This diploma thesis deals with the design of a kindergarten in Kunovice near Uherské Hradiště. The kindergarten has two above-ground floors. There are two classes on the first floor, each for 25 children. Part of this floor is a kitchen with copmlete equipment to provide all-day dining. On the second floor there is a small library with computers and teachers´facilities. The structural system is made of brick made of ceramic fittings covered with a flat and countertop roof. The work includes project documentation fot the construction.

No description available.

This thesis deals with the renewal of the cadastre documentation by mapping. It is analysing all stages of the reconstruction. These stages have been demonstrated on a sketch of cadastral area of Senetářov. On the basis of acquired results a digital cadastral map has been drawed up in the programme of MicroGEOS Nautil by automated techniques.

In my work I deal with how to do things. Instructional videos, printed paper instructions for using the product or performing an artistic event - all serve only as a platform for self-realization. The condition in the approach is not strictly following the established procedures. Rather, it is about reassessing what is essential at the moment.

Akutsjukvård är tidskänsliga vårdinsatser som ges till patienter som drabbas av akut sjukdom. Akut sjukdom kan innebära försämring av kronisk sjukdom eller nytillkommen plötslig ohälsa i behov av snabb handläggning. När en patient drabbas av akut sjukdom ökar risken för vätskebalansrubbningar, exempelvis dehydrering och hyperhydrering. Vätskebalansrubbningar kan leda till ökad ohälsa samt ökade samhällskostnader. Sjuksköterskan ansvarar för bedömning och dokumentation av vätskebalans. Detta ska göras med en helhetssyn och består till stor del av tre komponenter; bedömning av kliniskt status, klinisk kemi och dokumentation i vätskebalanslistor. Hantering av den akut sjuka patientens vätskebalans utgör en avgörande del av patientens vård. Då bedömning och dokumentation av vätskebalans syftar till att tidigt upptäcka inadekvat vätskebalans innebär suboptimal hantering en ökad risk för vårdskada hos patienten. Syftet var att belysa sjuksköterskans genomförande av bedömning och dokumentation av vätskebalans hos patienter som vårdas inom akutsjukvård. Metoden litteraturöversikt valdes för att besvara studiens syfte. Endast studier publicerade mellan åren 2007-2017 samt genomförda inom en akutsjukvårdskontext på vuxna patienter inkluderades. Datainsamlingen skedde genom sökning i de elektroniska databaserna PubMed, CINAHL complete, MEDLINE samt SveMed+ med indexeringsord och fritextord baserade på litteraturöversiktens syfte. Därtill genomfördes en manuell sökning. Datainsamlingen resulterade i att 17 originalartiklar inkluderades i litteraturöversikten. Artiklarnas kvalitet granskades mha Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering samt kvalitet. Artiklarnas resultat analyserades med integrerad analys och presenterades därefter i en integrerad text. Resultatet visade att det fanns brister i sjuksköterskans bedömning och dokumentation av vätskebalans. Det fanns en fördröjning i agerande vid upptäckt av vätskebalansrubbningar och onormala värden i den kliniska kemin. Sjuksköterskan dokumenterade inte patientens vätskebalans i vätskebalanslista eller kroppsvikt på ett tillfredsställande vis. Faktorer som kunde påverka sjuksköterskans bedömning och dokumentation av vätskebalans var kommunikation, kunskap och patientens sjukdomstillstånd. Därtill indikerade resultatet att de mätmetoder som används för att bedöma vätskebalans inte verkar helt ändamålsenliga för äldre patienter, vilket gällande riktlinjer inte tillsynes tar hänsyn till. Vidare forskning behövs för att kartlägga detta vidare. Slutsatsen av litteraturöversiktens resultat indikerar att sjuksköterskans bedömning och dokumentation av vätskebalans idag är bristfällig. Insatser f  f ör att öka sjuksköterskans kunskap kring vätskebalans torde vara av värde för att förbättra detta. Vidare forskning behövs för att utvärdera huruvida de mätmetoder som används för bedömning och dokumentation av vätskebalans är väl lämpade för akutsjukvård. / Acute care is time sensitive care interventions given to patients who are acutely ill. Acute illness may imply deterioration of chronic disease or newly sudden illness that needs urgent treatment. In this state the risk of fluid balance disorders, such as dehydration and hyperhydration, increases. Fluid balance disorders may lead to increased morbidity and social costs. The nurse has a responsibility to assess and document fluid balance. This should be done with a holistic view and largely consists of three components; assessment of clinical status, clinical chemistry and documentation in fluid balance charts. Fluid balance management in the care of the acutely ill is a fundamental part of patient care. The aim of the assessment and documentation of fluid balance is to discover deviations early, and a suboptimal management of fluid balance implies an increases risk of care related injury. The aim was to illuminate the nurse’s implementation of fluid balance assessment and documentation in patients within acute care. The study was executed through a literature review. Only articles published between 2007 and 2017, conducted in acute care settings and of adult patients were included. The data collection was carried out using the electronic databases PubMed, CINAHL complete, MEDLINE and SveMed+ using keywords based on the purpose of the literature review. Both thesaurus and free text words were used as keywords. Thereafter a manual search was performed. The data collection process resulted in 17 original articles that were included in the literature review. The quality of the articles was assessed using the review template compiled by Sophiahemmet University. The results of the articles were analyzed using integrated analysis and presented within an integrated text. The findings revealed shortcomings in the nurse’s assessment and documentation of fluid balance. There was a delay in action after the detection of fluid imbalances and abnormal values ​​in the clinical chemistry. The nurse did not adequately document the patient's bodyweight or fluid balance in the fluid balance chart. Factors such as communication, knowledge, and the patient’s medical condition could affect the nurse’s assessment and documentation of fluid balance. In addition, the findings indicated that the measurement methods used to assess fluid balance do not appear to be entirely suitable for elderly patients. Applicable guidelines do not seem to recognize the diverse needs of these patients. Additional research is needed to explore this further. The conclusions of this literature review indicates that the nursing assessment and documentation of fluid balance is inadequate. Efforts to increase the nurse’s knowledge of fluid balance might be of value to improve this. Further research is needed to evaluate whether the measurement methods used for the assessment and documentation of the fluid balance are well suited for acute care settings.

