Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vilka förväntningar som företag har på revision samt vad revisorerna faktiskt gör för att på så sätt kunna ta reda på om det förekommer ett förväntningsgap. Vi har också som delsyfte att undersöka vilka åtgärder som skulle kunna minska ett eventuellt förväntningsgap. För att samla in data till vår undersökning har vi använt oss av en kvalitativ intervjuundersökning där vi har genomfört individuella besöksintervjuer med företagsrepresentanter och revisorer. Undersökningen har begränsats till företag som ligger i intervallet 50 – 200 anställda i Karlstadområdet. De undersökta företagen upplever revision som en trygghet och revisorn får ofta utgöra bollplank för de eventuella frågor som man har. När det gäller ett eventuellt förväntningsgap är vår slutsats att något sådant inte existerar i någon större omfattning. Detta tror vi främst beror på att företag i den här storleksordningen oftast har en intern ekonomifunktion, samt att det är vanligt att före detta revisorer innehar posten som ekonomichef. Det är också vanligt att företag har haft samma revisor i flera år vilket gör att samarbetet fungerar mycket bra. Företagen har därför en god bild av vad revisorns arbete innebär. Detta stämmer också väl överens med revisorernas uppfattning om att det främst är mindre företag som har felaktiga förväntningar.

Det förekommer skilda resultat från tidigare studier kring revisionens inverkan på kreditgivningsbeslutet. Det är dock ett faktum att revision utgör en viktig funktion genom att det sker en oberoende kontroll av företaget. Frågan är då vilken roll revisionen och revisorn har vid kreditgivning? Studien som gjorts syftar till att förstå kreditgivares behov och därför har ett kvalitativt angreppssätt använts. Målet är att uppsatsen ska kunna fungera som underlag för olika intressenter i kreditgivningsprocessen. För att få den informationen som behövdes har semistrukturerade intervjuer gjorts med tre större kreditgivare och en mindre. Intervjuernas utgångspunkt har varit den teoretiska referensram som vi byggt upp. Den teoretiska referensramen grundar sig mycket på agentteorin som förklarar vilka problem som kan uppstå i kreditrelationer. Teoriavsnittet visar även att revision utgör en övervakningsmetod vid agentförhållanden. I referensramen beskrivs även vilka faktorer kreditgivaren grundar sitt kreditbeslut på. I avsnittet empiri sammanställs den information som framkommit under intervjuerna med de olika kreditgivarna. Intervjuerna har sammanställts var för sig men indelas i samma kategorier för att underlätta jämförelser. I analysen har vi samlat respondenternas svar tillsammans under varje kategori som sedan analyseras och även jämförs mellan kategorierna. Det som analyserats är vilka faktorer som är viktiga för kreditgivaren och vilken roll revision har i dessa faktorer. I studien framkommer att de större kreditgivarna anser att redovisningsinformationen fortfarande är den dominerande informationskällan då faktorer som företagsledning, marknad och andra mjuka faktorer är svåra att utvärdera. Det finns dock en strävan efter att använda sig mer relationsbaserad kreditgivning, något som på sikt skulle kunna minska revisionen och revisorns roll vid kreditgivning. Revisionen utgör en kvalitetsstämpel till den redovisningsinformation som företagen lämnar från sig till kreditgivare. Behövs mer information vid kreditgivning tillfrågas revisorn i de fall där företagen inte har kompetens att svara på frågorna. Det anses därför positivt om företagen lämnar från sig sin ekonomifunktion till en redovisnings- eller revisionsbyrå. Dagens revision kan utvecklas till att vara mer informativ men det handlar om en kostnadsfråga. Med ökande kontroller stiger också kostnaderna för dem. Det handlar alltså om undantagsfall där en utökad revision skulle bli aktuell.

