<p>Det förekommer skilda resultat från tidigare studier kring revisionens inverkan på kreditgivningsbeslutet. Det är dock ett faktum att revision utgör en viktig funktion genom att det sker en oberoende kontroll av företaget. Frågan är då vilken roll revisionen och revisorn har vid kreditgivning?</p><p>Studien som gjorts syftar till att förstå kreditgivares behov och därför har ett kvalitativt angreppssätt använts. Målet är att uppsatsen ska kunna fungera som underlag för olika intressenter i kreditgivningsprocessen. För att få den informationen som behövdes har semistrukturerade intervjuer gjorts med tre större kreditgivare och en mindre. Intervjuernas utgångspunkt har varit den teoretiska referensram som vi byggt upp.</p><p>Den teoretiska referensramen grundar sig mycket på agentteorin som förklarar vilka problem som kan uppstå i kreditrelationer. Teoriavsnittet visar även att revision utgör en övervakningsmetod vid agentförhållanden. I referensramen beskrivs även vilka faktorer kreditgivaren grundar sitt kreditbeslut på.</p><p>I avsnittet empiri sammanställs den information som framkommit under intervjuerna med de olika kreditgivarna. Intervjuerna har sammanställts var för sig men indelas i samma kategorier för att underlätta jämförelser.</p><p>I analysen har vi samlat respondenternas svar tillsammans under varje kategori som sedan analyseras och även jämförs mellan kategorierna. Det som analyserats är vilka faktorer som är viktiga för kreditgivaren och vilken roll revision har i dessa faktorer.</p><p>I studien framkommer att de större kreditgivarna anser att redovisningsinformationen fortfarande är den dominerande informationskällan då faktorer som företagsledning, marknad och andra mjuka faktorer är svåra att utvärdera. Det finns dock en strävan efter att använda sig mer relationsbaserad kreditgivning, något som på sikt skulle kunna minska revisionen och revisorns roll vid kreditgivning.</p><p>Revisionen utgör en kvalitetsstämpel till den redovisningsinformation som företagen lämnar från sig till kreditgivare. Behövs mer information vid kreditgivning tillfrågas revisorn i de fall där företagen inte har kompetens att svara på frågorna. Det anses därför positivt om företagen lämnar från sig sin ekonomifunktion till en redovisnings- eller revisionsbyrå.</p><p>Dagens revision kan utvecklas till att vara mer informativ men det handlar om en kostnadsfråga. Med ökande kontroller stiger också kostnaderna för dem. Det handlar alltså om undantagsfall där en utökad revision skulle bli aktuell.</p>

<p>På 70-talet startades en debatt om skillnaden mellan biologiskt och socialt konstruerat kön och ordet genus kom att bli benämningen på det sociala könet. Forskare idag menar att det inte är en slump att kvinnor oftare än män väljer yrken som kräver en högre social kompetens, då könen besitter olika egenskaper. Bland annat anses män vara bättre på abstrakt matematik medan kvinnor har lättare för att använda och tolka icke-verbala signaler. För att kunna se i vilken utsträckning könsskillnader visar sig i kontakten mellan revisorn och företagaren har vi valt att formulera vårt problem som Hur skiljer sig manliga och kvinnliga mikroföretagare åt när det gäller att ta till sig revisionsinformation?. Vi vill att vårt svar ska vara vägledande i kontakten mellan revisorn och klienten och att det ska belysa viktiga aspekter som revisorn bör beakta vid revisionsmöten.</p><p>Vi har valt att genomföra en kvalitativ studie i form av semistrukturerade intervjuer där vi har konstruerat frågorna utifrån valda teorier. Våra teorier är främst inriktade på kön och genus men kopplar även samman könsskillnaderna med kommunikation. Teorierna kring kön och genus är uppdelade i biologiska och socialt konstruerade skillnader där fokus ligger på manliga och kvinnliga respektive maskulina och feminina egenskaper. För att göra en empirisk prövning av teorierna har vi valt att intervjua fyra mikroföretagare, två kvinnor och två män och två revisorer, en kvinna och en man. Vi har utformat frågemanualer för respektive yrkesgrupp för att på bästa sätt kunna tillämpa teorierna på verkligheten. Studien utförs ur ett genusperspektiv med revisorers perspektiv som underperspektiv och fokus ligger därmed på mikroförtagarnas åsikter och upplevelser.