No description available.

Aktiebolagslagen anger att aktiebolag i Sverige ska ha en eller flera revisorer. Revisorernas ansvar är att undersöka och rapportera om bolagets räkenskaper och förvaltningen av bolaget. Med tiden har reglerna ökat och till följd av detta har revisorerna fått allt mer ansvar. Detta har i sin tur lett till att klienternas förväntningar har ökat och skilda meningar om vad revisorns ansvar är har uppstått. Som ett resultat av dessa meningsskiljaktigheter uppstår ett förväntningsgap mellan revisor och klient. / The Swedish Companies Act states that companies in Sweden should have one or more auditors. Auditor's responsability is to investigate and report on the company's financial statements and the management of the company. Increased regulations have led to higher responsibility of auditor's. This in turn has led to increased expectations from the client's and disagreements about the responsibilities of auditor's. Because of these disagreements, an expectation gap arises between auditor and client.

Examensarbete, Civilekonomprogrammet, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, 4FE03E Examensarbete Redovisning 30 hp, VT 2011 Författare: Robin Lexander och Mikael ÖggesjöHandledare: Professor Sven-Olof Yrjö Collin Titel: Partnerskapets påverkan – Vilken påverkan har revisionsbolagens ägarstruktur på revisionens kvalitet? Bakgrund: Revisorslagen (2001:883) reglerar att 75 procent av rösterna i ett revisionsbolag skall ägas av kvalificerade revisorer. Lagen innebär konkret att revisionsbolagen ägs av individer verksamma inom bolaget, och detta fenomen benämns populärt partnerskap. Forskning om revision belyser dock sällan revisionsbolagens ägande, vilket medfört att det finns en begränsad kunskap om hur revisionsarbetet påverkas av partnerskapet. Syfte: Uppsatsens syfte är att förstå och förklara hur olika aspekter i revisionsbolagens partnerskap påverkar revisionens kvalitet, för att på så sätt kunna uttala oss om vilken inverkan partnerskapet har på denna variabel.  Metod: För att utreda hur partnerskapet och dess struktur påverkar revisionskvaliteten görs tre olika empiriska datainsamlingar: dokumentgranskning, intervjuer och enkätundersökning. Datan som samlas in är både kvalitativ och kvantitativ, och uppsatsen har både ett deduktivt och ett induktivt angreppssätt.  Slutsats: Studiens resultat visar att partnerskapet påverkar revisionskvaliteten positivt, där en större andel partners av totalt antal anställda leder till en högre revisionskvalitet. När uppsatsens teoretiska resonemang relaterades till den empiriska datan fann vi underlag för att utveckla en ny teori, partnerteorin. Denna teori förklarar hur partnersammansättningen bör se ut för att revisionsbolaget ska kunna prestera revisioner av hög revisionskvalitet. Viktiga ord: Revision, partnerskap, revisionskvalitet, revisionsbolagens ägarstruktur.

