Made available in DSpace on 2018-08-01T23:31:07Z (GMT). No. of bitstreams: 1 tese_10598_O LUGAR DA CRIANÇA NA PÓLIS GREGA_tese_MARCELO SERUTE.pdf: 1368830 bytes, checksum: 1a5899d33d3ef93129a63a6b68cb1927 (MD5) Previous issue date: 2017-01-26 / Este trabalho faz um estudo teórico do lugar da criança na pólis, destacando as relações e os processos originados em um contexto específico, que procura encontrar o sentido histórico e filosófico existente nos séculos IV e III a.C. Utiliza uma genealogia para estudar o cenário do reconhecimento político dos gregos. O foco encontra-se nas práticas discursivas que transitam no idealismo e na representação da pólis, cuja problemática inspira-se no referencial socrático, ou seja, compreender o porquê da aparente ausência do reconhecimento público da criança na pólis. Para desvendar essa questão utiliza o estilo vivencial de Sócrates, e mais especificamente a categorização socrática da doxa, ao estudar a opinião como potencialidade e racionalidade da criança. A disposição socrática ocorre como um estranhamento à política instituída pela pólis e se estabelece à sua margem, gerando tensão, segundo o critério da opinião. Ao se diferenciar dos padrões aplicados no reconhecimento da cidadania da pólis, prefere o argumento à opinião, outra lógica e significado da participação relacional. Sócrates convida seus interlocutores para uma participação reflexiva, relacional e dialógica, porém mais aberta, ou seja, fora do paradigma do enquadramento ideal da polis. Nesse locus, o problema do reconhecimento público da criança se torna complexo devido ao questionamento sobre quais bases e reflexos se sobrepõem ao impacto da afirmação da opinião da criança (e do in-fans). Utiliza práticas discursivas em prol de sua práxis e propõe como nova teoria a possibilidade de instaurar a opinião da criança ao reconhecê-la no espaço público, comum e participativo. Autores secundários e intérpretes do pensamento socrático seguem a lógica pretendida neste trabalho, concentrando-se em duas partes: a primeira é norteada pelos estudos socráticos e pela escolha dos critérios (opinião ou a razão), tanto entre Sócrates e a paideía e a pólis quanto entre Sócrates e os filósofos clássicos Platão e Aristóteles; a segunda tenta restabelecer o mesmo debate da ausência do reconhecimento da criança, mas sob outro referencial, o da modernidade, estudado em seu caráter e especificidade. Assim, este estudo objetivou contribuir para o debate atual ao analisar novos modelos para reconhecer politicamente a criança na sociedade, alicerçado em um mecanismo político regido por outras lógicas.

Den tillgängliga forskningen visar att förekomsten av stress och stressrelaterad ohälsa ökar bland högskolestudenter och påverkar deras studieprestation negativt. Syftet med denna studie var att öka förståelse för studierelaterad stress genom att lyssna på och analysera studenters subjektiva upplevelser och tankar kring studierelaterad stress samt hur de beskriver att de påverkas av och hanterar denna stress. En kvalitativ forskningsmetod valdes i form av semistrukturerad intervju för att besvara frågeställningar. Åtta studenters intervjuer transkriberades och analyserades därefter med tematisk analys.  Resultaten visade på att stress både kunde ses som positiv och negativ. Studenterna beskrev både fysiska, sociala och emotionella konsekvenser. Studien visade på att studenterna hade ett ansvar för att hantera sin stress och möjligheter att förhålla sig och utveckla sin studieteknik men att de också uttryckte en önskan om stöd från högskola. Studien hoppas väcka större intresse för ämnet och utvecklandet av möjligheter för studenter att kunna reducera stress.

