Damage to motor areas of the brain, caused by stroke, can produce devastating motor deficits, including aberrant control of force. After stroke, reorganization of the brain’s motor system has been identified as one of the fundamental mechanisms involved in recovery of motor control after stroke. Yet, few studies have investigated how force production and modulation are encoded in the brain after stroke and how this relates to motor outcome. Thus, the purpose of this study was to (1) understand how past neuroimaging literature has contributed to establishing common patterns of brain reorganization during both relative and absolute force production after stroke, (2) examine how brain function is reorganized during force production and modulation in individuals with stroke, and (3) relate this task-related reorganization of brain function to the amount of paretic arm use after stroke. In the second chapter, we systematically reviewed all relevant literature examining brain activation during force production after stroke. The following chapters (chapters 3 and 4) applied functional magnetic resonance imaging (fMRI) to examine the neural correlates of force production and modulation after stroke. Chapter 2 supports differences in task-related brain activation dependent on features of stroke, such as severity and chronicity, as well as influence of rehabilitation. In addition, results suggest that activation of common motor areas of the brain during force production can be identified in relation to functional outcome after stroke. Results from the subsequent two chapters (3 and 4), demonstrate that brain function reorganizes in terms of absolute, and not relative force production after stroke. Specifically, stroke participants exhibit greater activation of motor areas than healthy controls when matched for absolute force production. Moreover, there is a relationship between paretic arm usage and brain activation, where stroke participants having less paretic arm use, as measured using wrist accelerometers, exhibit higher brain activation. Results of this thesis suggest that during absolute force production, brain activation may approach near maximal levels in stroke participants at lower forces than healthy controls. Furthermore, this effect may be amplified even further in subjects with less paretic arm usage, as increased activation in motor areas occurs in participants with less arm use after stroke. Ultimately, the results from this thesis will contribute to research relevant to brain reorganization in individuals with stroke and may lead to the development of new, beneficial therapeutic interventions that optimize brain reorganization and improve functional recovery after stroke.

Bakgrund: Varje år drabbas ca 30 000 personer i Sverige av stroke och idag anses det vara en folksjukdom. Strokerehabilitering är en vanlig arena för arbetsterapeuter. I arbetsterapeutens uppdrag ingår motivationsarbete för att leda patienten genom rehabiliteringen. Motivation är en individs inre drivkraft och en förutsättning för en framgångsrik rehabilitering. Syfte: Studiens syfte var att beskriva arbetsterapeuters arbete med motivation inom strokerehabilitering. För att precisera syftet utformades tre frågeställningar. Metod: En kvalitativ ansats valdes. Datainsamlingen skedde genom intervjuer med sex arbetsterapeuter inom olika verksamheter i Örebro läns landsting och Örebro kommun. Datainsamlingen transkriberades och resultatet sammanställdes utifrån tre huvudkategorier, motivation och dess betydelse inom strokerehabilitering, arbetsterapeutens strategier för att motivera samt faktorer som påverkar motivationen och arbetsterapeutens arbete med dessa. Resultat och slutsats: I resultatet framkom att motivation är avgörande och den huvudsakliga drivkraften i rehabiliteringen. Studiens resultat har visat på flertalet strategier som användes av arbetsterapeuterna. Den övergripande strategin genom hela rehabiliteringsprocessen gällande motivationsarbete är att utgå från patienten, dess behov och önskemål. Det har också framkommit att faktorer såsom exempelvis bristande insikt, depression och patientens kontextuella sammanhang kan påverka motivationsnivån.