SAMMANFATTNING Varje år drabbas cirka 15 000 personer i Sverige av plötsligt hjärtstopp, cirka 10 000 sker utanför sjukhus. För att öka överlevnaden utförs Hjärt-Lungräddning (HLR). Den akutmottagning där studien utförts tog emot 78070 patienter år 2014. För att öka patientsäkerheten så utbildas all vårdpersonal i HLR årligen. En del av sjuksköterskornas arbete är att dokumentera vad som görs med patienten. Sjuksköterskor har även en skyldighet att kritiskt granska den egna dokumentationen. Syftet med studien var att beskriva dokumentation vid hjärtstopp för patienter som kommer till ett storstadssjukhus eller får hjärtstopp på akutmottagningen. Studien har en retrospektiv, deskriptiv design där sjuksköterskors dokumentation i patientjournaler har granskats. Under perioden 2009-07-01 och 2010-12-31 kom 72 patienter med hjärtstopp eller fick hjärtstopp på ett storstadssjukhus. Dessa 72 journaler har granskats, 25 var kvinnor och 47 var män. Åldersfördelningen var 38 till 93 år för kvinnor och 36 till 96 år för män. I 53 av journalerna dokumenterades vad som skett innan patienten kom till akutmottagningen. Fyra journaler (fem procent) var helt utan sjuksköterskedokumentation. Endast två (3 %) av journalerna innehöll information om tidpunkt för hjärtstoppet. I nio av journalerna (12 %) stod initialrytm dokumenterad. I bara sex journaler (8 %) fanns någon tidsangivelse gjord gällande tidsförloppet över behandlingen för hjärtstoppet på akutrummet. I tre av journalerna (fyra %) står det något om att defibrillering har utförts. Läkemedelsadministration finns angivet i 12 av journalerna (16 %). I två av journalerna (tre %) finns andra läkemedel än Adrenalin dokumenterat. Ingen av de 72 journalerna har någon tidsangivelse för läkemedelsadministrering eller defibrillering. Gällande dokumentationen om användandet av LUCAS så gjordes det i 14 av journalerna (19 %). Studien visar att sjuksköterskedokumentationen vid hjärtstopp kan bli bättre genom att börja dokumentera vad som sker på akutrummet inte bara vad som skett innan ankomst till akutmottagningen. Finns flera områden som har förbättringspotential, tider för diverse åtgärder, initialrytm, när avslutades åtgärderna är exempel på vad som kan förbättras.

No description available.

ABSTRACT From the moment a person enters a state, whether by birth or migration, the individual-state interaction is often mediated by some form of (supposedly) official state-issued document. This is particularly the case in cross-border migration. Documentation is often viewed as an instrument of the state, with passports containing declarations within them stipulating to them being “the property” of the government issuing them. Yet, documentation is borne by individuals whose use of it in the context of migration indicates incongruence between their view of documentation and that of the state. This research examines migrants‟ perceptions of documentation, what informs those views, and the ways in which those perceptions inform migrants‟ views of and interaction with the nation-state, citizenship, identity and state control. It explores contestation over the ownership of and rights over documents. In an effort to explore the levels of connection and disconnection, the study contrasts migrants‟ perceptions against those of the state. It moves away from the functionalist, policy-directed approach to the study of documentation that often characterises migration literature. It is informed by post-positivist, relativist commitments to examining the perspectives of individuals while adopting the constructivist recognition that meaning is created, as informed by history, context and experience. Focusing on Zimbabwean migrants resident in Johannesburg, this study draws on information gathered through in-depth interviews and group discussions, examined through discourse analysis and thematic content analysis.

Introduction: Research show that patients frequently display abnormal vital signs as much as 48h before a serious adverse event occur, such as cardiac arrest or unplanned intensive care unit admission. Therefore, early recognition of these changes trough vital sign examination is essential in the prevention of deterioration. However, deterioration is often missed.Aim: The aim was to investigate to what extent nurses in the general ward are documenting vital signs prior to patient deterioration. Methods: A systematic literature review was done usingthe databases PubMed and CINAHL. Inclusion criteria: general ward and publication 2010-2020, exclusion criteria:emergency department, acute admission ward, paediatric ward, psychiatric ward, interventions and continuousmonitoring. Critical appraisalusingtools from Joanna Briggs Institute. PRISMA statement for reporting of systematic reviews.Results: Nine studies were included. It was seen that the fraction of cases who had vital signs documented prior to deterioration was diverse, although never complete. Some studies showed an acceptable fraction of patients who weremonitoredin the hours prior to deterioration, but it was seen that the monitoring did not always escalate as the patient got worse. The vital signs most frequently documentedwereheart rate and pulse, thoughstill missing in a large fraction of charts. Respiratory rate was documented less than the other vital signs.Conclusions: This study suggests that documentation of vital signs prior to deterioration is diverse but often incomplete. Further research is needed to understand what can be done to improve vital sign documentation on general wards.

Einsatzmöglichkeiten, Neuheiten und Ausblick auf kommende Releases von Mathcad Prime