2010 avskaffade Sverige revisionsplikten för de minsta aktiebolagen. Gränsvärdena drogs vid 3 miljoner kr i omsättning, 1,5 miljoner kr i balansomslutning och 3 anställda. För aktiebolagen som inte överstiger två av dessa gränsvärden för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren är nu revisionen frivillig. Trots detta väljer många små aktiebolag frivillig revision.  Studiens syfte är att förstå och förklara varför små aktiebolag väljer frivillig revision. Genom att analysera både företagens och revisorernas perspektiv på frivillig revision ämnar studien att bidra med djupare förståelse för anledningarna till valet av frivillig revision. Studien antar en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer med 7 företag och 3 revisorer har ägt rum.  Studiens slutsatser är att små aktiebolag är heterogena och det finns många saker som kan förklara valet av frivillig revision. Studien finner att tillväxtplaner, externt ägande, intressenters påverkan, tillförlitliga finansiella rapporter, företagsledarens egenskaper och revisorns rådgivning kan vara saker som påverkar valet av revision. Intressenter och revisorns rådgivning hade dock mindre påverkan än vad vi trodde. / In 2010 Sweden abolished the mandatory audit for small limited companies. The threshold now stands at 3 million kr in turnover, 1,5 million kr in balance sheet total and 3 employees. For companies who do not exceed two of these limits in two consecutive years, the audit is now voluntary. Despite this, many companies choose to do voluntary audit.  The purpose of the study is to understand and explain why small limited companies choose to do voluntary audit. By analyzing the perspectives from both companies and auditors, the study aims to contribute with deeper understanding of the reasons behind the decision to do voluntary audit. The study uses a qualitative method with semi-structured interviews. 7 companies and 3 auditors have been interviewed.  Conclusions of the study indicates that small companies are heterogeneous and that there are many things that can explain the decision to do a voluntary audit. The study finds future growth, external ownership, influence of stakeholders, reliable financial reports, traits of the business leader and advice from the auditor to be things that can influence the decision to do a voluntary audit. However, stakeholders and advice from the auditor have a smaller influence on the decision to do a voluntary audit than we thought.

No description available.

No description available.

Vid värdering av omsättningstillgångar är varulagret en av de poster som orsakar de största värderingsproblemen. I handelsföretag är värdering av varulagret den post som på grund av sin storlek på ett väsentligt sätt påverkar företagets resultat och ställning. Därmed blir det viktigt att denna post ger en rättvisande bild av företagets verksamhet. Det finns en rad olika värderingsmetoder att tillämpa för att fastställa varulagrets värde. Varje enskild värderingsmetod bygger på olika antaganden som därmed ger olika värdering av varulagret.  Då det är årsredovisningen som ligger till grund för granskningen blir denna en självklar del att också titta närmare på. I en lågkonjunktur bli värderingen generellt svårare då frestelsen för företagen är stor att redovisa ett resultat som inte är realistiskt. Revisorns uppgift är att kontrollera att företaget följt de tillämpliga lagar och principer som finns. Studiens syfte har varit att redogöra för den granskning som revisorerna gör och den problematik som finns kring handelsföretagens varulagervärdering. Vi vill också undersöka om revisorernas granskning påverkats av lågkonjunkturen. Inventeringen blir en central del i granskningen, där revisorn granskar att företagens system och rutiner fungerar. Man gör stickprov på lagren för att fastställa att den mängd varor företaget angett verkligen finns. Granskningen innefattar också att man kontrollerar att företagen följt de värderingsprinciper som finns såsom LVP inkurans och FIFU. Revisorerna har påverkats av lågkonjunkturen på så vis att deras granskning har blivit mer omfattande.  Större urval görs för att försäkra sig om att lagret är rätt inventerat. Risken finns att företagen vill övervärdera i dåliga tider, detta har revisorerna hittills inte sett några tendenser till.