</p><p>Alla respondenterna tyckte att det var viktigt att revisorn var pedagogiskt och att denne var engagerad i deras verksamhet. Respondenterna var också eniga om att ett möte inte ska vara för formellt men att det helst ska ske ostört, även om de kvinnliga företagarna säger att externa störningar inte påverkar dem nämnvärt. Vi har sett att männen bara efterfrågar hjälp inom områden de själva inte behärskar medan kvinnor är måna om att be om hjälp för att inte fatta felaktiga beslut. Detta bekräftas av att revisorerna menar att män är mer riskbenägna än kvinnor. Respondenterna grupperas in i kvinnor och män vid frågan om stresshantering då kvinnor tycks lägga mer vikt vid stress och män snarare ser det som något oundvikligt och naturligt. Revisorerna säger att egenskaper överlag är individberoende och att mycket vilar på klientens eget intresse för revision.</p><p>Studien visar att det främst finns skillnader mellan kvinnor och män när det kommer till att göra prioriteringar samt det faktum att kvinnor känner ett behov av att få bekräftelse. En av respondenterna sa att hon skulle vilja göra allt på en gång om det bara gick och som motpol till detta har vi en man som med lätthet kom fram till en prioriteringslista. Vi kan även se att det skiljer sig åt mellan männen och kvinnornas sätt att söka information, vilket också bekräftas av de intervjuade revisorerna. Stress är en annan faktor som vi har funnit att en revisor bör beakta i sin kontakt med sina klienter och att klienterna behöver revisorernas stöd.</p><p>Utifrån empirin och analysen har vi klassificerat företagarrespondenterna som en kvinna med kvinnligt genus, en kvinna med manligt genus, en man med manligt genus och en man med kvinnligt genus. Utifrån denna gruppering drar vi slutsatsen att genus existerar, men utan koppling till kön, och att en persons egenskaper är både biologiskt grundade och socialt konstruerade vid kontakten med revisorn. Detta leder till att vi förespråkar att vidare studier i ämnet ska inriktas på teorin om socialt konstruerat kön, för att kunna se klarare skillnader mellan könen i revisionssammanhang.</p> / <p>In the 70s did the debate about differences between biological and socially constructed sex start and gender became the name of socially constructed sex. Researchers of today mean that there is not a coincident that women more often than man choose professions that require people skills, when the different sexes have diverse skills. As an example, men are better at abstract mathematics while women easier use and interpret non-verbal signals. We have choose How does male and female self-employed differ when it comes to be able to exaggerate accounting information as our problem statement to be able to see to what extent the sex differences are shown, in the contact between the accountant and the self-employed. We want our answers to be seen as guidance in the interaction between the accountant and the client and that they will enlighten important aspects that the accountant should consider when presenting audit information.</p><p>This qualitative study is based on semi-structured interviews where we have used the pre-chosen theories as a foundation to our interview questions. Our theory is first and foremost set on sex and gender but we also have linked the sex differences to communication. The theories about sex and gender are divided into biological and socially constructed differences where the focus is on male and female respectively manly and womanly skills. We have chosen to interview four self-employed, two women and two men, and two accountants, one man and one woman, to be able to test these theories empirically. Our questionnaire is divided into two, one part for each profession, in order to apply theory into real life. This study is in a gender perspective with the accountants’ point of view as a subperspective and thereby is the self-employees opinions and experienced situation in focus.</p><p>All of the respondents think that it is important that the accountant is pedagogical and committed to their company. The respondents was in accord that a meeting should not be to strict but they all liked it to be without disturbance, even thou the female self-employees said that disturbance doesn’t effect them that much. We have observed that men only want help in the areas that they don’t master while women feel the need of asking for help instead of possibly making wrong decision. This conclusion is confirmed by the accountants that mean that men are more willing to take a risk then women. The respondents are divided into men and women when it comes to handling stress, where women tend to notice stress more and where men thinks of stress as something unavoidable and natural. The accountants say that skills mostly are individual and that a lot are depending on the clients’ interest in their company.