Stylized Stroke Fonts (SSF) are stroke fonts which allow variable stroke widths and arbitrary stroke ends. In this thesis project we implement SSF by extending concepts of the traditional vector graphics paradigm, giving what we call Vector Graphics Stylized Stroke Fonts (VGSSF). A stroking algorithm for the new stroke model is developed and implemented in the Opera web browser's internal vector graphics drawing toolkit. Both the HTML 5 Canvas JavaScript interface and SVG fonts are extended to support the new stroke model. An editor and renderer for the SVG font format is implemented inside the browser using the extended Canvas interface. Sample glyphs from Latin and Chinese typefaces are converted to the SVG font format to assess the suitability of the stroke representation. The results are excellent for Chinese Ming typeface glyphs, while there are some minor problems with Latin typeface glyphs. Approximations suggest that VGSSF gives a size reduction of the font definition file by at least 50%, with a potential reduction of around 85% for Chinese typefaces. The processing requirements increase by approximately 20-30% due to extra steps required to render each glyph.

Syftet med detta arbete var att genom prestandatester undersöka den förbättring i läs- och skrivhastighet samt medelaccesstid som kan uppnås då data placeras på de yttre sektionerna av hårddiskens skivor, jämfört med om data placeras över hela hårddiskskivornas yta. En hårddisk har högre överföringshastighet i den yttersta sektionen av hårddisken och lägre överföringshastighet i den innersta sektionen. Arbetet analyserade den påverkan på prestanda som ovan nämnda dataplacering har på en enskild hårddisk och olika RAID-konfigurationer. Rapporten är intressant då det är lättare att med informationen som presenteras i rapporten, planera hårddiskkonfigurationer som leder till optimerad prestanda. En experimentell metod användes för att utreda prestandaskillnaderna. Prestandatesterna utfördes i programmet HD Tune Pro, vilket har en short stroke-funktion som gör det möjligt att begränsa testerna till endast en del i början av hårddiskens lagringsutrymme. Prestandatesterna utfördes tre gånger vardera för att få ett mer trovärdigt resultat. En märkbar prestandaförbättring blev resultatet av testerna av hårddiskkonfigurationerna då short stroke-funktionen var aktiverad, i jämförelse med då short stroke inte var aktiverat. En praktisk tillämpning av lagring på de yttre sektionerna av hårddiskskivorna, är att skapa en partition som tar upp en del av hårddiskskivornas yttre lagringsyta. Denna tillämpning rekommenderas för personer med hemdatorer som vill uppnå optimerad hårddiskprestanda genom planering av partitionering. Företag som använder RAID-konfigurationer, bör också ha planering av partitionering i åtanke. Ett förslag till vidare behandling av området är att genomföra prestandatester, vars resultat jämförs med prestandavärden för hårddiskar som är konstruerade för hög prestanda.  Nyckelord: hårddisk, partition, prestanda, RAID, sektioner, short stroke

Functional recovery of the upper limb after stroke is influenced by many factors, one being amount of affected arm and hand use following stroke. In the healthy population, amount of hand use is influenced by degree of hand dominance. Depending on side of stroke and previous hand dominance, these preferences may be altered, consequently affecting the amount of upper limb use. Determining hand preference in patients after stroke, when measured, is commonly assessed with questionnaires; however, these reports are subjective and patients may have difficulty recalling from memory which hand they use for the numerous activities on the questionnaire. A preferential reaching task has been shown to correlate with the degree of hand dominance as determined by the Waterloo Handedness Questionnaire, providing an objective performance-based method to assess the continuum of hand dominance in healthy subjects. A modified version of this preferential reaching task, with varying degrees of proximal to distal control, was used to investigate the influence of impairment, pre-stroke dominance and task difficulty on affected arm reach percentage. Results of the study revealed that it is feasible to administer a modified preferential reaching task in the stroke population, as the test could be completed in less than 10 minutes with no adverse effects reported from the patients. Heterogeneity made it difficult to detect statistical effects of task difficulty and pre-stroke dominance on post-stroke preference; however, there were trends observed indicating that patients with their dominant arm affected may have greater preference for the affected arm compared to those with their non-dominant arm affected. This was despite similar impairment levels between these patient groups. Preference for the dominant arm (whether affected or unaffected) was stronger when the task was at midline or in contralateral space, and when tasks required the greatest degree of distal control. In future, the degree of hand preference measured with this tool will have important implications for identifying areas in therapy requiring greater focus as well as identifying individuals who would most benefit from therapies that promote affected arm use, such as constraint induced movement therapy