I de företagsformer där ägarna har ett begränsat ekonomiskt ansvar ställs det särskilda krav på den information gällande företagets resultat och finansiella ställning vilken redovisas utåt. Företagets intressenter måste kunna lita på den information de får av företaget gällande dess förvaltning och dess finansiella information. För att säkerställa att informationen går att lita på har lagstiftningen ansett det nödvändigt att denna information ska granskas av en revisor. Revisorerna måste vid varje revision göra en väsentlighetsbedömning. Processen vid väsentlighetsbedömning är svår ur flera hänseenden, dels måste både kvalitativa och kvantitativa aspekter utvärderas och dels ger inte revisionsstandarden någon formell guide om hur revisorn ska implementera väsentlighetskonceptet. Vad som skall anses väsentligt är en fråga för revisorns professionella omdöme. Eftersom konceptet med väsentlighetsbedömning är svårdefinierat och bygger på en professionell bedömning anser vi att detta är intressant för närmare studier. Syftet med vår uppsats är att beskriva och analysera hur revisorer arbetar praktiskt gällande väsentlighet. Vi vill ta reda på vad revisorer grundar sin väsentlighetsbedömning på, samt hur de kvantitativa beloppen och de kvalitativa faktorerna tas fram. Utifrån detta har vi som delsyfte att se om vi kan identifiera några bakomliggande faktorer som kan påverka väsentlighetsbedömningen. För att på bästa sätt uppfylla syftet med vår uppsats har vi har valt att använda oss av en kvalitativ ansats. Detta för att kunna tolka och förstå hur väsentlighetsbedömningen går till i praktiken. Som informationsinsamlings instrument har vi valt att använda strukturerade intervjuer för att få ökad kontroll av svarens reliabilitet och få möjlighet att ställa många frågor. Vårt val att endast intervjua ett fåtal individer medförde att den kvalitativa ansatsen föll sig naturlig. Valet av respondenter hamnade på påskrivande revisorer, vilka vi antagit har den kunskap om väsentlighetsbedömningen vilken vi vill undersöka. Resultatet av vår studie visar att bedömningen av vad som är väsentligt bör göras redan i planeringen av revisionen. Denna bedömning kan dock komma att ändras allt eftersom granskningen framskrider på grund av att yttre omständigheter gällande företaget har förändrats eller att det framkommit ytterligare information som inte fanns tillgänglig vid planeringen. För att kunna göra en väsentlighetsbedömning krävs att revisorn fastställer en kvantitativ nivå för väsentlighet, ett så kallat väsentlighetsbelopp. Denna undersökning visar att väsentlighetsbeloppet tas fram med hjälp av beräkningsmodeller. Beräkningsmodellerna använder varierande procentsatser på olika baser, som till exempel omsättning och resultat efter finansnetto, vilka resulterar i ett intervall som hjälpmedel för revisorn i sin bedömning. Det är sedan upp till varje enskild revisors professionella omdöme att avgöra vad väsentlighetsbeloppet slutligen hamnar på. Denna undersökning styrker hypotesen om att revisorns erfarenhet påverkar väsentlighetsbedömningen i den bemärkelsen att revisorer med mer erfarenhet tenderar att använda sig av ett högre väsentlighetsbelopp.