</p><p>Our result show that the there first and foremost are differences between women and men when it comes to making priorities but also the fact that women feels a greater need for confirmation than men do. One respondent said that she would like to be able to do everything at the same time if it was possible and as a counterpoint to this one of the male respondents easily made priorities. We also noticed that there is a difference between men and women in their way of searching information, witch is confirmed by the accountant respondents. Stress is another thing that the accountants should consider when they meet with their clients, to be able to have a supporting function.</p><p>We have classified the self-employees as a woman with womanly gender, a woman with manly gender, a man with manly gender and a man with womanly gender. This grouping helps us conclude that gender exists, but it isn’t linked to sex, and that a person’s skills are both biological and socially constructed in the meeting with the accountant. We advocate that future studies in this area should be focused on socially constructed sex, to be able to see the differences more clearly.</p>

<p><strong>Sammanfattning</strong></p><p> </p><p>Ämnet vi kommer att studera är hur den nära förestående upphävningen av revisionsplikten för små aktiebolag kommer att påverka användandet av revision. Hur kommer de berörda företagen att reagera när revision blir frivilligt, vad kommer att vara avgörande i beslutet mellan att behålla eller sluta med revision? I första hand kommer vi att studera varför aktiebolagen antingen väljer att sluta eller fortsätta med revision, finns det något utom intressenters krav som påverkar detta? Kan tryggheten revisionen ger, rådgivningen eller relationen ha någon betydelse i sammanhanget? Baserat på det vi kommer fram till hoppas vi kunna utläsa vilken typ av tjänster aktiebolagen kommer att efterfråga av revisionsbyråerna i framtiden, detta visar hur revisionsbyråerna kommer att måsta anpassa sitt utbud efter upphörandet av revisionsplikten.</p><p> </p><p>Lagförslaget om slopad revisionsplikt för små aktiebolag antas försiktigt räknat innebära en besparing på 5,8 miljarder kronor för aktiebolagen, besparingen finns framför allt i att företagen nu skall kunna välja vilka revisionstjänster de behöver. Dessa 5,8 miljarder är en direkt förlust för revisionsbyråerna. För att revisionsbyråerna ska kunna behålla sina kunder och minska eventuella förluster är det viktigt att i tid anpassa sitt utbud efter vad aktiebolagen kommer att efterfråga. Revisionsbyråerna har tidigare haft en lagtvingad kundgrupp, nu måste de istället på ett nytt sätt konkurrera på marknaden och locka kunderna att stanna.</p><p> </p><p>De som i och med förslaget får slopad revisionsplikt är små aktiebolag med 1-50 anställda, dessa aktiebolag utgår 96 % av alla aktiebolag i Sverige. Av dessa är den största delen aktiebolag med 1-10 anställda vilket gör det intressant att välja den gruppen att studera. Det är inte lika självklart att dessa små aktiebolag med 1-10 anställda förhåller sig lika till revisionsplikten som de större bolagen. Vår studie är kvalitativ och vi har valt att intervjua åtta företagsledare. De teorier vi använt oss av är <em>agentteorin, beslutsprocessen, adoptionsprocessen, tjänsteutveckling, relationsteori, etik, kommunikationsteori </em>och<em> intressentteorin.</em></p><p> </p><p>De anledningar aktiebolagen i vår studie uppger som påverkar valet av revision är många. Den upplevda nyttan påverkar valet om revision. Upplever aktiebolagen ingen nytta med revisionen fortsätter de inte med den. Det gäller för revisionsbyråerna att tydligt kunna visa vilken nytta och vilka fördelar deras arbete för med sig för aktiebolagen. Affärsrelationen mellan aktiebolaget och revisorn påverkar valet av revision, upplevs ingen relation från aktiebolagets håll väljer de inte heller att fortsätta med revision. För att relationen skall bli så bra som möjligt måste revisionsbyråerna jobba på en förbättrad kommunikation med aktiebolagen, denna kommunikation kan förbättras genom att mer initiativ till kontakt tas av revisionsbyråerna. Revisionsarvodena påverkar i vår studie inte direkt valet om revision. De eventuella insparade revisionsarvodena kommer enligt företagarna istället att spenderas på andra typer av ekonomisk rådgivning och hjälp, möjligheterna finns för revisionsbyråerna att behålla dessa kunder och intäkter genom att utveckla tjänster aktiebolagen är villiga att betala för. Bankerna påverkar valet om revision. Majoriteten av de tillfrågade aktiebolagen tycker att bankerna är den viktigaste intressentgruppen för den egna verksamheten. De tjänster aktiebolagen efterfrågar av revisionsbyråerna idag är en mer personlig kommunikation, bättre förklarande information om siffror, fördjupade konsultativa tjänster, en mer involverad revisor samt en revisionstjänst anpassad efter bankernas krav vid kreditgivning. Eftersom aktiebolagen med 1-10 anställda utgör en så stor del av alla aktiebolag i Sverige är det förödande för revisionsbyråerna att inte i tid anpassa sitt utbud och lyssna på vad som efterfrågas för framtiden.</p>

