<p>Syftet med denna studie är att undersöka ett litet antal låg- och mellanstadielärares samt elevers tankar kring frågan ”Är skolan för teoretisk”? Arbetet baseras på fallstudier som består av intervjuer. Inför studien har jag fördjupat mig i Säljös, Dysthes, Jönssons och Åbergs teorier gällande ämnesföreningssamarbete genom arbetslag, utveckling och lärande. Den metod jag har tillämpat är kvalitativa intervjuundersökningar. Mitt syfte att ta reda på om elever och lärare upplever att inslagen av kombinerad teori och praktik är tillräcklig. Slutligen vill jag resonera kring några faktorer som försvårar en kombination av teori och praktik. I studien intervjuades fyra lärare och 12 elever, både pojkar och flickor, från låg- och mellanstadiet. Intervjuerna visar att lärarna och eleverna tycker att det ska finnas ett starkare samband mellan teori och praktik. De elever som jag har intervjuat var väl medvetna om sitt behov av mer praktiska inslag i sin teoretiska utbildning. Med praktiskt menar eleverna studiebesök, laborationer och experimeter av olika slag. Enligt lärarna som deltog i min undersökning har ämnesinriktad lärarutbildning funnits sedan 1988. Trots det arbetar en majoritet av lärare som traditionella klasslärare dvs. med ansvar för de flesta ämnena. Alla deltagarna i studien anser att behovet av kombination av praktik, teori och fortbildning är stort. I dagsläget saknas ofta det praktiska inslaget i undervisningen. Det är många faktorer som spelar in för att alla barn ska utvecklas och lära sig på bästa sätt. Denna studie visar på flera hinder i användandet av en kombination av teori och praktik i dagens skolundervisning. Resultaten av studien visar att pedagoger ser på den pedagogiska miljöns betydelse som oerhört viktig. Under intervjuerna framförde både lärarna och eleverna den fysiska och den psykiska miljöns betydelse t.ex. storleken på klassen, hur barnen mår och att de är trygga. De nämner också att det är viktigt att lärarna är trygga i sin lärarroll samt att lärarna erbjuder eleverna olika undervisningsmetoder.</p>

Syftet med denna studie är att undersöka ett litet antal låg- och mellanstadielärares samt elevers tankar kring frågan ”Är skolan för teoretisk”? Arbetet baseras på fallstudier som består av intervjuer. Inför studien har jag fördjupat mig i Säljös, Dysthes, Jönssons och Åbergs teorier gällande ämnesföreningssamarbete genom arbetslag, utveckling och lärande. Den metod jag har tillämpat är kvalitativa intervjuundersökningar. Mitt syfte att ta reda på om elever och lärare upplever att inslagen av kombinerad teori och praktik är tillräcklig. Slutligen vill jag resonera kring några faktorer som försvårar en kombination av teori och praktik. I studien intervjuades fyra lärare och 12 elever, både pojkar och flickor, från låg- och mellanstadiet. Intervjuerna visar att lärarna och eleverna tycker att det ska finnas ett starkare samband mellan teori och praktik. De elever som jag har intervjuat var väl medvetna om sitt behov av mer praktiska inslag i sin teoretiska utbildning. Med praktiskt menar eleverna studiebesök, laborationer och experimeter av olika slag. Enligt lärarna som deltog i min undersökning har ämnesinriktad lärarutbildning funnits sedan 1988. Trots det arbetar en majoritet av lärare som traditionella klasslärare dvs. med ansvar för de flesta ämnena. Alla deltagarna i studien anser att behovet av kombination av praktik, teori och fortbildning är stort. I dagsläget saknas ofta det praktiska inslaget i undervisningen. Det är många faktorer som spelar in för att alla barn ska utvecklas och lära sig på bästa sätt. Denna studie visar på flera hinder i användandet av en kombination av teori och praktik i dagens skolundervisning. Resultaten av studien visar att pedagoger ser på den pedagogiska miljöns betydelse som oerhört viktig. Under intervjuerna framförde både lärarna och eleverna den fysiska och den psykiska miljöns betydelse t.ex. storleken på klassen, hur barnen mår och att de är trygga. De nämner också att det är viktigt att lärarna är trygga i sin lärarroll samt att lärarna erbjuder eleverna olika undervisningsmetoder.