Det finns en mängd forskning kring hur Earnings Management uppstår och hur incitament till Earnings Management kan uppkomma. Gemensamt för denna forskning är att företagsledningen försöker möta utomstående krav och förväntningar på företagets finansiella prestation. Dessa krav och förväntningar resulterar i incitament för företagsledningen att göra subjektiva bedömningar av intäkter, kostnader och periodiseringar för att på så sätt manipulera resultatet. För att kontrollera bokföringen och redovisningskvaliteten anlitas en revisor som kontrollerar, rådgör och hjälper företaget och dess intressenter att säkerställa att redovisningen är korrekt och ger ett tillräckligt underlag för att fatta ekonomiska beslut. EU har sedan sommaren 2016 en ny standard som kräver revisorsrotation var tionde år för alla företag registrerade i dess medlemsländer. Studier har gjorts i hur detta påverkar revisionskvaliteten hos företag i USA och övriga Europa, något som inte gjorts i samma utsträckning i Sverige. Den här studien ämnar att ge en bredare kunskapsbild i hur en sådan standard kan komma att påverka den ekonomiska redovisningen. Tidigare forskning visar att Earnings Management förekommer, även om forskningen koncentrerat sig på USA och de stora ekonomierna i Europa. Genom en kvalitativ studie av 154 företag med insamlad data för åren 2011-2015 har graden av Earnings Management undersökts genom att separera icke-diskretionära, godtyckliga, periodiseringar från totala periodiseringar. För att beräkna detta har The Modified Jones Model använts och förekomsten av Earnings Management undersöks under åren 2013-2015. Studiens resultat visar att Earnings Management förekommer i svenska börsnoterade bolag. Vidare visar studien att det förekommer skillnader i förekomst av Earnings Management beroende på vilket revisionsbolag som anlitats. Förslag till vidare forskning lämnas för att vidare undersöka hur införandet av den nya standarden i EU kan komma att påverka Earnings Management, redovisnings,- och revisionskvaliteten i Sverige.

Die Arthrose des Kniegelenkes stellt heutzutage die häufigste Gelenkerkrankung des Menschen dar. Nachdem die konservativen Therapiemöglichkeiten ausgeschöpft sind, wird dem Patienten meist die Implantation einer Knietotalendoprothese empfohlen. Aufgrund von Schmerzen, einer Infektion, oder einer Lockerung der Prothese kann jedoch ein Wechsel des Gelenkersatzes notwendig werden. Das Femoropatellargelenk stellt bei solchen Revisionsoperationen das häufigste und bedeutendste Problem dar. Diese Studie vergleicht 5 operative Verfahren der Patella-rückflächenbearbeitung bei Revisionsoperationen. Hierzu wurden 118 Patienten anhand von 6 etablierten Scores sowie klinisch und radiologisch nach durchschnittlich ca. 2 Jahren nachuntersucht. Die Gruppe der Patienten, welche vor der Revisionsoperation eine ersetzte Patellarückfläche aufwiesen und bei welchen dieser Ersatz entnommen und somit ein knöcherner Rest hinterlassen wurde, zeigte in fast allen Scores deutliche, wenn auch nicht signifikant schlechtere Ergebnisse. Diese gliedern sich gut in die Arbeiten anderer Autoren zu diesem Thema ein. Weiterhin zeigte sich, dass der Kniescore nach Turba et al. für die Evaluation des Femoropatellargelenkes bei Knieprothesenrevisionen ungeeignet ist. Bei der Patellarückflächenbearbeitung während Revisionsoperationen sollte beim Hinweis auf eine Beschädigung der Patellakomponente diese gewechselt werden, ansonsten kann der bestehende Ersatz belassen werden. Das Entfernen eines bestehenden Ersatzes mit Hinterlassen eines knöchernen Restes sollte vermieden werden. Bei weiteren Studien zu diesem Thema wäre es wünschenswert, zusätzlich zur postoperativen Untersuchung eine präoperative Untersuchung durchzuführen. Die Ergebnisse dieser Arbeit wurden auf dem SICOT-Weltkongress der Orthopäden 2013 vorgestellt. / Comparison of different treatments of the Patella at the time of Knee Revision Arthroplasty

Forgetting is an operation which removes information from a set of logical statements, such that a) the language used by the logic is simplified; and b) as much information as possible from the original logical statements are preserved. Forgetting operations are useful in a variety of contexts, including knowledge representation, where it is necessary to have an operation for removing information from knowledge bases; and the problem of relevance, where logical statements are simplified by removing irrelevant information. In this thesis we consider forgetting operations on logic programs with negation-as-failure according to the stable model semantics. There are existing notions of forgetting on logic programs in the literature: the strong forgetting and weak forgetting of Zhang and Foo, and the semantic approach to forgetting introduced by Wang et al. However, these notions are inadequate: the strong and weak forgettings are defined syntactically with no obvious connections to semantic notions of forgetting; while the semantic approach of Wang et al. does not take into account ``hidden'' information encoded in unused rules. The idea of equivalence on logic programs capture the extent of information contained in a logic program. We consider that two logic programs are equivalent iff the two programs contain the same information. For logic programs, there are many different possible notions of equivalence. We look at the well-known notion of strong equivalence and a new notion of equivalence which we call T-equivalence. Associated with each of these equivalences is a consequence relation on logic program rules. We present sound and complete set of inference rules for both consequence relations. We present a novel approach to logic program forgetting which uses as its basis a set of postulates, which are defined relative to a notion of equivalence. We show that if we use T-equivalence as the equivalence relation, then the only possible forgetting operations (up to equivalence) are strong forgetting and weak forgetting. If strong equivalence is used instead, then there are also only two possible forgetting operations (up to equivalence).