På 70-talet startades en debatt om skillnaden mellan biologiskt och socialt konstruerat kön och ordet genus kom att bli benämningen på det sociala könet. Forskare idag menar att det inte är en slump att kvinnor oftare än män väljer yrken som kräver en högre social kompetens, då könen besitter olika egenskaper. Bland annat anses män vara bättre på abstrakt matematik medan kvinnor har lättare för att använda och tolka icke-verbala signaler. För att kunna se i vilken utsträckning könsskillnader visar sig i kontakten mellan revisorn och företagaren har vi valt att formulera vårt problem som Hur skiljer sig manliga och kvinnliga mikroföretagare åt när det gäller att ta till sig revisionsinformation?. Vi vill att vårt svar ska vara vägledande i kontakten mellan revisorn och klienten och att det ska belysa viktiga aspekter som revisorn bör beakta vid revisionsmöten. Vi har valt att genomföra en kvalitativ studie i form av semistrukturerade intervjuer där vi har konstruerat frågorna utifrån valda teorier. Våra teorier är främst inriktade på kön och genus men kopplar även samman könsskillnaderna med kommunikation. Teorierna kring kön och genus är uppdelade i biologiska och socialt konstruerade skillnader där fokus ligger på manliga och kvinnliga respektive maskulina och feminina egenskaper. För att göra en empirisk prövning av teorierna har vi valt att intervjua fyra mikroföretagare, två kvinnor och två män och två revisorer, en kvinna och en man. Vi har utformat frågemanualer för respektive yrkesgrupp för att på bästa sätt kunna tillämpa teorierna på verkligheten. Studien utförs ur ett genusperspektiv med revisorers perspektiv som underperspektiv och fokus ligger därmed på mikroförtagarnas åsikter och upplevelser. Alla respondenterna tyckte att det var viktigt att revisorn var pedagogiskt och att denne var engagerad i deras verksamhet. Respondenterna var också eniga om att ett möte inte ska vara för formellt men att det helst ska ske ostört, även om de kvinnliga företagarna säger att externa störningar inte påverkar dem nämnvärt. Vi har sett att männen bara efterfrågar hjälp inom områden de själva inte behärskar medan kvinnor är måna om att be om hjälp för att inte fatta felaktiga beslut. Detta bekräftas av att revisorerna menar att män är mer riskbenägna än kvinnor. Respondenterna grupperas in i kvinnor och män vid frågan om stresshantering då kvinnor tycks lägga mer vikt vid stress och män snarare ser det som något oundvikligt och naturligt. Revisorerna säger att egenskaper överlag är individberoende och att mycket vilar på klientens eget intresse för revision. Studien visar att det främst finns skillnader mellan kvinnor och män när det kommer till att göra prioriteringar samt det faktum att kvinnor känner ett behov av att få bekräftelse. En av respondenterna sa att hon skulle vilja göra allt på en gång om det bara gick och som motpol till detta har vi en man som med lätthet kom fram till en prioriteringslista. Vi kan även se att det skiljer sig åt mellan männen och kvinnornas sätt att söka information, vilket också bekräftas av de intervjuade revisorerna. Stress är en annan faktor som vi har funnit att en revisor bör beakta i sin kontakt med sina klienter och att klienterna behöver revisorernas stöd. Utifrån empirin och analysen har vi klassificerat företagarrespondenterna som en kvinna med kvinnligt genus, en kvinna med manligt genus, en man med manligt genus och en man med kvinnligt genus. Utifrån denna gruppering drar vi slutsatsen att genus existerar, men utan koppling till kön, och att en persons egenskaper är både biologiskt grundade och socialt konstruerade vid kontakten med revisorn. Detta leder till att vi förespråkar att vidare studier i ämnet ska inriktas på teorin om socialt konstruerat kön, för att kunna se klarare skillnader mellan könen i revisionssammanhang. / In the 70s did the debate about differences between biological and socially constructed sex start and gender became the name of socially constructed sex. Researchers of today mean that there is not a coincident that women more often than man choose professions that require people skills, when the different sexes have diverse skills. As an example, men are better at abstract mathematics while women easier use and interpret non-verbal signals. We have choose How does male and female self-employed differ when it comes to be able to exaggerate accounting information as our problem statement to be able to see to what extent the sex differences are shown, in the contact between the accountant and the self-employed. We want our answers to be seen as guidance in the interaction between the accountant and the client and that they will enlighten important aspects that the accountant should consider when presenting audit information. This qualitative study is based on semi-structured interviews where we have used the pre-chosen theories as a foundation to our interview questions. Our theory is first and foremost set on sex and gender but we also have linked the sex differences to communication. The theories about sex and gender are divided into biological and socially constructed differences where the focus is on male and female respectively manly and womanly skills. We have chosen to interview four self-employed, two women and two men, and two accountants, one man and one woman, to be able to test these theories empirically. Our questionnaire is divided into two, one part for each profession, in order to apply theory into real life. This study is in a gender perspective with the accountants’ point of view as a subperspective and thereby is the self-employees opinions and experienced situation in focus. All of the respondents think that it is important that the accountant is pedagogical and committed to their company. The respondents was in accord that a meeting should not be to strict but they all liked it to be without disturbance, even thou the female self-employees said that disturbance doesn’t effect them that much. We have observed that men only want help in the areas that they don’t master while women feel the need of asking for help instead of possibly making wrong decision. This conclusion is confirmed by the accountants that mean that men