Väsentlighetsbedömningen ses som en grundsten vid revision och är viktig då den används genom hela revisionsprocessen samt styr alla revisorns beslut. Begreppet väsentlighet är teoretiskt väldefinierat men då det endast finns riktlinjer för hur väsentlighetsbedömning ska genomföras finns det utrymme för revisorns egna bedömningar. Att revisorerna får göra egna bedömningar kan leda till olika beslut gällande väsentlighetsbedömning då revisorer har olika preferenser. Olika preferenser kan leda till olika väsentlighetsbedömningar vilket i sin tur kan leda till problem. Efter följande problem kom vi fram till att vår frågeställning skulle baseras på vilka skillnader och likheter som kan uppstå vid en väsentlighetsbedömning vid en revision. En viktig del vid väsentlighetsbedömningen är att revisorn ska bedöma ett väsentlighetstal samt vilka poster som ska granskas. Väsentlighetstalet är det sammanlagda beloppsfel som revisorn kan godkänna utan att behöva lämna en oren revisionsberättelse. Tidigare forskning visar att flera företagsspecifika faktorer påverkar revisorns bedömning av väsentlighetstal. Forskningen visar även att stora revisionsbyråer ofta sätter ett lägre väsentlighetstal än små revisionsbyråer. För att uppnå syftet med uppsatsen har vi valt att genomföra en kvalitativ undersökning med deduktiv[D1]  ansats. För att kunna skriva empirin har vi samlat information genom intervjuer med sex respondenter, tre respondenter från Big 4-byråer samt tre respondenter från icke Big 4-byråer. För att få uttömmande svar valde vi att föra öppna intervjuer med respondenterna. Vi har även låtit respondenterna genomföra två case med två fiktiva företag för att få exempel på hur väsentlighetsbedömning sker i praktiken. Vi har i vår undersökning kommit fram till att revisorns utrymme för egna tolkningar kan vara både positivt och negativt. Då det är olika faktorer som påverkar bedömningen vid revisionen av olika klienter är det viktigt att revisorn använder professionellt omdöme för sina bedömningar. Dock kan vi se tendenser på att det kan finnas för mycket utrymme för eget tyckande. Revisionskvalitén kan bli lidande då revisorer har olika preferenser och tolkar de finansiella rapporter[D2] på olika sätt. Vi har även kommit fram till att samtliga respondenters revisionsbyråer har färdiga mallar för att beräkna väsentlighetstalet men det är dock upp till revisorn att använda sitt professionella omdöme för att välja det slutgiltiga väsentlighetstalet. Casen visar att det skiljer sig mellan revisorerna vid väsentlighetsbedömningen, det vill säga vilka poster som revisorn anser innehåller hög risk. Casen visar även att det skiljer sig även mellan revisorerna hur de räknar fram väsentlighetstalet. / Materiality is the base of all audits and is controlling all the decisions that the auditor makes. Materiality is theoretical well defined but when there are only guidelines there’s a lot of space for the auditors own judgments. When auditors must make their own decisions it can lead to different judgments because auditors got different preferences. Different preferences can lead to different judgments which can lead to problems. With this problem we concluded that our issue would be based on the differences and similarities which can occur when the auditor is making materiality judgments. An important part of the materiality judgment is the materiality level. The materiality level is the total amount of faults that the auditor can approve without deliver an audit report without remarks. Previous research shows that the auditor’s decisions are affected by several business specific factors. Research also shows that big audit firms often choose a higher materiality level then smaller audit firms. To achieve the purpose of this paper we made a qualitative research with inductive approach. To be able to write the empirical material we made interviews with six auditors, three auditors from Big 4-firms and three auditor from non Big 4-firms. To get complete answers we held open questions. To get practical examples of materiality levels we’ve let the auditors conduct two case studies with two fictitious companies. Our conclusions shows that the auditors space for own judgment is both positive and negative. It’s important that the auditor uses professional judgment when auditing because it’s different factors affecting different firms. However, we can see trends that shows that the auditors space for own judgments are too big. The audit quality may suffer when the auditors have different preferences. We also concluded that all auditors firms have templates when they’re producing the materiality level but it’s important that the auditor uses her/his professional judgment too. The case studies show that it differs between auditors when they’re making materiality judgments. It differs both when the auditors choosing materiality accounts to audit and when they’re preparing the materiality level.

As the media attention society on the world climate change, interest in the environment and social impact has increased. This has in turn made even more companies choose to maintain a sustainability report that contains the three aspects of economic, environment and social impact. The demand for sustainability reports has increased among stakeholders. It has made the companies that establish this form of reports experienced economic benefits. The sustainability report than became a useful way to compete among businesses. Since accounting has become a competitive tool, it has led many companies to describe the sustainability report in flattering terms to make the corporate brand stronger. The companies stakeholders wish to rely on the work that the company are supposed to do and this is where the role of auditors come in, to review and provide guidance on designing the report. The area is relatively new and a need for standards in the audit of the sustainability report has increased, there for the interest to investigate the auditor´s review process has occurred. Our main purpose of this study is to analyze and describe what the review process of the sustainability report looks like and how auditors apply the standards and guidelines contained within the subject.   We have chosen to apply a qualitative research strategy when we want to analyze how our respondents experience a given situation, how the auditors feel that the review process look like and what standards are in the area. Considering to this we have chosen the case study as research design, since we want to create an understanding of a specific situation. For the collection of data telephone interviews were made with auditors in the four auditing firms in Sweden; Deloitte, Ernst&Young, KPMG and PwC. The auditors interviewed are specialists in the review of sustainability reports.   Our conclusion is that the review process in the sustainability report is mostly similar to the financial audit. It is a process that generally includes the steps of planning, execution and reporting that is based on FAR´s recommendation RevR6. In situations where the recommendation is not providing enough support the auditors turn to their own audit methodology, which contains more detailed tools and models. We have also determined that GRI is the most common guidelines when firms establish a sustainability report. These are the guidelines the auditors review against at review assignments.   Keywords: Review process, sustainability report, audit, RevR6 and GRI.

