Syftet med denna kvalitativa studie var att beskriva upplevelse och innebörd av begreppen kognitiv rehabilitering och livskvalitet för personer som hade haft stroke. Studien genomfördes med hjälp av personliga intervjuer. Fem personer ingick i studien, tre män och två kvinnor, alla födda på 30-talet utom en man som föddes på 20-talet. Samtliga var gifta. Personerna rekryterades till studien via en sjuksköterska som hade kännedom om lämpliga personer som blivit utskrivna en kort tid före studiens början. Informanterna intervjuades med hjälp av en intervjuguide med utgångspunkt från två frågeområden som berörde upplevelse av kognitiv rehabilitering och upplevelse och innebörd av livskvalitet efter stroke. Analysen gjordes med hjälp av innehållsanalys. Analysen av de fem intervjuerna gav sex teman; Upplevelse av att inte någon kognitiv rehabilitering har utförts, Upplevelse av att informanten själv förväntades träna upp sina kognitiva funktioner, Strävan efter att leva som vanligt, Förändrad livskvalité, Förändrad livssyn, Betydelsen av det sociala stödet. Det framkom att ingen av informanterna upplevde att det hade genomförts någon kognitiv rehabilitering. Alla upplevde sig däremot ha fått en fullständig fysisk rehabilitering på avdelningen. Informanterna hade som mål med sin rehabilitering att klara av de vardagliga funktionerna i hemmet såsom innan stroken. En av deltagarna upplevde att det förväntades att självständigt träna upp sina kognitiva funktioner. Livskvaliteten idag var att kunna fortsätta leva som förut, vilket förhindrades av vissa inskränkningar motoriskt och kognitivt. Alla värdesatte livet högre idag och accepterade sin situation som den var. Vänskapen med andra var också en viktig del i livskvaliteten.

Syftet med litteraturstudien var att belysa strokepatienters upplevelser av måltissituationen samt beskriva de vanligaste ätsvårigheterna som strokepatienter kan ha samt att undersöka hur vårdpersonal kan hjälpa vid ätsvårigheter. Studien genomfördes som en litteraturstudie som baserades på 12 vetenskapliga artiklar. Artiklarna söktes via hörskolan dalarnas sökmotorer/databaser och sökorden som kombinerades var dysphagia, eating situation, nursing, nutrition och stroke. Artiklarna granskades enlig modifierade granskningsmallar. Resultatet visar på att strokedrabbade kunde uppleva sina svårigheter vid måltiden som pinsamma. Patienterna hade en strävan att återgå till det normala. Vanliga ätsvårigheter var att stokepatienterna hade tugg och sväljproblem och att patienterna hade en dålig sittposition under måltiden. Några hade svårt att transportera maten till munnen och hade nedsatt vakenhet under måltiden och smak och luktförändringar var vanliga. Det stöd som vårdpersonal kunde ge strokepatienterna med sväljsvårigheter var att anpassa konsistensen på mat och dryck. Genom att göra läpp och tungövningar och sväljträning kunde sväljförmågan förbättras för patienter med dysfagi. Resultatet visade även att de som vårdats på rehabiliteringsavdelning hade förbättrad sittposition samt lättare att transportera maten till munnen och mindre påverkade sväljsvårigheter.

Objective: Urinary catheterization is associated with urinary tract infection, a common complication of stroke. We aimed to investigate the incidence and risk factors associated with urinary catheterization following acute stroke, and its impact on stroke outcome. Method: We prospectively studied a cohort of stroke patients hospitalized within 10 days after onset from August 2006 to December 2008. Kaplan-Meier method was used to estimate the cumulative incidence of Foley catheter insertion over time, and Cox proportional hazards regression analysis to evaluate the independent predictors. The impact of urinary catheterization on poor stroke outcome (modified Rankin Scale >2 or dead) at 3 months was analyzed by logistic regression. Results: Of 2789 study patients, 761 (27%) received Foley catheter insertion. Most urinary catheterization was carried out within two days of admission, with estimated cumulative incidence of 23% (95% CI, 22% to 25%) at 2 days, and 27% (25% to 29%) at 7 days. Predictors of urinary catheterization were advanced age (HR 1.01 per year; 95% CI, 1.00-1.01), increased National Institutes of Health Stroke Scale score (HR 1.08 per point; 1.07-1.09), and hemorrhagic (versus ischemic) stroke (HR 2.03; 1.69-2.44), after adjustment for gender, diabetes mellitus and previous stroke/transient ischemic attack. The influence of urinary catheterization on poor outcome at 3 months remained significant (OR 2.43; 1.65-3.58) after adjustment for relevant covariates. Conclusion: Urinary catheterization was common among hospitalized acute stroke patients, and associated with poor outcome at 3 months. Judicious use of urinary catheter in acute stroke patients is crucial to improve quality of care.