<p>Nivå/utbildning: Magisteruppsats</p><p>Författare: Bergdahl, Henrik och Engström, Ulla-Britt</p><p>Handledare: Claes-Göran Larsson</p><p>Titel: EU-Revision. Utför den? En studie av Mål 1 programmet Norra Norrland</p><p>Problem: Följs Europeiska Unionens regelverk vid revision av projekt finansierade av Europeiska Unionens Strukturfonder?</p><p>Syfte: Syftet med denna studie är att utifrån revisionsutlåtanden i projekt finansierade av Strukturfondernas Mål 1 program Norra Norrland analysera hur Europeiska Unionens regelverk följts, samt att ta fram ett formulärförslag till en ny enhetlig Revisors PM.</p><p>Metod: Undersökningen bygger på 43 projektbeslut framtagna utifrån Mål 1 Norra Norrland programmets projekt databas. Vi har utifrån en framtagen checklista analyserat om Revisors PM uppfyller de krav som förvaltningsmyndigheten anvisat de beslutade projekten. En intervju med en revisor, vid en av de ingående revisionsbyråerna, har genomförts för att fördjupa vår analys.</p><p>Resultat/slutsatser: Våra slutsatser är att EU-revisionen i vårt undersökningsmaterial inte utförts enligt det regelverk som Europeiska Unionen har beslutat om. De revisors PM som ingår i studien visar att revisionerna utförts på olika sätt och på olika nivå. Detta innebär osäkerhet om de ekonomiska stöden från Europeiska Unionen används på rätt sätt. Enligt vår mening kan denna osäkerhet bero på att de anvisningar som programmet anvisat inte är tillräckligt klart definierade och formulerade. Skulle vårt enhetliga formulär för hur en korrekt EU-revision skall genomföras kunna bidra till bättre säkerhet för denna del av revisionskedjan, vi anser i alla fall detta.</p>

<p>Bakgrund: Sedan den 1 januari 1983 har alla aktiebolag i Sverige revisionsplikt. I dagsläget råder en debatt såtillvida om Sverige borde utnyttja EG:s fjärde bolagsdirektiv och undanta vissa företag från kravet på revision. Inlägg i debatten håller kostnaden som främsta argument till ett avskaffande av revisionsplikten, andra menar att revisionspliktens brottsförebyggande verkan är stor och att den därför bör behållas.</p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att kartlägga hur småföretagare ställer sig till ett eventuellt slopande av revisionsplikten. Vi vill även utreda vilka specifika faktorer som påverkar företagens syn på revision. Med syn menar vi vilka för- och nackdelar företagen anser att revision medför. Med faktorer menar vi olika förhållanden som utöver revisionens för- och nackdelar kan påverka ett företags ställningstagande. Faktorer som vi valt att undersöka är företagsstorlek, om företaget har utomstående ägare, kostnad samt ekonomisk brottslighet.</p><p>Utifrån resultatet från vår undersökning hoppas vi sedan kunna föra en diskussion om vilken sorts företag som bör kunna undantas från revisionsplikt.</p><p>Avgränsningar: Studien avgränsas mot små aktiebolag. Som små aktiebolag har vi räknat alla aktiebolag med max 50 anställda i enlighet med EG:s fjärde bolagsdirektivs maxvärde. För vår branschjämförelse har vi valt att endast undersöka en bransch med hög ekobrottslighet, restaurangbranschen. Vi har även valt att geografiskt avgränsa studiens omfattning till Västerbotten.</p><p>Tillvägagångssätt: I denna studie har en kvantitativ metod använts. En enkätundersökning genomfördes hos små aktiebolag med max 50 anställda samt en omsättning på max 65 miljoner kronor inom Västerbotten. Enkäten skickades ut genom en länk i ett email. Vi skickade även ut enkäten via brev till vissa respondenter. Studiens resultat presenteras sedan i diagramform och vi analyserar resultaten utifrån dessa.</p><p>Resultat: Vår studie visade att företags vilja till fortsatt användning av revision om den vore frivillig ökar med storleken hos företagen. Flertalet respondenter från alla företagsstorlekar skulle vilja se att revisionen förenklas för aktiebolag med färre än 50 anställda. 34 % av respondenterna ställer sig negativa till en fortsatt användning av revision om revisionsplikten avskaffades. Utifrån vår studie kan vi dra slutsatsen att ekobrottsligt utsatta branscher ej har en inställning som avviker från branscher i allmänhet. När det kommer till företagsstorlek som en faktor visar vår undersökning att desto fler anställda och desto större omsättning företaget som respondenterna representerar har, desto mer positivt ser de på revision. Enligt vår studie är företag med utomstående ägare mer positivt inställda till revision än företag där ägare och företagsledning är samma person/personer. Vår undersökning visade att alla respondenterna anser att kostnaden för revision är för hög i förhållande till den medföljande nyttan.</p>