Bakgrund och problem: I och med alla samhällsförändringar har även revisorns roll för företagen förändrats. Ägandet har blivit alltmer separerat från verksamheten i bolagen och de önskar kontroll på att företaget drivs som det ska. Reglerna om hur kontrollen ska utföras har mer och mer skärpts, det på grund av den senaste tidens bolagsskandaler. Trots bolagsskandalema har det inte blivit någon större forskning inom ämnet revision. Det finns förslag att plikten ska bort, och vad som då händer är omöjligt att säga. En revision ger olika nytta hos olika intressenter, överstiger nyttan, revisionens kostnad? Syfte: Syftet med vår uppsats är att utreda konsekvenserna av ett slopande hos små bolag. Vi gör det med hjälp av Svenskt Näringslivs syn på ett slopande av revisionsplikten. Våra slutsatser jämförs med utvecklingen av avskaffandet av revisionsplikten internationellt. Avgränsningar: Vi har valt att begränsa uppsatsen till intressenten Svenskt Näringsliv. De länder som vi behandlar vid jämförelsen internationellt, är England och Danmark. När vi nämner revision, avser vi revision av redovisning och inte förvaltningsrevision. Metod: Vi har gjort en djupgående intervju med vår valda intressent. Vi har även gjort litteraturstudier på rapporter gjorda inom ämnet, samt undersökt tidningar och nya debattartiklar. Resultat och slutsasatser: Vi har kommit fram till att en bra lösning skulle vara om företagen själv fick välja om revisionen är värd sin kostnad. Det skulle leda till en marknadsmässig lösning och företagen som vill ha sina räkenskaper reviderade av olika skäl, kan få det. Vi tycker att revisionen ska vara frivillig för alla företag. Om ägarna önskar kontroll av ledningen, går det genom att revidera räkenskaperna. De som vinner mest på ett avskaffande av revision, är de små bolagen med ensam ägare, de slipper dyra kostnader som revisionen medför. Förslag till vidare forskning: Vi har under uppsatsens gång funnit ett antal intressanta frågeställningar. Många av dem anser vi kan användas som grund till framtida studier. Hur har avskaffandet utvecklats i Sverige? Har de små bolagen blivit mer konkurrenskraftiga internationellt? Har revisionen ersatts av någon annan tjänst, och hur många företag har valt bort revision? Kan det uppstå problem med att revisorer inte åtar sig uppdrag, när de inte är årligen återkommande?

Sverige har sedan 1983 haft lagstadgad revisionsplikt för alla aktiebolag. Med anledning av regeringens mål att reducera de administrativa kostnaderna för de svenska företagen tillsattes en utredning om hur revisionsplikten ska avskaffas för de svenska aktiebolagen. Enligt regeringens förslag som presenterades i mars 2008 föreslås en avskaffad revisionsplikt för 96 % av de svenska aktiebolagen. Avskaffad revisionsplikt innebär en förändring som berör hela näringslivet. Konsekvenserna av avskaffandet är framförallt av intresse för revisionsbranschen och samhället. Efterfrågan av revision förklaras huvudsakligen genom agentteorin om att det sker en separation mellan ägande och företagsledning. Tidigare studier visar även att faktorer som exempelvis krav från kreditgivare, val av revisionsbyrå och förbättrad kvalité på redovisningen påverkar valet av revision. Vi har utifrån ett deduktivt angreppssätt genomfört en enkätstudie bland företag i Umeå med 1-49 anställda. Tack vare ekonomiskt stöd från en revisionsbyrå postades enkäten ut till 300 företag fördelade på tre olika urvalskategorier (1-3, 4-9 och 10-49 anställda) och vi erhöll svar från 118 st företag. Syftet med studien vara att få en uppfattning om företagens val av revisions utifrån antagandet om att revisionsplikten är avskaffad samt att förklara de faktorer som har betydelse för företagens val av revision. Resultaten av studien visar att 54,2 % av företagen i Umeå kommer att fortsätta med revision förutsatt att plikten är avskaffad. Fördelat på de tre olika urvalskategorierna ökar benägenheten att välja revision med storleken. Av företag med 1-3 anställda kommer 45,2 % välja revision, av företag med 4-9 anställda kommer 62,9 % välja revision och av företag med 10-49 kommer 87,8 % att välja revision. De faktorer som förklarar Umeå-företagens val är företagets storlek, skuldsättningsgrad och upplevd förbättrad internkontroll som alla visat positiva signifikanta samband med valet av revision. Även uppfattad kvalité på redovisning och ökad tillförlitlighet gentemot intressenterna är faktorer som är viktiga i valet av revision. Vi anser att generaliserbarheten från studien är god eftersom vi erhållit en representativ fördelning av svar från alla kategorier samt att vi viktat svaren efter hur hela populationen ser ut. Detta för att få ett rättvisande resultat på i vilken utsträckning företagen kommer fortsätta med revision. Resultaten skall dock sättas i perspektivet av att de bygger på att hypotetiskt val och inte företagens faktiska val. Detta innebär vissa implikationer och det är rimligt att anta att det faktiska utfallet kan förändras eftersom vissa faktorer aktualiseras först när plikten är avskaffad, exempelvis krav från kreditgivare för att erhålla lån.