<p>SammanfattningRevisionsbyråer har sedan urminnes tider utöver revisionen erbjudit rådgivningstjänster tillsina revisionsklienter. Diskussionen om revisorns dubbla roll som både revisor och rådgivareär något som diskuterats bland forskare och lagstiftare runt hela världen. Enligt tidigareforskning föreslås fördelarna med att revisionsbyrån erbjuder både revision och rådgivning tillklienterna vara kunskapsöverföring och kostnadsfördelar.En förutsättning för att revisionen ska fylla sin funktion är att revisorn är oberoende i singranskning och rapportering av företagets verksamhet och räkenskaper. Med anledning av attföretag i större utsträckning efterfrågar rådgivningstjänster från sin revisionsbyrå har fråganom revisorernas oberoende intensifierats. Lagstiftare är oroliga för att rådgivningstjänsternautgör ett hot för revisorns oberoende. I forskning har det föreslagits att faktorer somexempelvis ekonomsikt beroende och relationen mellan företaget och revisorn kan hotarevisorns oberoende.Med utgångspunkt från att en oberoende revisor förväntas upptäcka och rapportera de fel ochbrister som identifieras under revisionen har flera forskare tillämpat revisorns benägenhet attanmärka i revisionsberättelsen som mått på revisionskvalité. Dock är resultaten från dessastudier blandade, vilket betyder att det varit svårt att fastställa huruvida revisionsbyråernastillhandahållande av rådgivningstjänster påverkar revisionskvalitén. På grund av forskningkring revisionskvalité nästan uteslutande skett på stora publika bolag har vi i denna studiestuderat hur rådgivningstjänster kan påverka revisionskvalitén i små privata företag.Totalt baseras vår studie på 1000 slumpmässigt utvalda svenska aktiebolag med 1-9 anställda.I likhet med tidigare studier har vi genom data från företagens årsredovisningar genomförtlogistiska regressioner. Syftet var att få en uppfattning om huruvida kombinationen av attrevisionsbyråerna tillhandahåller rådgivning utöver revision till sina revisionsklienterpåverkar revisorernas benägenhet att anmärka i revisionsberättelsen.Sammantaget visar resultaten att det inte förekommer något negativt samband mellanföretagens anlitande av rådgivningstjänster från sin revisionsbyrå och revisionskvalitén, mättutifrån revisorernas benägenhet att anmärka i revisionsberättelsen. Resultaten är i linje medtidigare studier och förklaringen till att revisorerna väljer att inte rubba sitt oberoende kan ihuvudsak kopplas till att revisorerna värnar om sitt rykte och förtroende i näringslivet.Således ger resultaten inget stöd för lagstiftarnas oro om att revisorns dubbla roller skulleförsämra revisionskvalitén i små privata företag.</p>

<p>Bakgrunden till den nuvarande revisionsplikten i Sverige är den intensiva debatt som fördes under 1970-talet om en omfattande ekonomisk brottslighet i företagen. Föregående regering tillsatte en utredning för att se över den svenska revisionsplikten. Nuvarande regering förändrade delvis utredningens inriktning vilket så småningom ledde till delbetänkandet SOU 2008:32 och innebär i korthet att den lagstadgade revisionsplikten för små bolag ska upphöra från och med den 1 juli 2010.</p><p>Syftet med denna uppsats är att diskutera möjliga konsekvenser av avskaffandet av revisionsplikten för små aktiebolag, utifrån valda teorier, angående ägarnas kontroll av företaget och övriga intressenters inflytande över företagens agerande.</p><p>Kvalitativa studier har genomförts i form av intervjuer och en deskriptiv/deduktiv metod har använts.</p><p>Intressenternas inflytande över företagen är stort, framför allt de intressenter som har omfattande ekonomiska transaktioner med företaget. Det är tveksamt om kostnadsbesparingen blir så stor som det lagda förslaget har angett då exempelvis bankerna kan ta ut högre ränta för de företag som inte har revision. Troligen kommer kostnaden att stanna kvar i företagen eftersom kostnaderna för exempelvis kreditgivning kommer att öka då banken bedömer det som en högre risk att låna ut kapital till företag utan revision.