During the past quarter century, over 1000 articles have documented changes in student behaviors related to participation in mastery learning programs. Although the results have been generally positive, a debate continues as to the cause for increased student performance: Are results due to changes in how students attend to the information, or simply due to increased study time as a result of remediation? In this study, a videodisc-based program in fractions was used with fifth-grade students. The videodisc-based instruction was chosen to help minimize differences in instructional materials, instructional time, and instructional delivery. A pretest-posttest, control-group design was used to compare academic achievement, locus of control, and goal setting scores of two groups (N=154). Both groups received instruction in fractions via the teacher-directed, videodisc-based Mastering Fractions program. Treatment 1 students (N=80) were knowledgeable that they were participating in a mastery-learning program and would be held accountable for their progress and remediation. Treatment 2 students (N=74) were not aware that their teacher was using mastery learning principles to determine progression and remediation. A control group (N=32) received their normal grade five mathematics program. Comparisons between Treatment 1 and Treatment 2 student scores, after adjustments for pretest results using analysis of covariance, revealed standardized mean difference effect sizes of +0.03 for achievement, +0.32 for locus-of-control, and +0.46 for goal setting mean scores favoring Treatment 1. A discrepancy in implementation of the videodisc program in two classes may have skewed results. When data from these two classes were omitted, the analyses showed adjusted standardized mean difference effect sizes of +0.63 for achievement, +0.75 for locus-of-control, and +0.55 for goal setting mean scores favoring Treatment 1. A two-way analysis of covariance with treatment groups and achievement levels was also conducted. Subsequent standardized mean difference effect sizes using adjusted mean scores were greatest for students from the lowest achievement level (+0.64 for internal locus-of-control and +0.55 for goal setting mean scores). When data from the two discrepant classes were omitted, the adjusted standardized mean difference effect sizes were found to be + 1.24 for internal locus-of-control and + 1.06 for goal setting mean scores favoring students from the lowest achievement level. Implications of these results for mastery learning programs in public schools are discussed.

<p>Impulsivitet och upplevd kontroll är båda viktiga konstrukt inom</p><p>psykologi. Sambandet mellan dem har varit oklart delvis pga</p><p>otydlighet och oenighet gällande impulsivitetsbegreppet. På senare tid</p><p>har nya teoretiska modeller av impulsivitet som ett mångfasetterat</p><p>konstrukt utvecklats. Syftet med denna studie var dels att undersöka</p><p>psykometriska egenskaper hos en svensk översättning av UPPSskalan,</p><p>dels att undersöka sambandet mellan upplevd kontroll och</p><p>impulsivitet med hjälp av den nya UPPS-modellen. Datainsamling</p><p>genomfördes med självskattningsskalor. Deltagare var dels studenter</p><p>(n=66) och dels rättpsykiatriska/frivårdsklienter (n=12). Resultaten</p><p>visade ett signifikant, medelstort och delvis komplext samband mellan</p><p>upplevelser av kontroll och impulsiviteter. Gällande UPPS-modellen</p><p>gav resultat från faktoranalysen stöd för den förväntade underliggande</p><p>strukturen. I ljuset av tidigare forskning fanns en delvis överraskande</p><p>skillnad mellan student- och patientgrupper på två av fyra delskalor.</p>

<p>Denna uppsats handlar om arbetshandikappkodning som är det system arbetsförmedlingen använder sig av för att möjliggöra vissa arbetsmarknadspolitiska åtgärder för personer med nedsatt arbetsförmåga. Uppsatsens syfte var att synliggöra hur denna kodning inverkat på individens liv på väg till arbete, men också hur kodningen har påverkat övriga livet, positivt eller negativt. För att få svar på våra frågor genomförde vi fem temabaserade intervjuer. Respondenterna var alla män mellan 30 och 50 år och alla hade en eller fler koder. Som underlag för analysarbetet använde vi oss av Erving Goffmans stigmateori. Studien visade att arbetshandikappkodningen har inverkat på individens väg till arbete på så sätt att det har lett till ett arbete anpassat efter personernas förmåga. Kodningen upplevdes dock som ett hinder att göra sig gällande på den öppna arbetsmarknaden. När det gäller den andra frågeställningen kunde vi märka en viss påverkan på det övriga livet. Däremot kunde vi inte se om denna inverkan berodde på kodningen i sig eller det bakomliggande funktionshindret </p>

