Forgetting is an operation which removes information from a set of logical statements, such that a) the language used by the logic is simplified; and b) as much information as possible from the original logical statements are preserved. Forgetting operations are useful in a variety of contexts, including knowledge representation, where it is necessary to have an operation for removing information from knowledge bases; and the problem of relevance, where logical statements are simplified by removing irrelevant information. In this thesis we consider forgetting operations on logic programs with negation-as-failure according to the stable model semantics. There are existing notions of forgetting on logic programs in the literature: the strong forgetting and weak forgetting of Zhang and Foo, and the semantic approach to forgetting introduced by Wang et al. However, these notions are inadequate: the strong and weak forgettings are defined syntactically with no obvious connections to semantic notions of forgetting; while the semantic approach of Wang et al. does not take into account ``hidden'' information encoded in unused rules. The idea of equivalence on logic programs capture the extent of information contained in a logic program. We consider that two logic programs are equivalent iff the two programs contain the same information. For logic programs, there are many different possible notions of equivalence. We look at the well-known notion of strong equivalence and a new notion of equivalence which we call T-equivalence. Associated with each of these equivalences is a consequence relation on logic program rules. We present sound and complete set of inference rules for both consequence relations. We present a novel approach to logic program forgetting which uses as its basis a set of postulates, which are defined relative to a notion of equivalence. We show that if we use T-equivalence as the equivalence relation, then the only possible forgetting operations (up to equivalence) are strong forgetting and weak forgetting. If strong equivalence is used instead, then there are also only two possible forgetting operations (up to equivalence).

FernUniversiẗat, Diss., 2006--Hagen.

Zugl.: Göttingen, Universiẗat, Diss., 1992.

Sankt Gallen, Universiẗat, Diss., 2008.

Zugl.: München, Techn. Univ., Diss., 2009

Bachelor-Arbeit Univ. St. Gallen, 2004.

Bachelor-Arbeit Univ. St. Gallen, 2004.

Bachelor-Arbeit Univ. St. Gallen, 2007.

Master-Arbeit Univ. St. Gallen, 2008.

<p><strong>Bakgrund och problem:</strong> I och med alla samhällsförändringar har även revisorns roll för företagen förändrats. Ägandet har blivit alltmer separerat från verksamheten i bolagen och de önskar kontroll på att företaget drivs som det ska. Reglerna om hur kontrollen ska utföras har mer och mer skärpts, det på grund av den senaste tidens bolagsskandaler. Trots bolagsskandalema har det inte blivit någon större forskning inom ämnet revision. Det finns förslag att plikten ska bort, och vad som då händer är omöjligt att säga. En revision ger olika nytta hos olika intressenter, överstiger nyttan, revisionens kostnad?</p><p><strong>Syfte:</strong> Syftet med vår uppsats är att utreda konsekvenserna av ett slopande hos små bolag. Vi gör det med hjälp av Svenskt Näringslivs syn på ett slopande av revisionsplikten. Våra slutsatser jämförs med utvecklingen av avskaffandet av revisionsplikten internationellt.</p><p><strong>Avgränsningar:</strong> Vi har valt att begränsa uppsatsen till intressenten Svenskt Näringsliv. De länder som vi behandlar vid jämförelsen internationellt, är England och Danmark. När vi nämner revision, avser vi revision av redovisning och inte förvaltningsrevision.</p><p><strong>Metod:</strong> Vi har gjort en djupgående intervju med vår valda intressent. Vi har även gjort litteraturstudier på rapporter gjorda inom ämnet, samt undersökt tidningar och nya debattartiklar.</p><p><strong>Resultat och slutsasatser:</strong> Vi har kommit fram till att en bra lösning skulle vara om företagen själv fick välja om revisionen är värd sin kostnad. Det skulle leda till en marknadsmässig lösning och företagen som vill ha sina räkenskaper reviderade av olika skäl, kan få det. Vi tycker att revisionen ska vara frivillig för alla företag. Om ägarna önskar kontroll av ledningen, går det genom att revidera räkenskaperna. De som vinner mest på ett avskaffande av revision, är de små bolagen med ensam ägare, de slipper dyra kostnader som revisionen medför.</p><p><strong>Förslag till vidare forskning:</strong> Vi har under uppsatsens gång funnit ett antal intressanta frågeställningar. Många av dem anser vi kan användas som grund till framtida studier. Hur har avskaffandet utvecklats i Sverige? Har de små bolagen blivit mer konkurrenskraftiga internationellt? Har revisionen ersatts av någon annan tjänst, och hur många företag har valt bort revision? Kan det uppstå problem med att revisorer inte åtar sig uppdrag, när de inte är årligen återkommande?</p>