Stroke rehabilitation is to train the motor function of a patients limb. In this process, functional assessment is of importance, and it is primarily based on a patients task performance. The context of the rehabilitation discussed in this thesis is such that functional assessment is conducted through a computer system and the Internet. In particular, a patient performs the task at home in a haptic virtual environment, and the task performance is transmitted to the therapist over the Internet. One problem with this approach to functional assessment is that a patients mind state is little known to the therapist. This immediately leads to one question, that is, whether an elevated mind state will have some significant effect on the patients task performance? If so, this approach can result in a considerable error. The overall objective of this thesis study was to generate an answer to the aforementioned question. The study focused on a patients elevated fatigue state. The specific objectives of the study include: (i) developing a haptic virtual environment prototype system for functional assessment, (ii) developing a physiological-based inference system for fatigue state, and (iii) performing an experiment to generate knowledge regarding the fatigue effect on task performance. With a limited resource in recruiting patients in the experiment, the study conducted few experiments on patients but mostly on healthy subjects. The study has concluded: (1) the proposed haptic virtual environment system is effective for the wrist coordination task and is likely promising to other tasks, (2) the accuracy of proposed fatigue inference system achieves 89.54%, for two levels of fatigue state, which is promising, (3) the elevated fatigue state significantly affects task performance in the context of wrist coordination task, and (4) the accuracy of the individual-based inference approach is significantly higher than that of the group-based inference approach. The main contributions of the thesis are (1) generation of the new knowledge regarding the fatigue effect on task performance in the context of home-based rehabilitation, (2) provision of the new fatigue inference system with the highest accuracy in comparison with the existing approaches in literature, and (3) generation of the new knowledge regarding the difference between the individual-based inference and group-based inference approaches.

Bakgrund: Stroke är ett snabbt påkommande neurologiska bortfallssymtom med eller utan medvetandessänkning. Sedan införandet av multidetektor CT med kortare undersökningstider har CT blivit en lämplig metod för att utreda akut strokefall. Perfusions CT utförs med intravenös kontrast och tekniken kartlägger det cerebrala blodflödet och den cerebrala blodvolymen. Syfte: Syftet med den här studien är att se hur användbar Perfusions CT kan vara när det gäller misstänkt ischemisk stroke och trombolysbehandling. Metod: Studien är en litteraturstudie där två olika sökningar genomfördes i databaserna Pubmed och Medline. Till resultatet valdes åtta stycken artiklar ut efter att det kontrollerats att de blivit peer reviewed och var relevanta för studiens syfte. De sökord som användes var Perfusion CT, thrombolytic och Ischemic stroke. Kriterierna för artiklarna var att de skulle vara engelskspråkiga studier som publicerats mellan åren 2007 och 2012 och även vara humanförsök. Resultat: Resultatet visar att Perfusions datortomografi (PCT) guidad trombolys är patientsäker och två av de artiklar som inkluderas i studien visar att PCT är signifikant bättre än datortomografi när det gäller att identifiera tidig stroke tecken. Vidare så visade det sig att patienter med större mismatch områden på PCT har en större chans att få ett gynnsamt utfall.  Konklusion: Resultatet i den här uppsatsen visar att PCT är en användbar teknik när det gäller att utvärdera strokepatienter inför en möjlig trombolysbehandling. Men att det behöver bedrivas fler studier för att avgöra hur användbar tekniken är för detta syfte.