<p>Detta är ett arbete om grundskolämnena teknik och trä/metallslöjds möjligheter att samverka med varandra i någon utsträckning. Där ett samarbetes för och nackdelar synliggörs. En del av arbetet granskar även hur pass traditionell eller teknologiinriktad trä/metallslöjden som bedrivas i grundskolan bör vara Metoden för att söka svar består av litteraturstudier inom berörda områden, samt intervjuer med lärare som undervisar inom de berörda ämnena. Intervjuerna har skett enligt kvalitativ metod baserat på följande frågeställningar:</p><p>-Vilka fördelar kan man som lärare inom trä/metallslöjd eller teknikämnet dra/påvisa, genom ett samarbete med teknikämnet eller trä/metallslöjdämnet?</p><p>-Vilka nackdelar kan man som lärare inom trä/metall slöjd eller teknikämnet dra/påvisa, genom ett samarbete med teknikämnet eller trä/metallslöjdämnet?</p><p>Även en tredje frågeställning besvaras i arbetet, denna genom litteraturstudierna. Tredje frågeställning lyder:</p><p>-Hur bör vi i framtiden bedriva slöjdundervisningen, i avseende på balansen mellan traditionell eller teknologiinriktad slöjd?</p><p>Syftet med arbetet kan nog enklast beskrivas, att få fram för och nackdelarna med ett samarbete/samverkan mellan ämnena teknik och trä/metallslöjd i grundskolan. Samt att se i vilken utsträckning ett eventuellt samarbete kan vara lämpligt och varför det i sådana fall är så. Resultatet skall kunna ge stöd åt lärare inom de berörda ämnena, och förhoppningsvis få dem att se fördelar med ett samarbete i någon form. Då resultatdelen visar att ett samarbete är lämpligt för båda ämnenas räkning så hoppas jag att fler lärare tar chansen och förhoppningsvis når lite längre i sin undervisning. Sista frågeställningens svar blev ganska intressant och ibland motsägande, beroende på vem som få uttrycka sig angående frågan. En del människor anser att den traditionella slöjden är förlegad och inte har något som helst värde i dagens skola eller samhälle, utan istället förespråkar en starkt teknologiinriktad slöjd som i viss utsträckning t o m bör vara yrkesförberedande. Andra menar på raka motsatsen och ser tydliga fördelar med den traditionella slöjden. Sen finns det givetvis de som är mera neutrala i sin uppfattning och anser att den rätta balansen finns någonstans mitt emellan.</p>

Detta är ett arbete om grundskolämnena teknik och trä/metallslöjds möjligheter att samverka med varandra i någon utsträckning. Där ett samarbetes för och nackdelar synliggörs. En del av arbetet granskar även hur pass traditionell eller teknologiinriktad trä/metallslöjden som bedrivas i grundskolan bör vara Metoden för att söka svar består av litteraturstudier inom berörda områden, samt intervjuer med lärare som undervisar inom de berörda ämnena. Intervjuerna har skett enligt kvalitativ metod baserat på följande frågeställningar: -Vilka fördelar kan man som lärare inom trä/metallslöjd eller teknikämnet dra/påvisa, genom ett samarbete med teknikämnet eller trä/metallslöjdämnet? -Vilka nackdelar kan man som lärare inom trä/metall slöjd eller teknikämnet dra/påvisa, genom ett samarbete med teknikämnet eller trä/metallslöjdämnet? Även en tredje frågeställning besvaras i arbetet, denna genom litteraturstudierna. Tredje frågeställning lyder: -Hur bör vi i framtiden bedriva slöjdundervisningen, i avseende på balansen mellan traditionell eller teknologiinriktad slöjd? Syftet med arbetet kan nog enklast beskrivas, att få fram för och nackdelarna med ett samarbete/samverkan mellan ämnena teknik och trä/metallslöjd i grundskolan. Samt att se i vilken utsträckning ett eventuellt samarbete kan vara lämpligt och varför det i sådana fall är så. Resultatet skall kunna ge stöd åt lärare inom de berörda ämnena, och förhoppningsvis få dem att se fördelar med ett samarbete i någon form. Då resultatdelen visar att ett samarbete är lämpligt för båda ämnenas räkning så hoppas jag att fler lärare tar chansen och förhoppningsvis når lite längre i sin undervisning. Sista frågeställningens svar blev ganska intressant och ibland motsägande, beroende på vem som få uttrycka sig angående frågan. En del människor anser att den traditionella slöjden är förlegad och inte har något som helst värde i dagens skola eller samhälle, utan istället förespråkar en starkt teknologiinriktad slöjd som i viss utsträckning t o m bör vara yrkesförberedande. Andra menar på raka motsatsen och ser tydliga fördelar med den traditionella slöjden. Sen finns det givetvis de som är mera neutrala i sin uppfattning och anser att den rätta balansen finns någonstans mitt emellan.