[pt] Esta dissertação estuda um meio de apoiar a elicitação de requisitos, utilizando reuniões. Para isso utiliza a gerência de conflitos, que através do estímulo aos conflitos funcionais e do controle e tratamento dos conflitos não funcionais, visa à criação de idéias e o dinamismo da reunião, aumentando o volume de conhecimento elicitado. Tudo isso é realizado através de um trabalho cooperativo entre os interessados no sistema a ser desenvolvido. O método proposto é uma evolução de um trabalho anterior e baseia- se na gerência de conflitos em um ciclo de reuniões. Essa gerência é levada adiante por meio de um processo de retroalimentação de responsabilidade dos participantes das reuniões, que utilizam um questionário para fornecimento destas informações. Uma ferramenta Web foi construída para a coleta das respostas ao questionário, bem como para apoiar à análise dos conflitos. / [en] This work reports research on the automation support for requirements elicitation performed by means of meetings. In order to provide this support, we ground our work on conflict management, stimulating functional conflicts and controlling non-functional conflicts in order to increase the volume of elicited knowledge. This is based on cooperative work among the stakeholders of the demanded system or demanded changes on an existing system. The method is an evolution of a previous work on the topic and is based on conflict management over a cycle of meetings. This management is performed by a feedback process enacted by the meeting participants by means of a questionnaire for the provision of information. A Web tool to support the method was built to collect the information and analyze the conflicts.

Abstract This study explores the cross-functional conflicts in new product launches in the context of food industry, with particular focus to fast moving consumer goods setting. The purpose of this study is to develop an empirically grounded model of cross-functional conflicts in new product launches for the food industry. The theoretical approach taken in this study follows the resource based view of the firm. The theoretical framework was developed to make the conflict enablers, cross-functional conflicts and new product launches explicit for analysis. The empirical part of this study includes a qualitative single case study, which was geographically and culturally focused on Saudi Arabia. The research data was collected primarily through interviews from selected informants of the selected case company and representatives of two strategic partners and two competitors. The data was analyzed to empirically elaborate the theoretical framework. As a result of the data analysis, the cross-functional conflicts were categorized under task and relationship conflicts. The role of marketing resources in cross-functional conflicts was found to be more complex than what had been reported in their earlier research. The results of the data analysis were used to revise the theoretical model of cross-functional conflicts in the new product launches. The research provides several theoretical contributions and managerial implications in cross-functional conflicts in new product launches. / Abstrakti Väitöstutkimuksessa tarkastellaan yrityksen toimintojen välisiä konflikteja uusien tuotteiden lanseerauksen yhteydessä. Empiirisenä kohdetoimialana tarkastellaan elintarviketeollisuutta, erityisesti nopeasti liikkuvien kulutustuotteiden kontekstissa. Tutkimuksen tarkoituksena on kehittää empiirisesti perusteltu malli toimintojen välisistä konflikteista uusien tuotteiden lanseerauksessa elintarviketeollisuudessa. Tutkimuksen teoreettinen lähestymistapa hyödyntää resurssiperustaista teoriaa. Työssä laaditun teoreettisen viitekehyksen avulla voidaan analysoida konfliktien mahdollistajia, toimintojen välisiä konflikteja ja uusien tuotteiden lanseerausta. Tutkimuksen empiirisessä osassa on toteutettu laadullinen tapaustutkimus, joka sijoittuu maantieteellisesti ja kulttuurisesti Saudi Arabiaan. Tutkimusaineisto kerättiin pääasiassa haastattelemalla valitun kohdeyrityksen edustajia sekä kahden strategisen kumppaniyrityksen edustajia sekä kahden kilpailijayrityksen edustajia. Teoreettista viitekehystä täydennettiin ja täsmennettiin empiirisen aineiston analyysin avulla. Tutkimustulokset osoittavat, että toimintojen välisiä konflikteja voidaan kategorisoida tehtävään ja suhteisiin liittyviin konflikteihin. Markkinointiresurssien rooli toimintojen välisissä konflikteissa näyttäytyi monimutkaisempana kuin olemassa oleva kirjallisuus antoi olettaa. Teoreettista mallia muokattiin empiirisen analyysin perusteella. Tutkimus tarjoaa useita teoreettisia kontribuutioita ja liikkeenjohdollisia implikaatioita liittyen toimintojen välisiin konflikteihin uusien tuotteiden lanseerauksessa.