I Sverige har vi en Revisorsnämnd som sköter tillsynen av Sveriges revisorer. Det är också denna nämnd som delar ut påföljder då revisorer handlat i strid mot yrkesmässiga och lagstadgade regler. Thomas Carrington kom i en studie från 2010 fram till att det är professionalismen som är viktigast i Revisorsnämndens bedömning av en revisors felaktiga handlande. Efter 2000-talets företagsskandaler har tillsynen skärpts genom nya lagar och krav på revisorerna. Dessa nya lagar och krav gör det intressant att studera Revisorsnämndens disciplinärenden idag för att se om något har förändrats. De frågeställningar vi har haft i åtanke genom processen har varit om Revisorsnämnden ändrat sina krav på tillräcklig revision med dessa välkända företagsskandaler som grund och om det fortfarande är en revisors professionella beteende som är viktigast i bedömningen av en otillräcklig revision. För att undersöka detta har vi läst alla avslutade disciplinärenden mellan 2007 och 2012. Alla dömda ärenden har klassats som fel och vi har precis som Carrington delat in dessa i process- och professionalismfel. För att få en djupare förståelse för ämnet har vi tagit reda på vad revision är, hur den går till och vad innebörden av revisionskvalitet är. Vidare har vi utrett hur Revisorsnämnden arbetar och skaffat oss kunskap om revisionsprocessen och revisorns professionalism. Vid en jämförelse med Carringtons studie har vi upptäckt skillnader och likheter. En skillnad är att det idag räcker att bara ha gjort antingen processfel eller professionalismfel för att få sin auktorisation eller sitt godkännande upphävt. Detta är en skillnad från Carringtons studie, där han hittade att revisorer i de flesta fall måste ha gjort fel i båda kategorierna. Vid granskning av Revisorsnämndens disciplinärenden upptäckte vi vidare att processfelen ökat medan professionalismfelen minskat. Detta kan bero på införandet av den nya revisionsstandarden, 2004, som utökade revisorns roll. En likhet som framkom vid undersökningen var att de flesta fall än idag leder till en mildare påföljd än upphävning av auktorisation eller godkännande, nämligen varning eller erinran. Av dessa resultat drar vi slutsatsen att Revisorsnämnden har skärpt kraven på en tillräcklig revision och baserar detta på att företagsskandalerna bidragit till en hårdare lagstiftning och en mer skärpt tillsyn av revisorer. Slutligen konstateras att en revisors professionella beteende inte längre är viktigast vid bedömningen av vad som ska anses vara en otillräcklig revision. / Auditors in Sweden are supervised by the Swedish Supervisory Board of Public Accountants (SSBPA). This board also handles the consequences following a breach of professional and statutory rules. In a study from 2010 by Thomas Carrington, he came to the conclusion that an accountant’s professional appearance is the most important factor to the SSBPA when evaluating an auditor’s wrongdoings. Following the corporate scandals at the start of the 21st century, the supervision of auditors has tightened through the adoption of new laws and an increase in demand on auditors and audit quality. Because of the new laws and the increased demands it is of interest to study the disciplinary cases published by the SSBPA to see if any changes have eventuated. The question formulation regards the changes in demands on sufficient audit by the SSBPA. Moreover, it includes the question if the professional appearance of the auditor is still what matters the most when evaluating sufficient audit. We have read all the completed disciplinary cases between 2007 and 2012. The cases have been classified as errors and, just like with Carrington’s study, the errors have been divided in to two categories; process- or professional appearance errors. To get a deeper understanding of the subject at hand we have researched what auditing is, how it is conducted and the definition of auditing quality. Furthermore, we have investigated the work process of the SSBPA as well as acquired knowledge about the audit process and the auditor’s professional appearance. When comparing this study with the study by Carrington, some differences and similarities have become apparent. One of the differences noticed is that it is enough to err in only one of the two categories to get the harshest consequence; withdrawal of the license, whereas Carrington found that in most cases the auditor has to err in both. In addition, when studying the disciplinary cases published by the SSBPA we discovered that the process errors have increased while the professional appearance errors have decreased. A similarity between the two studies is that most cases will have a milder consequence than withdrawal of license, namely warning or reminder. In conclusion, we have found that the SSBPA has tightened the demands on a sufficient audit and this is based on the corporate scandals leading to a stricter legislative and a more tightened supervision of auditors. Finally, it is established that an auditor’s professional appearance is no longer the most important factor when evaluating sufficient audit.