are more willing to take a risk then women. The respondents are divided into men and women when it comes to handling stress, where women tend to notice stress more and where men thinks of stress as something unavoidable and natural. The accountants say that skills mostly are individual and that a lot are depending on the clients’ interest in their company. Our result show that the there first and foremost are differences between women and men when it comes to making priorities but also the fact that women feels a greater need for confirmation than men do. One respondent said that she would like to be able to do everything at the same time if it was possible and as a counterpoint to this one of the male respondents easily made priorities. We also noticed that there is a difference between men and women in their way of searching information, witch is confirmed by the accountant respondents. Stress is another thing that the accountants should consider when they meet with their clients, to be able to have a supporting function. We have classified the self-employees as a woman with womanly gender, a woman with manly gender, a man with manly gender and a man with womanly gender. This grouping helps us conclude that gender exists, but it isn’t linked to sex, and that a person’s skills are both biological and socially constructed in the meeting with the accountant. We advocate that future studies in this area should be focused on socially constructed sex, to be able to see the differences more clearly.

Förslaget att slopa revisionsplikten för små företag i Sverige är ett högaktuellt ämne som berör många olika grupper i samhället så som revisionsbyråer, små företag, kreditgivare och Skatteverket. I april 2008 lämnades ett delbetänkande från Statens Offentliga Utredningar som föreslår att 96,5 procent av Sveriges företag ska tillåtas att slopa revision. Uppsatsen fokuserar på hur stora revisionsbyråers verksamhet kommer att påverkas eller redan har påverkats av en lagförändring samt hur arbetsfördelningen mellan redovisning och revision förväntas förändras. Författarna har intervjuat revisorer på Sveriges fyra största revisionsbyråers lokala kontor i Jönköping. För att få en uppfattning om hur branschen anpassar sig till lagförslaget presenteras information om auktoriserade redovisningskonsulter och Standard för redovisningskonsulter samt att förhållandet mellan redovisning och revision förklaras. Vidare tittar författarna på hur övriga länder i Europa har påverkats vid ett slopande av revisionsplikten. Majoriteten av respondenterna är positiva till slopandet av revisionsplikten men anser dock att gränsvärdena är för höga. Dessutom menar de att slopandet bör genomföras i flera steg. Det finns ingen större oro bland respondenterna att de kommer förlora revisionsuppdrag. En möjlighet revisorerna ser är att även auktorisera sig som redovisningskonsulter vilket kan ge dem mer varierade arbetsuppgifter. Tre av revisionsbyråerna har påbörjat förändringsarbetet i olika utsträckningar för att möta förändringar på marknaden. Branschen har tagit åtgärder för att möta de förväntade förändringarna i och med slopandet av revisionsplikten. Författarna menar att redovisningskonsulterna kommer få en ökad status i branschen i och med en auktorisation. De kommer bland annat arbeta med mer kvalificerade arbetsuppgifter. Detta tack vare ramverket Reko, som ger riktlinjer för redovisningskonsulterna att arbeta efter. I den nya tjänsten bokslutsberättelse intygar den auktoriserade redovisningskonsulten att redovisning är utförd enligt standard i Reko. Dessa förändringar tror författarna kommer leda till att revisionsbyråerna kommer att utveckla och erbjuda fler redovisningstjänster till sina kunder i framtiden. / The proposal regarding the abolishment of statutory audit in small companies in Sweden is a highly discussed topic that concern many different groups in the society such as audit bureaus, small companies, creditors and the Swedish tax agency. In April 2008 a partial report was published by Swedish Government Official Reports. The report suggests that 96.5 percent of all Swedish companies will be excluded from the statutory audit. The thesis focus on how the big Swedish audit bureaus will be affected, or have already been affected, by an amendment to abolish statutory audit in Sweden. The authors will also investigate how the work distribution between accounting and auditing is expected to change on these bureaus. The authors have performed interviews with auditors on Sweden’s four largest auditing bureaus local offices in Jönköping. To understand how the auditing business will adjust to the amendment, information concerning authorized accounting consultants, “Standard för redovisningskonsulter – Reko”, and the relationship between accounting and auditing will be presented. Furthermore, the authors present how other countries in the European Union have been affected by the abolishment of statutory audit. The majority of the respondents are positive towards the abolishment of the statutory audit. They believe however that the limits are set too high and that the abolishment should be implemented in several steps. The respondents are not concerned about the decrease in audit assignments. One opportunity for the auditors is to become authorized accounting consultants which will provide them with more varied working assignments. Three auditing firms have already initiated the work of change in different degrees to meet the transformation in the market. The business has already taken actions to meet the expected changes according to the abolishment of statutory audit. The authors believe that the accounting consultants will gain an increased status in the business through the authorization. They will among other things have more qualified work tasks due to Reko, which provide guidelines for the authorized accounting consultants. With the new service, accounting report, the authorized accounting consultant verifies that the quality of the accounting is in line with the standards in Reko. The authors believe that these changes will lead to that the audit bureaus will develop and provide additional accounting services in the future.