This thesis describes the design and implementation of an interactive, nonphotorealistic rendering system for three-dimensional computer animation. The system provides a two-dimensional interface for coloring successive frames of animation using a virtual crayon that emulates the appearance of hand-drawn wax crayons on textured paper. The crayon strokes automatically track and move with threedimensional objects in the animation to preserve temporal coherency of strokes from one frame to the next. The system is intended to be used as an interactive renderer in conjunction with third-party three-dimensional modeling and animation tools.

The thermal efficiency of a differential stroke engine based on the Atkinson cycle is higher than that of engines with an Otto cycle or Diesel cycle. To fulfill the requirement of the expansion ratio that is greater than the compression ratio in the Atkinson cycle, a mechanism with an inner piston that can provide such a motion control in a differential stroke engine is needed. In order to measure both of the inner piston motion and the cylinder pressure of a differential stroke engine, this thesis is focused on building up a measurement system to inspect the design of a mechanism that achieves the motion needed in a differential stroke engine. To obtain the inner piston motion in a differential stroke engine operated at a speed, the measurement system is equipped with a laser sensor and an angular encoder to identify the difference between the theoretical and experimental results. Also, to inspect the cylinder pressure, a pressure transducer is employed with the test bed so that both of the P-T diagram and P-V diagram can be calculated by using the measured result. To demonstrate the effectiveness of the developed test bed, real experiments are performed. The developed measurement system has proved to be a useful tool during the developing processes of design and manufacture of differential stroke engines.

<p>Stylized Stroke Fonts (SSF) are stroke fonts which allow variable stroke widths and arbitrary stroke ends. In this thesis project we implement SSF by extending concepts of the traditional vector graphics paradigm, giving what we call Vector Graphics Stylized Stroke Fonts (VGSSF). A stroking algorithm for the new stroke model is developed and implemented in the Opera web browser's internal vector graphics drawing toolkit. Both the HTML 5 Canvas JavaScript interface and SVG fonts are extended to support the new stroke model. An editor and renderer for the SVG font format is implemented inside the browser using the extended Canvas interface. Sample glyphs from Latin and Chinese typefaces are converted to the SVG font format to assess the suitability of the stroke representation. The results are excellent for Chinese Ming typeface glyphs, while there are some minor problems with Latin typeface glyphs. Approximations suggest that VGSSF gives a size reduction of the font definition file by at least 50%, with a potential reduction of around 85% for Chinese typefaces. The processing requirements increase by approximately 20-30% due to extra steps required to render each glyph.</p>

<p><strong>Bakgrund</strong>: En stroke kommer utan förvarning och lämnar kvar olika sorters funktionsnedsättningar. Cirka 30 000 människor drabbas av en stroke varje år i Sverige och ungefär 20 % av dem är under 65 år. <strong>Syfte</strong>: Syftet med studien var att undersöka hur unga patienter upplever sin livssituation efter en stroke. <strong>Metod</strong>: Litteraturstudie med kvalitativ ansats. De vetenskapliga artiklarna i studien analyserades med en kvalitativ innehållsanalys.<strong> Resultat</strong>: Det framkom att livssituationen förändrades efter stroken. Många hade fått olika typer av handikapp som de fick lära sig att leva med. De strokedrabbade blev beroende av andra på grund av sina handikapp vilket orsakade ett lidande. Vissa var rädda för att få en ny stroke och undvek därför vissa aktiviteter vilket gjorde att det sociala livet påverkades. De strokedrabbade utvecklade passiva och aktiva överlevnadsstrategier för att klara av vardagen. De ansåg att rehabiliteringen inte var anpassad till deras unga ålder. Arbetet och arbetskamraterna var en viktig del i deras liv. <strong>Slutsatser</strong>: Både anhöriga och vårdpersonal behöver stödja och hjälpa de strokedrabbade att komma vidare i livet. Att informera de strokedrabbade om konsekvenserna av stroken minskar rädslan för en ny stroke och underlättar återvändandet till arbetet.</p>