<p>På grund av allt fler revisionsskandaler och att marknaden för företagen ständigt växer sig större och blir allt mer internationell så har även kraven på revisionen höjts. Detta har lett till bland annat uppkomsten av revisionsstandard i Sverige (RS). Denna standard består av olika delar som revisorn ska behandla och just en av dem, RS 570 har revisorer upplevt som svårarbetad. RS 570 har som syfte att vägleda revisorn i bedömningen av hur företagsledningen använt sig av den grundläggande redovisningsprincipen fortsatt drift. Svårigheten som upplevts kring arbetet med RS 570 har lett till vår problemformulering: Hur har RS 570 förändrat revisorns arbete och vilket ansvar har revisorn respektive företagsledningen vid bedömningen av RS 570 fortsatt drift?</p><p>Syftet med studien var att genom kvalitativa intervjuer undersöka och öka förståelsen för en av de svårigheter som finns kring revisorns granskning av årsredovisningen med inriktning på RS 570 – fortsatt drift. Detta delades upp i fyra delområden: Vi ville se vilka förändringar införandet av RS medfört i revisorns arbete, vart gränsen går mellan det ansvar revisorn respektive företagsledningen har vid bedömningen av den fortsatta driften, hur man fastställer den fortsatta driften samt vilket underlag som krävs för att stödja sina uttalanden och hur rapporteringen i revisionsberättelsen förändrats efter införandet av RS 570.</p><p>För att få en bra grund till problemet och kunna analysera vår empiri så lades en bred teoretisk referensram upp kring redovisning, revision och RS 570. Utgångspunkten var att utifrån källor som lagar och böcker från FAR kunna jämföra verkligheten med de lagar och standarder som revisorer ska följa. Vi intervjuade fyra revisorer som arbetat i branschen ett antal år från de största byråerna i Umeå. Vid intervjuerna utgick vi ifrån studiens delsyften men försökte hålla en så öppen intervju som möjligt för att inte förlora någon viktig information.</p><p>Utifrån intervjuerna kunde vi se att RS hade medfört ett merarbete för revisorerna men att de huvudsakligen var positiva till införandet av standarden. Det negativa med standarden var att den ansågs svårapplicerad på mindre företag. Arbetet med RS 570 var svårt och ansvarsgränsen mellan revisor och företagsledningen var osäker, men revisorerna kände i överlag att om de hade tillräckligt med underlag för sitt beslut kunde de känna sig ansvarsfri. När det gäller vilket underlag som skulle stödja deras uttalanden så kände sig revisorerna säkra på vad de skulle använda. Svårigheten låg inte i att hitta underlag utan att bedöma materialet och kunna stödja sitt uttalande kring den fortsatta driften på det. Revisorn ska uttala sig om 12 månader framåt från påskrivandet av revisionsberättelsen och allt som handlade om framtiden tycktes bringa stora problem för revisorerna. Rapporteringen i revisionsberättelsen ansåg revisorerna hade underlättats efter införandet av RS 570 p.g.a. klarare direktiv och exempel. Rapporteringen har också lett till att fler synpunkter tas upp med företagsledningen i tid vilket kan leda till att fler konkurser förhindras. Företagsledningen blir medveten om sina problem tidigare vilket även gynnar företagets intressenter.</p><p>Sammanfattningsvis tror vi att standarden till störst del hjälper revisorerna i deras arbete och att de problem som finns med RS 570 troligtvis kommer att minska desto mer revisorerna arbetar med standarden.</p>