Global ETD Search

1	Ägonamn i skånskt mellanbygdslandskap före laga skifte : En studie av ägonamn i Träne socken 1570-1817 Fredriksson, David January 2016 (has links) Examensarbetet består av undersökningar med koppling till ägonamnsforskning, dvs. forskning som berör namn på åker och äng. Syftet med detta arbete är att undersöka ägonamnen och den koppling ägonamnen har till kulturlandskapet över tid. Arbetet är grundat på historiska dokument med ursprung i Träne socken, en nordostlig skånsk socken, vilka möjliggör tre nedslag i historien; landeboken från 1570, en geometrisk avmätning från 1705 och enskiftet/storskiftet från 1812–1817. Dessa tre nedslag har valts då de alla har historiska dokument knutna till sig bestående av nedtecknade ägonamn som presenterar hela eller delar av Träne sockens ägonamnsförråd. Den inledande delen av arbetet har bestått av att excerpera, alltså sammanställa, alla ägonamn från de historiska källorna för vidare tolkning, detta har gjort att listan med ägonamn och deras tolkningar fått en betydande del i arbetet. Nästa steg har bestått av en kategorisering av ägonamnslistan (bestående av 10 olika kategorier för att täcka in olika namnelement) för att möjliggöra vidare analys som ska besvara frågan: ”vilken variation av ägonamn finns mellan olika byar i en socken?” Utöver kategoriseringen görs även en analys av ägonamnskontinuiteten till Träne kyrkbys prästhemman, vars ägonamn tas upp i de tre historiska källor, och som ska besvara frågan: ”vilken kontinuitet av ägonamn går att se i en enskild by?” Slutligen ska frågeställningen: ”vad säger ägonamnen om kulturlandskapets utseende och utveckling?”, avsluta och knyta ihop tidigare frågeställningar. Resultatet av ägonamnskategoriseringen visar att det svårligen går att se något distinkt mönster mellan olika byar i samma socken, möjligen går det att se att större byar har en mer jämn fördelning av ägonamn i de olika kategorierna jämfört med mindre byar. Kontinuitetsanalysen visar att ägonamnen till prästhemmanet i Träne kyrkby överlag har en stark kontinuitet, ägonamn till åker har dock en starkare kontinuitet än ägonamn till äng. Slutligen så ger ägonamnen i kombination med en karta en god beskrivning av olika element i landskapet. Dessa element kan även delas in i olika strukturer som i sin tur kan förklara uppkomsten och karaktären av ägonamnen i Träne socken. Ägonamn namntolkning landskapsvetenskap agrarhistoria skifteslandskap kartor
2	Rönneberga by : Kartläggning av en historisk ägonamnsmiljö Hagård, Jannie January 2017 (has links) I följande uppsats behandlas ägonamn i Rönneberga by. Syftet är att utifrån äldre karthandling tyda och lokalisera ägonamn, och därefter kartlägga ägonamnsmiljön i sin helhet genom en nyritad karta. Utifrån förekomna ägonamn i undersökningsområdet, plockas även eventuellt rättsindicerande namn ut. Karta ritas på underlag av en äldre karta i ritningsprogrammet OCAD, och metoden kan beskrivas som kalkering. Resultatet visar en miljö med namn som beskriver ägornas form, brukande, placering och intilliggande lokaler. Ägonamnen stödjer även historiskt material och tidigare studier om att det en gång fungerat som häradets tingsställe. Rönneberga ägonamn ortnamn kartläggning Specific Languages Studier av enskilda språk History Historia
3	Ägonamn : Namnstruktur och namnkontinuitet i två uppländska socknar / Field names : Name structure and Name continuity in two Uppland parishes Pihl, Elin January 2014 (has links) The purpose of this thesis is to present the general features of field names from the early 17th century to 2012, and to investigate the continuity of such names and attempt to understand what factors are of importance when it comes to their continuity and disappearance. A general survey is conducted in two parishes, Almunge and Väddö, in Uppland, Sweden, with more detailed investigations covering the hamlets of Söderby and Ösby, in Almunge, and Södra Fjäll and Norrbyle, in Väddö. The theoretical framework of the thesis is based in dialogical theory and the theory of an onomasticon. A total of 5,736 field names are examined and categorized in an onomastic analysis covering a number of angles: name elements, the semantics of generics and specifics, and name continuity. Field names exhibiting continuity, drawn from the four hamlets studied more closely, are also analysed in terms of non-onomastic factors: type of land, joint ownership, and location on the hamlet boundary. The study shows that a majority of field names are formed in the same way: with a specific denoting a natural or cultural feature and a generic indicating a type of farmland. Some variations over time may be noted: specifics describing location seem to be more common in the earlier periods, while those denoting settlements appear more often in later names. In general, it is not possible to speak of a strong continuity of field names. The names that do show continuity usually belong to the most general field-name types, although there is a tendency for names consisting of only one element or including a generic that does not denote land to have a better chance of surviving. The results of my study seem to indicate that both onomastic and non-onomastic factors are of importance when it comes to the survival of field names. Onomastics field names place names name formation name continuity ono-masticon records of names cadastral records Almunge Väddö namnforskning ägonamn ortnamn namnbildning namnkontinuitet onomastikon uppteckningar lantmäteriakter Almunge Väddö namnforskning ägonamn ortnamn namnbildning namnkontinuitet onomastikon uppteckningar lantmäteriakter Almunge Väddö

1

Page generated in 0.0897 seconds