Thesis (Ph. D.)--West Virginia University, 2003. / Title from document title page. Document formatted into pages; contains xxvii, 166 p. : ill. (some col.). Includes abstract. Includes bibliographical references (p. 121-126).

Bakgrund: Stroke är en av de vanligaste orsakerna till olika funktionsnedsättningar/funktionshinder[1]. Efter genomgången stroke kan ett flertal riskfaktorer leda till återfall, mortalitet eller sjukdomsutveckling. Genom strukturerad prevention kan förändringar i levnadsvanor minska sådana risker. Sjuksköterskor på strokeenheter har i uppgift att informera strokepatienter om eventuella livsstilsrelaterade förändringar som bör genomföras. Syfte: Syftet med litteraturöversikten har varit att belysa forskning vad gäller livsstil och sekundär prevention för patienter efter stroke. Metod: Uppsatsen är en beskrivande litteraturöversikt som grundats på 14 vetenskapliga artiklar. Sökningen har utförts i databaser PubMed och Cinahl. Resultat: Analysen resultaterade i tre kategorier: risk-, friskfaktorer och sekundär prevention. Studien visade att patienter mådde bättre i efterförloppet av en stroke om regelbundna blodtryckskontroller genomfördes samt om vissa levnadsvanor förändrades. Förändringar i levnadsvanor visade sig också kunna förebygga recidiv. Resultatet visade att sjuksköterskor spelade en stor roll i genomförandet av detta. Diskussion:  Genom att mäta blodtrycket regelbundet under ett år efter stroke-debut kunde hälsotillståndet förbättras för patienterna. Det visade sig också att livsstilsförändringar i form av   minskning av  salt- och alkoholkonsumtion, ökat intag av grönsaker och frukt, samt medvetenhet om betydelsen av flavonoider, kalium, D och C-vitamin i kosten, kunde skapa förbättringar i hälsotillståndet hos patienter som  drabbats av stroke. Vad som också bidrog till att risken för återinsjuknande minskade var om patienterna kunde sluta använda tobak oh promenera minst 30 min per dag. Slutsats: Information och råd om sekundär prevention för patienter efter stroke ingår i sjuksköterskors ansvarsområde och behöver utvecklas enligt den senaste forskningen. Det är bättre att förebygga sjukdomen än behandla, vilket kan spara mycket pengar för samhället. [1]http://www.socialstyrelsen.se/funktionshinder

Bakgrund: Stroke är västvärldens tredje vanligaste dödsorsak. Varje år får ungefär 30 000 människor stroke i Sverige. När någon insjuknat i stroke berörs även deras partner. Syftet med studien var att belysa hur partnern till den som insjuknat i stroke upplevde sin livssituation utifrån väsentlig litteratur. Metod: I studien användes latent innehållsanalys som analysmetod för de kvalitativa artiklarna som var inspirerad av Graneheim och Lundman (2003). För de kvantitativa artiklarna har Polit och Hunglers (1997) manifesta analysmetod använts. Resultatet visade vad som påverkade partnerns livssituation. Det framkom att partnern tog på sig ett stort ansvar för den vårdande rollen och hemmets alla uppgifter som upplevdes påfrestande. Vid förbättring hos den som insjuknat i stroke upplevde partnern välbefinnande. Partnern kände sig otillräcklig och upplevde social isolering, ensamhet och rädsla för att lämna den som insjuknat i stroke ensam. Existentiell oro och ovisshet upplevdes och kunde leda till fysiska problem. Slutsatser: Vi fann att partnernas upplevelse följde en viss struktur över tiden, att det direkt efter hemkomst var en tung och komplex situation som upplevdes men med tiden accepterade de händelsen och såg det positiva med tillvaron.