syftet med studien var att beskriva faktorer som har betydelse vid interaktiva kommunikativa omvårdnadshandlingar vid rehabilitering avseende patienter som har afasi/dysfasi.

Varje år insjuknar ca 25-30 000 människor i stroke i Sverige. Sjuksköterskan måste ha i beaktande att dessa patienter kan ha kommunikationssvårigheter av olika grad. Syftet med studien var att undersöka och beskriva hur sjuksköterskan ska gå till väga när hon ska kommunicera med en patient som har fått diagnosen stroke. Resultatet visar att sjuk-sköterskorna ofta saknar kunskap i hur hon ska agera och bete sig när hon kommunicerar med en patient som fått diagnosen stroke. Brist på tid är också ett vanligt förekommande problem som gör att sjuksköterskan helt enkelt inte hinner lägga den tid som krävs för att kommunicera med den individ som insjuknat i stroke. Till följd av det känner sjuksköterskan att hon inte kan sköta sitt jobb på ett korrekt och tillfredsställande sätt. Slutsatsen av vår studie visar att det bl.a. behöver läggas mer tid på att utveckla sjuksköterskornas kommunikativa kunskaper så att en god och trygg relation kan skapas med den som insjuknat i stroke. Studien är en litteraturstudie med kvalitativ utgångspunkt och Joyce Travelbee´s omvårdnadsteori har använts som teoretisk referensram. Travelbee påtalar vikten av kommunikationen mellan sjuksköterska och patient. Polit & Hunglers modell för litteratursökning har använts och vi har blivit inspirerade av Graneheim & Lundmans sammanställning av analysmetod när vi har analyserat vetenskapliga artiklar.

Patienter som drabbats av stroke kan få bestående funktionsnedsättningar som exempelvis ätsvårigheter och halvsidig förlamning. Det är sjuksköterskans ansvar att tillgodose de behov som patienterna har vid olika typer av ätsvårigheter. Syftet med denna studie var att beskriva omvårdnadsåtgärder vid ätsvårigheter hos patienter som drabbats av stroke. Metoden var en litteraturstudie som genomfördes enligt Polit och Becks (2012) niostegsmodell. Vetenskapliga artiklar söktes fram i de två databaserna CINAHL och PubMed. Dessa artiklar kvalitetsgranskades enligt Polit och Becks (2012) granskningsmallar för kvantitativa respektive kvalitativa studier. Sammanlagt 11 artiklar motsvarade denna studies syfte samt uppnådde kvalitetskraven. Dessa 11 studier låg därmed till grund för litteraturstudiens resultat. Det huvudsakliga resultatet i denna studie har mynnat ut i fem huvudkategorier varav en innehåller underkategorier. De fem huvudkategorierna av omvårdnadsåtgärder hos patienter med ätsvårigheter var: Bedömning av ätsvårigheter, anpassningar vid måltidssituationen, sväljningsträning och sväljningsstrategier, oral hygien samt dokumentation - individuell vårdplan. Underkategorier till anpassningar vid måltidssituationen var: Omgivningsanpassning, kost- och vätskeanpassning, rätt sittställning vid måltid samt måltidsanpassning. Slutsatsen var att det finns flera olika omvårdnadsåtgärder som sjuksköterskan kan tillämpa i omvårdnaden av patienter med stroke och ätsvårigheter. Samtliga nämnda omvårdnadsåtgärder i denna studie har visat sig underlätta för patienterna i måltidssituationen.

Inledning: I Sverige drabbas ungefär 30000 människor av stroke varje år. Nästan hälften av alla människor som genomgått en stroke blir nedstämda/deprimerade. Det är viktigt att få kunskap om vilka patientupplevelser som förekommer vid nedstämdhet/depression för att kunna möta patienterna på ett adekvat sätt. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa patienters upplevelser av nedstämdhet/depression efter stroke. Metod: Litteraturstudien har baserats på 11 kvalitetsgranskade vetenskapliga artiklar från 2003-2013. Den insamlade datan från artiklarna analyserades och delades in i sju teman. Resultat: Det centrala begrepp som sammanfattade resultatet var upplevelser hos den nedstämda/deprimerade patienten med stroke. De sju teman som framkom var att vara beroende av andra, begränsning, social isolering, trötthet, meningslöshet, självförakt och försämrat humör. Slutsats: Alla informanter har uppgett negativa upplevelser och känslor på grund av de förändringar som deras stroke inneburit. Förändringarna förknippades med upplevelser av nedstämdhet/depression.

There are limited tools available for clinicians to affordably and objectively assess balance control to prescribe treatments and measure progress post-stroke. The objectives of this thesis were to: 1) develop a toolkit to quantitatively measure dynamic balance control and determine the repeatability of outcomes within and between-sessions in healthy adults; and 2) determine the repeatability of the tasks and the association between outcomes of an advanced clinical model of care in a post-stroke population. In study 1 a wireless balance assessment toolkit was developed using a grid of four Nintendo Wii Balance boards and custom software and repeatability of the outcomes were established in healthy adults. Study 2 revealed the measures to be repeatable in a sub-acute stroke population while further evidence is required to validate the toolkit, as it did not associate with outcomes from an advanced clinical model of care.