<p>The purpose of this study was to increase the understanding of how patients following cerebral vascular attacks percieve personal Control and their ability to influence the course of their rehabilitation. Specific questions relating to the concept of Health Locus of Control such as perception of personal responsibility and own influences as well as the recognition of the influence of outside phenomena such as faith, luck and divine power were asked for. The empirical findings of this study were based upon semistrucutural interviews with five respondents. The results showed that the respondents efforts, together with the efforts of others were a necessity in successful rehabilitation. The influence of faith or luck on the other hand, was not percieved as a factor for success. In the discussion, the anomalies shown in the study were analysed in relation to Health Locus of Control. These anomalies show how the respondents regulary combine internal and external attributions.</p>

Impulsivitet och upplevd kontroll är båda viktiga konstrukt inom psykologi. Sambandet mellan dem har varit oklart delvis pga otydlighet och oenighet gällande impulsivitetsbegreppet. På senare tid har nya teoretiska modeller av impulsivitet som ett mångfasetterat konstrukt utvecklats. Syftet med denna studie var dels att undersöka psykometriska egenskaper hos en svensk översättning av UPPSskalan, dels att undersöka sambandet mellan upplevd kontroll och impulsivitet med hjälp av den nya UPPS-modellen. Datainsamling genomfördes med självskattningsskalor. Deltagare var dels studenter (n=66) och dels rättpsykiatriska/frivårdsklienter (n=12). Resultaten visade ett signifikant, medelstort och delvis komplext samband mellan upplevelser av kontroll och impulsiviteter. Gällande UPPS-modellen gav resultat från faktoranalysen stöd för den förväntade underliggande strukturen. I ljuset av tidigare forskning fanns en delvis överraskande skillnad mellan student- och patientgrupper på två av fyra delskalor.

The purpose of this study was to increase the understanding of how patients following cerebral vascular attacks percieve personal Control and their ability to influence the course of their rehabilitation. Specific questions relating to the concept of Health Locus of Control such as perception of personal responsibility and own influences as well as the recognition of the influence of outside phenomena such as faith, luck and divine power were asked for. The empirical findings of this study were based upon semistrucutural interviews with five respondents. The results showed that the respondents efforts, together with the efforts of others were a necessity in successful rehabilitation. The influence of faith or luck on the other hand, was not percieved as a factor for success. In the discussion, the anomalies shown in the study were analysed in relation to Health Locus of Control. These anomalies show how the respondents regulary combine internal and external attributions.

Denna uppsats handlar om arbetshandikappkodning som är det system arbetsförmedlingen använder sig av för att möjliggöra vissa arbetsmarknadspolitiska åtgärder för personer med nedsatt arbetsförmåga. Uppsatsens syfte var att synliggöra hur denna kodning inverkat på individens liv på väg till arbete, men också hur kodningen har påverkat övriga livet, positivt eller negativt. För att få svar på våra frågor genomförde vi fem temabaserade intervjuer. Respondenterna var alla män mellan 30 och 50 år och alla hade en eller fler koder. Som underlag för analysarbetet använde vi oss av Erving Goffmans stigmateori. Studien visade att arbetshandikappkodningen har inverkat på individens väg till arbete på så sätt att det har lett till ett arbete anpassat efter personernas förmåga. Kodningen upplevdes dock som ett hinder att göra sig gällande på den öppna arbetsmarknaden. När det gäller den andra frågeställningen kunde vi märka en viss påverkan på det övriga livet. Däremot kunde vi inte se om denna inverkan berodde på kodningen i sig eller det bakomliggande funktionshindret

In this thesis, the root-locus theory for a class of diffusion systems is studied. The input and output boundary operators are co-located in the sense that their highest order derivatives occur at the same endpoint. It is shown that infinitely many root-locus branches lie on the negative real axis and the remaining finitely many root-locus branches lie inside a fixed closed contour. It is also shown that all closed-loop poles vary continuously as the feedback gain varies from zero to infinity.