Celts. The construction of a narrative that speaks about Another, but at the same time talks about One Self, presenting a game of identity borders. In this dissertation we bring the proposition of a detailed analysis of Tacitus s texts, where the author narrates and presents his opinion about the Brigantes. This People who has it s history directly related to the Romans, as it integrated the Roman Province of Britannia. The main goal of this research is to seek to understand the ways that Tacitus uses the past when he writes about the Brigantes.