Bakgrund: En stroke kommer utan förvarning och lämnar kvar olika sorters funktionsnedsättningar. Cirka 30 000 människor drabbas av en stroke varje år i Sverige och ungefär 20 % av dem är under 65 år. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur unga patienter upplever sin livssituation efter en stroke. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats. De vetenskapliga artiklarna i studien analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Det framkom att livssituationen förändrades efter stroken. Många hade fått olika typer av handikapp som de fick lära sig att leva med. De strokedrabbade blev beroende av andra på grund av sina handikapp vilket orsakade ett lidande. Vissa var rädda för att få en ny stroke och undvek därför vissa aktiviteter vilket gjorde att det sociala livet påverkades. De strokedrabbade utvecklade passiva och aktiva överlevnadsstrategier för att klara av vardagen. De ansåg att rehabiliteringen inte var anpassad till deras unga ålder. Arbetet och arbetskamraterna var en viktig del i deras liv. Slutsatser: Både anhöriga och vårdpersonal behöver stödja och hjälpa de strokedrabbade att komma vidare i livet. Att informera de strokedrabbade om konsekvenserna av stroken minskar rädslan för en ny stroke och underlättar återvändandet till arbetet.

Every year about 30000 people have a stroke. It is caused by either a bleeding or a blood clot, and depending on where the damage is, the patient can get different types of difficulties following after the stroke. About 40 % of all stroke patients sufferfrom some kind of speech and/or communication difficulty, like aphasia or dysarthria. As hospital staff it´s important to know how to communicate with these people, to get a deeper understanding regards their needs. Aim: The aim of this study is to out of a patient's perspectivedescribeexperiences ofcommunication difficulties that can follow after a stroke. Method: A content analysis with a qualitative approach was used to analyse five autobiographies. Results: The result showed in what way stroke patients experienced their communication difficulties, and how they felt about the hospital staffs treatment related to their communication difficulties. During the analysis two major themes emerged: suffering and wellbeing. Also eight subthemes emerged:encounters with hospital staff with a bad appearance,to be locked in, frustration, to lose identity, sorrow, chock, encounters with hospital staff with a good appearance andgratefulness. Conclusion: As hospital staff it's important to know how to communicatewith stroke patients suffering from communication difficulties, to be able to give them good care. It's necessary to be aware of these patients own experiences according to the communication difficulty, to know how to communicate with them properly.

Syftet med denna kvalitativa studie var att beskriva upplevelse och innebörd av begreppen kognitiv rehabilitering och livskvalitet för personer som hade haft stroke. Studien genomfördes med hjälp av personliga intervjuer. Fem personer ingick i studien, tre män och två kvinnor, alla födda på 30-talet utom en man som föddes på 20-talet. Samtliga var gifta. Personerna rekryterades till studien via en sjuksköterska som hade kännedom om lämpliga personer som blivit utskrivna en kort tid före studiens början. Informanterna intervjuades med hjälp av en intervjuguide med utgångspunkt från två frågeområden som berörde upplevelse av kognitiv rehabilitering och upplevelse och innebörd av livskvalitet efter stroke. Analysen gjordes med hjälp av innehållsanalys. Analysen av de fem intervjuerna gav sex teman; Upplevelse av att inte någon kognitiv rehabilitering har utförts, Upplevelse av att informanten själv förväntades träna upp sina kognitiva funktioner, Strävan efter att leva som vanligt, Förändrad livskvalité, Förändrad livssyn, Betydelsen av det sociala stödet. Det framkom att ingen av informanterna upplevde att det hade genomförts någon kognitiv rehabilitering. Alla upplevde sig däremot ha fått en fullständig fysisk rehabilitering på avdelningen. Informanterna hade som mål med sin rehabilitering att klara av de vardagliga funktionerna i hemmet såsom innan stroken. En av deltagarna upplevde att det förväntades att självständigt träna upp sina kognitiva funktioner. Livskvaliteten idag var att kunna fortsätta leva som förut, vilket förhindrades av vissa inskränkningar motoriskt och kognitivt. Alla värdesatte livet högre idag och accepterade sin situation som den var. Vänskapen med andra var också en viktig del i livskvaliteten.