Bakgrund: Sedan 2010 är revisionsplikten avskaffad för de allra minsta bolagi Sverige. Vid avskaffandetidpunktenfanns det drygt 250 000 aktiebolag som omfattades av frivilligheten. Medan ca 53,5 procent av de bolag som var registrerade som revisorspliktiga vid avregleringstidpunkten fortfarande har kvar sina revisorer än idag, är det enbart 35 procent av de nystartade bolagen som frivilligt väljer att ha en kvalificerad revisor.Avregleringen har lett till att revisors tjänster har blivit mer efterfrågestyrda. Därför flyttar fokusen kring revisionens nytta från intressenternas perspektiv till företagarnas perspektiv. De flesta studier undersöker revisionen utifrån ekonomiskt perspektiv, där utgångspunkten är att de olika aktörerna på marknaden är rationella i sina antaganden och fattar beslut utifrån avväganden mellan nytta och kostnad. Eftersom beslutet att bekosta eller inte revisionstjänster för de mindre företagen är numera frivilligt, är det rimligt att ta del av det forskningsområde som behandlar organisationsbeteende och beslutsfattande, det vill säga det sociologiska. Litteraturen kring företagarnas perspektivpå revision som är förankrad i det sociologiska fältet är betydligt mer begränsad. Detta väcker följaktligen frågan om dels vilka faktorer egentligen är betydelsefulla för företagarna i deras beslut att anlita en revisor eller inte, delsvilka angreppssätt bäst kan användas för att förstå och förklara dessa faktorer. Syfte: Syftet med detta arbete är att förstå de olika faktorer som påverkar småföretagarnas beslut i frågan om revision, samt att skapa en bild av hur de olika angreppssätten, det ekonomiska och det sociologiska, kan ge förklaringsgrundertill företagarnas beteende. Metod: Det har skapats en modell över de olika faktorer som kan ha inverkan på företagarnas beslut i frågan om revision.Modellen presenterar de olika faktorerna indelade i yttre och inre utifrån de två angreppssätten, ekonomiska och sociologiska.De empiriska data som har samlats genom fem personliga intervjuer har sedan analyserats med hjälp av denna modell. Resultat: Arbetets resultat tyder på att det sociologiska angreppssättet ger större förklaringsgrad till frågan om de bevekelsegrunder som ligger bakom företagarnas beslut att frivilligt bli reviderade. Förklaringen kan ligga i att det sociologiska angreppssättet i frågan om vilka yttre faktorer ha betydelse rymmer större krets intressenter än det ekonomiska som fokuserar enbart på de intressenter som företaget i frågan har nytto-kostnadsförhållande med. En annan möjlig förklaring kan ligga i själva företagens särdrag. De företag som omfattas av frivilligheten ärde allra minsta och därför har annorlunda intressentkrets, relation till dessa intressenter. Dessutom företagarnas kärnkompetens ligger utanför ekonomifrågor, vilket gör det svårare för dematt identifiera de nyttor som revisionen kan tillföra i deras konkreta fall. Därför i frågan om revision motiveras de snarare av de sociologiska aspekterna.

Syftet med den här studien är beskriva och analysera om det finns ett förväntningsgap mellan revisorer och små och medelstora företag samt att undersöka hur revisorer kommunicerar med dessa företag. Undersökningen visar att det existerar ett förväntningsgap mellan revisorer och små och medelstoraföretag. Förväntningsgapet beror på kunskapsbrist och brister i kommunikationen och relationen mellan revisorer och små & medelstoraföretag.