The Life Cycle Energy Optimisation (LCEO) methodology aims at finding a design solution that uses a minimum amount of cumulative energy demand over the different phases of the vehicle's life cycle, while complying with a set of functional constraints. This effectively balances trade-offs, and therewith avoids sub-optimal shifting between the energy demand for the cradle-to-production of materials, operation of the vehicle, and end-of-life phases. This work further develops the LCEO methodology and expands its scope through three main methodological contributions which, for illustrative purposes, were applied to a vehicle sub-system design case study. An End-Of-Life (EOL) model, based on the substitution with a correction factor method, is included to estimate the energy credits and burdens that originate from EOL vehicle processing. Multiple recycling scenarios with different levels of assumed induced recyclate material property degradation were built, and their impact on the LCEO methodology's outcomes was compared to that of scenarios based on landfilling and incineration with energy recovery. The results show that the inclusion of EOL modelling in the LCEO methodology can alter material use patterns and significantly effect the life cycle energy of the optimal designs. Furthermore, the previous model is expanded to enable holistic vehicle product system design with the LCEO methodology. The constrained optimisation of a vehicle sub-system, and the design of a subset of the processes which are applied to it during its life cycle, are simultaneously optimised for a minimal product system life cycle energy. In particular, a subset of the EOL processes' parameters are considered as continuous design variables with associated barrier functions that control their feasibility. The results show that the LCEO methodology can be used to find an optimal design along with its associated ideal synthetic EOL scenario. Moreover, the ability of the method to identify the underlying mechanisms enabling the optimal solution's trade-offs is further demonstrated. Finally, the functional scope of the methodology is expanded through the inclusion of shape-related variables and aerodynamic drag estimations. Here, vehicle curvature is taken into account in the LCEO methodology through its impact on the aerodynamic drag and therewith its related operational energy demand. In turn, aerodynamic drag is considered through the estimation of the drag coefficient of a vehicle body shape using computational fluid dynamics simulations. The aforementioned coefficient is further used to estimate the energy required by the vehicle to overcome aerodynamic drag. The results demonstrate the ability of the LCEO methodology to capitalise on the underlying functional alignment of the structural and aerodynamic requirements, as well as the need for an allocation strategy for the aerodynamic drag energy within the context of vehicle sub-system redesign. Overall, these methodological developments contributed to the exploration of the ability of the LCEO methodology to handle life cycle and functional trade-offs to achieve life cycle energy optimal vehicle designs. / Livscykelenergioptimerings-metodologin (LCEO) syftar till att hitta en designlösning som använder en minimal mängd av energi ackumulerat över de olika faserna av en produkts (i detta arbete i formen av ett fordon) livscykel, samtidigt som den uppfyller en förutbestämd uppsättning funktionella begränsningar. Genom detta kan avvägningar balanseras effektivt, och därmed undviks suboptimala förskjutningar mellan energibehovet för vagga-till-produktion av material, fordonets användningsfas samt hantering av det uttjänta fordonet, på engelska kallad End-Of-Life (EOL). Detta arbete vidareutvecklar LCEO-metodologin och utvidgar dess omfattning genom tre huvudsakliga metodologiska bidrag, som, för illustrativa syften, har applicerats på en fallstudie av ett fordons sub-systemdesign. En EOL-modell baserad på substitution med korrigeringsfaktorer, är inkluderad för att uppskatta energikrediter och bördor som härrör från hanteringen av det uttjänta fordonet. Flera olika scenarier som beskriver återvinning med olika nivåer av antagen degradering av egenskaper hos de återvunna materialen har definierats, och deras respektive LCEO utfall har jämförts med motsvarande resultat för scenarier baserade på deponering och förbränning med energiåtervinning. Resultaten visar att införandet av en EOL-modell i LCEO-metodologin kan ändra flöden och mönster kring materialanvändning och har en signifikant påverkan på den totala livscykelenergin i de optimala fordonsdesignen Då valet av EOL-modell har signifikans för LCEO utfallet, har de föregående, statiska modellerna kompletterats med en utvidgning mot en mer holistisk systemstudie utifrån LCEO. I denna utvidgning studeras frågor kring optimerade produktsystem, framförallt avseende en delmängd av EOL processernas parametrar som har inkluderats i form av kontinuerliga designvariabler med antagna barriärfunktioner som modellerar deras genomförbarhet. Resultaten visar att LCEO kan användas för att finna den optimala designen av en fordonskomponent tillsammans med dess associerade, ideala, syntetiska EOL-scenario. Dessutom demonstreras metodens förmåga att identifiera de underliggande mekanismer som möjliggör den optimala lösningens avvägningar. För att utöka komplexiteten i de ansatta funktionella begränsningarna har även form-relaterade variabler och aerodynamiska motståndsberäkningar tagits med. I det här fallet används krökningen på den studerade fordonskomponenten som ytterligare en variabel i LCEO analyser, med dess inverkan på det aerodynamiska motståndet och i och med detta variationer i användningsfasens energibehov. I detta fallet har det aerodynamiska motståndet tagits med i analysen genom uppskattning av motståndskoefficienten av en fordonskomponent framtagen genom strömningsmekaniska beräkningar. Denna uppskattning används sedan för att modellera den energi som krävs av fordonet för att övervinna det aerodynamiska luftmotståndet. I detta sammanhang visas också på behovet av en strategi för allokering av den aerodynamiska motståndsenergin hos en sub-komponent i relation till helheten, när fokus ligger på design av ett sub-system hos ett fordon. Resultaten visar att LCEO beskriver den underliggande funktionella synergin mellan de ansatta strukturella och de aerodynamiska kraven. Detta arbete bidrar till att LCEO utvecklas i flera olika avseenden som utgör väsentliga steg mot en pro-aktiv metod som kan hantera livscykel- och funktionella avvägningar i en optimal fordonsdesign ur ett livscykelenergiperspektiv.