</p> / <p>The background to the current Swedish statutory audit is the intensive debate that was brought up during the 1970’s about the extensive economic criminality in the companies. The previous Swedish government appointed a committee to investigate the Swedish statutory audit. The current government partly changed the directive of the investigation. A preliminary report from the committee came in April 2008 (SOU 2008:32). The report suggests that small Swedish companies no longer need to have statutory audit from 1th of July 2010.</p><p>The purpose of this study is to discuss the possible consequences of the abolishment of statutory audit in small companies, based on chosen theories, regarding owners of the company and the other stakeholders influence over the company’s decisions.</p><p>Qualitative studies have been done through interviews and a descriptive/deductive method has been used.</p><p>Stakeholders have a large influence over the company, especially those who have comprehensive economic transactions with the company. It is doubtful if the cost savings will be as great as the proposition stated because the banks then can increase the interest rate for the companies without audit. The cost will probably stay in the company because the cost for credit granting will enhance since the banks take a higher risk when they grant a loan to the companies without audit.</p>

<p>Revisionsplikten för små aktiebolag kommer att avskaffas i juli 2010 och</p><p> i stället bli frivillig. Den avskaffade revisionsplikten förväntas innebära</p><p> både för och nackdelar. Till förväntade fördelar kan nämnas minskade</p><p> kostnader för de företag som väljer bort revisionsplikten; till förväntade</p><p> problem och eventuella nackdelar ökad ekonomisk brottslighet samt</p><p> ökade kostnader för samhället.</p><p> </p><p><p>Syftet med denna studie är att undersöka hur den ekonomiska</p><p> brottsligheten kan tänkas bli påverkad av den slopade revisionsplikten i</p><p> Sverige genom att undersöka vilka effekter som observerats i andra</p><p>EU-länder som redan har slopat revisionsplikten.</p><p> </p></p><p>Undersökningen bygger på intervjuer med revisorer i Sverige, Finland,</p><p> Danmark och Irland samt Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket samt</p><p> FAR SRS. Dessa har intervjuats via e-post, telefon eller personligen</p><p> beroende på geografiskt läge. Arbetet inleddes dock med förberedelser</p><p> kring den teoretiska referensramen.</p><p> </p><p>Olikheter har påvisats sig bland respondenter i frågan om den</p><p> ekonomiska brottsligheten kommer att öka efter avskaffandet av</p><p> revisionsplikten. I de undersökta länderna har den ekonomiska</p><p> brottsligheten inte påverkas i någon avsevärt mening. Det har varken</p><p> framkommit från de utländska respondenterna eller någon annan källa</p><p> som kunde styrka motsatsen. Dock kan brottsligheten i Sverige öka</p><p> något på grund av småföretagens utsatthet samt att de föreslagna</p><p> gränsvärdena innebär att majoriteten av företag omfattas av avskaffad</p><p><p> revisionsplikt.</p></p>

<p><p>Vad har de undersökta småföretagen för förväntningar på sina revisorer? Existerar det ett förväntningsgap mellan de undersökta småföretagen och revisorer? Vad har företagsorganisationen för uppfattning om ett eventuellt förväntningsgap mellan småföretag och revisorer? Vilka åtgärder skulle kunna reducera ett eventuellt förväntningsgap mellan de undersökta småföretagen och revisorer?</p><p><strong>Syftet</strong> med uppsatsen är att utreda och beskriva ett eventuellt förväntningsgap utifrån tre småföretags perspektiv. Vi kommer även att föreslå eventuella åtgärder för att reducera förväntnings-gapet.<p><strong>Slutsatsen </strong>är att det existerar ett förväntningsgap och att det finns åtgärder som kan reducera problematiken. Det är dock upp till båda parterna att använda dessa för att förväntningsgapet skall kunna reduceras. De åtgärder som främst behövs för att öka för-ståelsen för revisionen och revisorsrollen är ökad utbildning för småföretagen, förtydligande av revisionsberättelsen och ett utökat användande av uppdragsbrevet. Om det fokuseras på dessa åtgärder bör problematiken reduceras.</p></p></p>