Revisionsplikten för små aktiebolag kommer att avskaffas i juli 2010 och  i stället bli frivillig. Den avskaffade revisionsplikten förväntas innebära  både för och nackdelar. Till förväntade fördelar kan nämnas minskade  kostnader för de företag som väljer bort revisionsplikten; till förväntade  problem och eventuella nackdelar ökad ekonomisk brottslighet samt  ökade kostnader för samhället.   Syftet med denna studie är att undersöka hur den ekonomiska  brottsligheten kan tänkas bli påverkad av den slopade revisionsplikten i  Sverige genom att undersöka vilka effekter som observerats i andra EU-länder som redan har slopat revisionsplikten.   Undersökningen bygger på intervjuer med revisorer i Sverige, Finland,  Danmark och Irland samt Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket samt  FAR SRS. Dessa har intervjuats via e-post, telefon eller personligen  beroende på geografiskt läge. Arbetet inleddes dock med förberedelser  kring den teoretiska referensramen.   Olikheter har påvisats sig bland respondenter i frågan om den  ekonomiska brottsligheten kommer att öka efter avskaffandet av  revisionsplikten. I de undersökta länderna har den ekonomiska  brottsligheten inte påverkas i någon avsevärt mening. Det har varken  framkommit från de utländska respondenterna eller någon annan källa  som kunde styrka motsatsen. Dock kan brottsligheten i Sverige öka  något på grund av småföretagens utsatthet samt att de föreslagna  gränsvärdena innebär att majoriteten av företag omfattas av avskaffad  revisionsplikt.

SammanfattningRevisionsbyråer har sedan urminnes tider utöver revisionen erbjudit rådgivningstjänster tillsina revisionsklienter. Diskussionen om revisorns dubbla roll som både revisor och rådgivareär något som diskuterats bland forskare och lagstiftare runt hela världen. Enligt tidigareforskning föreslås fördelarna med att revisionsbyrån erbjuder både revision och rådgivning tillklienterna vara kunskapsöverföring och kostnadsfördelar.En förutsättning för att revisionen ska fylla sin funktion är att revisorn är oberoende i singranskning och rapportering av företagets verksamhet och räkenskaper. Med anledning av attföretag i större utsträckning efterfrågar rådgivningstjänster från sin revisionsbyrå har fråganom revisorernas oberoende intensifierats. Lagstiftare är oroliga för att rådgivningstjänsternautgör ett hot för revisorns oberoende. I forskning har det föreslagits att faktorer somexempelvis ekonomsikt beroende och relationen mellan företaget och revisorn kan hotarevisorns oberoende.Med utgångspunkt från att en oberoende revisor förväntas upptäcka och rapportera de fel ochbrister som identifieras under revisionen har flera forskare tillämpat revisorns benägenhet attanmärka i revisionsberättelsen som mått på revisionskvalité. Dock är resultaten från dessastudier blandade, vilket betyder att det varit svårt att fastställa huruvida revisionsbyråernastillhandahållande av rådgivningstjänster påverkar revisionskvalitén. På grund av forskningkring revisionskvalité nästan uteslutande skett på stora publika bolag har vi i denna studiestuderat hur rådgivningstjänster kan påverka revisionskvalitén i små privata företag.Totalt baseras vår studie på 1000 slumpmässigt utvalda svenska aktiebolag med 1-9 anställda.I likhet med tidigare studier har vi genom data från företagens årsredovisningar genomförtlogistiska regressioner. Syftet