Bakgrund: Stroke är en vanlig sjukdom i Sverige och varje år drabbas ca 30 000 personer. En stroke kan medföra både fysiska och kognitiva funktionsnedsättningar hos den som drabbats. När livskamraten drabbas av stroke kan det för den närstående komma som en chock och en ny livssituation kan uppstå. Närstående får ta på sig ett stort ansvar när livskamraten kommer hem. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva närståendes upplevelser av att leva med sin livskamrat som drabbats av stroke. Metod: Arbetet utfördes som en litteraturstudie som baserades på 13 kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: I resultatet framkom en övergripande kategori; En förändrad livssituation med tre huvudkategorier; En förändrad vardag, En förändrad relation och Fysisk och emotionell påfrestning. Slutsats: Det är viktigt att sjuksköterskan har kunskap om och skapar sig en djupare förståelse för den närståendes situation för att kunna möta den närstående på ett bra sätt. Det ligger i sjuksköterskans ansvar att se till att den närstående inte blir åsidosatt utan blir sedd som en del i systemet. Rätt information och stöd innan hemgång, kan detta göra att den närstående känner sig tryggare i den nya situationen i hemmet med livskamraten.

Upper-limb hemiparesis caused by stroke can severely limit a survivor's ability to perform activities of daily living. Treatment involves intensive, repetitive therapy that can strain limited resources. Rehabilitation devices have been developed to help reduce therapist burden and increase access to therapy. However, adoption is complicated due to their expense and use of complex actuators. A rehabilitation tool without actuators was developed to perform reaching under varying resistance in the transverse plane and measure the reaction force at the handle. Force measurements from the device were validated through comparison with a standard force plate. A new method to calculate the center of applied pressure on a spherical handle mounted on a load cell was developed and validated using 3D modeling. Finally, a study conducted on healthy subjects demonstrated directional effects on the trajectory length and straightness, while resistance effects were seen for the maximum force, time-to-peak velocity and time-to-peak force.

There are limited tools available for clinicians to affordably and objectively assess balance control to prescribe treatments and measure progress post-stroke. The objectives of this thesis were to: 1) develop a toolkit to quantitatively measure dynamic balance control and determine the repeatability of outcomes within and between-sessions in healthy adults; and 2) determine the repeatability of the tasks and the association between outcomes of an advanced clinical model of care in a post-stroke population. In study 1 a wireless balance assessment toolkit was developed using a grid of four Nintendo Wii Balance boards and custom software and repeatability of the outcomes were established in healthy adults. Study 2 revealed the measures to be repeatable in a sub-acute stroke population while further evidence is required to validate the toolkit, as it did not associate with outcomes from an advanced clinical model of care.

Upper-limb hemiparesis caused by stroke can severely limit a survivor's ability to perform activities of daily living. Treatment involves intensive, repetitive therapy that can strain limited resources. Rehabilitation devices have been developed to help reduce therapist burden and increase access to therapy. However, adoption is complicated due to their expense and use of complex actuators. A rehabilitation tool without actuators was developed to perform reaching under varying resistance in the transverse plane and measure the reaction force at the handle. Force measurements from the device were validated through comparison with a standard force plate. A new method to calculate the center of applied pressure on a spherical handle mounted on a load cell was developed and validated using 3D modeling. Finally, a study conducted on healthy subjects demonstrated directional effects on the trajectory length and straightness, while resistance effects were seen for the maximum force, time-to-peak velocity and time-to-peak force.

Stroke is a pathological condition that causes extensive brain damage. During ischemic stroke, an excess of the excitatory neurotransmitter glutamate exerts many deleterious effects, which leads to cellular damage and cell death, a phenomenon appropriately termed excitotoxicity. Among the events triggered is the activation of the enzyme calpain, a protease whose action is dependent on the intracellular concentration of calcium, which is known to be elevated during excitotoxicity. In this thesis, I hypothesize that neuroprotective drugs can be better accumulated into stroke-affected regions by utilizing the actions of calpain. The extent of calpain activation was first investigated, and it was found to increase over time in both in vitro and in vivo models of stroke. Different amino acid sequences recognized and cleaved by calpain were then incorporated into the neuroprotective Tat-GluR2/3Y peptide. Although in vivo detection of modified Tat-GluR2/3Y peptides was unsuccessful due to technical difficulties, the accumulation of the therapeutic 3Y peptide fragments in neurons under excitotoxic conditions in vitro was found to increase with the CP-3 peptide, a peptide that is a modified version of the Tat-GluR2/3Y, with a sequence cleavable by calpain from the protein Collapsin Response Mediator Protein-3 (CRMP-3). These results suggest that it is possible to concentrate therapeutic agents into stroke-affected neurons, and this may translate into enhanced neuroprotective properties in both in vitro and in vivo animal stroke models.