<p><strong>Titel: Penningtvättslagen- Revisorers praktiska inställning till lagen</strong></p><p><strong> </strong></p><p>Från den 15 mars 2009, gäller en ny penningtvättslag i Sverige. Lagen grundar sig på EU:s tredje penningtvättsdirektiv som gäller i alla EU-länder. Liksom tidigare skall kunderna identifieras och misstänkta transaktioner anmälas till Finanspolisen. Affärsförbindelserna skall nu dessutom följas upp, och jämföras med vad som är känt om syftet med denna förbindelse. Vi ville inrikta oss på något aktuellt och förändringarna i Penningtvättslagen kändes därför intressanta. Lagförändringen är relativt ny och ämnet hade inte berörts nämnvärt. Det hade inte hunnit gå så lång tid sedan lagförändringen trädde ikraft men vi trodde ändå att revisorerna hunnit anpassa sig efter de nya rutinerna. Vårt syfte var att förklara hur enskilda revisorer i Sverige praktiskt upplevde lagändringen av penningtvätt i praktiken samt att beskriva om det förekom några påverkansfaktorer, (vid t.ex. inrättande av interna rutiner eller utbildningar för att förhindra penningtvätt, id-kontrollen, anmälningsplikten eller administrationen).  Det vi ville beskriva var om FAR SRS samt tillsynsmyndigheterna var till hjälp och undersöka om revisionsbyråerna hade inrättade åtgärdsprogram vad beträffade penningtvättsfrågor.</p><p>Vi genomförde en kvantitativ studie med en enkätundersökning, för att kunna nå en större grupp av auktoriserade och godkända revisorer.</p><p>Respondenterna påtalade i undersökningen att lagen gjort administrations och granskningsarbetet mer krävande. Vidare har studien visat att revisionsverksamheterna, oavsett företagsstorlek, hade inrättade rutiner i penningtvättsfrågor.</p><p>Vi kunde även konstatera att revisorerna var nöjda med vägledning från FAR SRS och att den ansågs vara tillfredsställande men att tillsynsmyndighetens vägledning ansågs otillfredsställande.</p>

<p>Problem och Syfte: I och med regeringsskifte har diskussionen kring revisionens avskaffande åter blommat upp. Detta som ett led i en anpassning till resten av Europa där detta redan skett. I Sverige har frågan blivit alltmer belyst i den offentliga debatten. Syftet med uppsatsen är att fånga förväntningen hos revisionsbyråer, mikroföretag och banker kring ett avskaffande av revisionsplikten och vad detta kommer att innebära. Dels för de egna verksamheterna och dels för samhället i stort. För att ta reda på vad avskaffandet av revisionsplikten i de mindre företagen skulle innebära är det vikigt att ta reda på revisionens betydelse och vilken nytta den gör för dessa. Det intressanta är att titta utifrån flera olika perspektiv för att se om banker, revisionsbyråer och företag delar samma uppfattning.</p><p>Slutsatser: Utifrån analys av revisionsteori, intervjuer med olika företag, revisionsbyråer mindre aktiebolag och bank samt tittat på fallet England kan vi dra följande slutsatser:</p><p>1. Skulle Sveriges riksdag besluta om ett avskaffande av revisionsplikten kommer revisionen inte upphöra bland berörda företag med en gång. Invanda mönster måste brytas och information måste nå ut till dessa aktiebolag.</p><p>2. Av de berörda företagen kommer inte alla att välja bort revision. Det kommer finnas kvar aktiebolag som ser ett mervärde med revisionen.</p><p>3. Revisorernas arbetsuppgifter kommer att behöva utvecklas och anpassas. Detta för att skapa och upplysa om det mervärde revisionen kan ge. Det handlar om att utveckla relationer med kunderna.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Titel: Revisorns roll i mindre företag</p><p>Författare: Markus Forsberg, Martin Ingberg, Daniel Malm</p><p>Handledare: Olle Westin</p><p>Universitet: ÖREBRO UNIVERSITET</p><p>Institution: Institutionen för Ekonomi, Statistik och Informatik. (ESI)</p><p>Kurs: Ekonomistyrning D, uppsats 10 p.</p><p>Syfte: Syftet är att belysa vilka effekter en avreglering av revisionsplikten kan komma att få för småföretagens relation till revisorn, samt hur revisorns roll kan komma att förändras om avregleringen av revisionsplikten blir verklighet.</p><p>Metod: Vi har en deduktiv ansats och har använt en kvalitativ metod. Primärdata har insamlats genom sju stycken semistrukturerade intervjuer med representanter för småföretag.</p><p>Slutsats: Då revisorn vid en avreglering av revisionsplikten inte behöver ta hänsyn till oberoendefrågan, som idag begränsar relationen med företaget, öppnar detta för en djupare och mer nära relation mellan de båda parterna med än mer rådgivning än idag. Revisorn anlitas då inte längre för ett granskningsuppdrag utan används enbart som ett stöd och en hjälp för företaget, vilket leder till att dennes roll som granskare försvinner och öppnar möjlighet för företagen att kunna ge andra roller till revisorn.</p>