var att få en uppfattning om huruvida kombinationen av attrevisionsbyråerna tillhandahåller rådgivning utöver revision till sina revisionsklienterpåverkar revisorernas benägenhet att anmärka i revisionsberättelsen.Sammantaget visar resultaten att det inte förekommer något negativt samband mellanföretagens anlitande av rådgivningstjänster från sin revisionsbyrå och revisionskvalitén, mättutifrån revisorernas benägenhet att anmärka i revisionsberättelsen. Resultaten är i linje medtidigare studier och förklaringen till att revisorerna väljer att inte rubba sitt oberoende kan ihuvudsak kopplas till att revisorerna värnar om sitt rykte och förtroende i näringslivet.Således ger resultaten inget stöd för lagstiftarnas oro om att revisorns dubbla roller skulleförsämra revisionskvalitén i små privata företag.

No description available.

Vad har de undersökta småföretagen för förväntningar på sina revisorer? Existerar det ett förväntningsgap mellan de undersökta småföretagen och revisorer? Vad har företagsorganisationen för uppfattning om ett eventuellt förväntningsgap mellan småföretag och revisorer? Vilka åtgärder skulle kunna reducera ett eventuellt förväntningsgap mellan de undersökta småföretagen och revisorer? Syftet med uppsatsen är att utreda och beskriva ett eventuellt förväntningsgap utifrån tre småföretags perspektiv. Vi kommer även att föreslå eventuella åtgärder för att reducera förväntnings-gapet.Slutsatsen är att det existerar ett förväntningsgap och att det finns åtgärder som kan reducera problematiken. Det är dock upp till båda parterna att använda dessa för att förväntningsgapet skall kunna reduceras. De åtgärder som främst behövs för att öka för-ståelsen för revisionen och revisorsrollen är ökad utbildning för småföretagen, förtydligande av revisionsberättelsen och ett utökat användande av uppdragsbrevet. Om det fokuseras på dessa åtgärder bör problematiken reduceras.

Denna uppsats tar avstamp i den hårda kritik som revisionsbyråerna, och revisionsbranschen i allmänhet, har fått under de senaste åren. Syftet med uppsatsen är att undersöka revisorers lojaliteter och vilken vikt de lägger vid upprätthållandet av det professionella oberoendet. Vi undersöker även skillnader i lojaliteter och oberoende mellan två olika karriärsteg på revisionsbyråerna; partners och anställda. Studien är en kvalitativ intervjuserie på en av de fyra stora revisionsbyråerna i Sverige. Forskare har riktat kritik mot att revisionsbyråernas har fått ett ökat klientfokus och att revisorer lägger för stort fokus på den egna byråns mål. Vi ser dock inget i vår undersökning som tyder på att revisorers lojalitet till klienter eller byrån skulle vara starkare än upprätthållandet av det professionella oberoendet. Tvärtom menar vi att revisorerna värderar sitt oberoende högst. Detta gäller både för partners och anställda även om partners uttrycker en betydligt starkare lojalitet till klienter än de anställda gör. Revisorer har också kritiserats för att de traditionella kärnvärdena har försvagats. Vi ser i vår undersökning att upprätthållandet av det professionella oberoendet verkar vara fast förankrat hos revisorerna men får bilden av att revisorerna inte känner någon direkt lojalitet till sitt yrke. Detta går dock emot tidigare forskning och vi kan inte med säkerhet fastställa varför vårt resultat avviker utan föreslår vidare forskning inom området.